- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
575-576

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villotta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

575

Wilmarth-Wilmot

576

tidigt genom Tholucks och Schleiermachers
inflytande från rationalismen och fick såsom
förkämpe för den konfessionella nylutheranismen
djupt ingripande betydelse för det högre och lägre
undervisningsväsendet, i synnerhet prästbildningen,
och f. ö. för hela det kyrkliga lifvet i
Hessen. Särskildt 1855-68 ut-öfvade V. en synnerligen
inflytelserik verksamhet som teol. professor i Marburg
och bidrog därunder till att uppfostra prästerskapet
i Ober-Hessen i konfessionellt luthersk anda. Han
var en stridsnatur, som väckte både beundran och
hat. Preussens eröfring af Hessen 1866 kunde han ej
förlika sig med. Bland V:s teol. skrifter må nämnas
Die theologie der thatsachen gegen die theologie der
rhetorik (4:e uppl. 1876), en stridsskrift, hvarmed
han 1856 inledde sin akademiska verksamhet i Marburg,
samt vidare flera teologiska föreläsningar, som efter
hans död utgetts af hans lärjungar. Y. utöfvade
dessutom på den tyska litteraturhistoriens område
betydelsefull författarverksamhet. Särskildt må nämnas
hans i Marburg vintern 1843-44 hållna Vorlesungen über
die geschichte der deutschen nationallitteratur (1845;
26:e uppl. 1905) och Deutsches namenbüchlein (1864;
6:e uppl. 1898). Se E. R. Grebe, "A. Y." (1900),
och W. Hopf, "A. Y." (2 bd, 1912-13).
II. W. T. (Hj.H-t.)

Wilmarth Ortm?th], L e m u e l, amerikansk målare,
f. 1835 i Massachusetts, var i sin ungdom urmakare
i Philadelphia, men besökte samtidigt där-varande
akademi. Han begaf sig 1859 till München och
blef Kaulbachs lärjunge, återvände 1862 till
Amerika, reste 1864 till Paris och arbetade i
Gérómes ateljé till 1867, då han åter begaf sig
hem till Amerika. Där blef han 1870 lärare i New
Yorks akademis friskolor. Han har målat religiösa
ämnen och folklig genre, ämnen ’som Hws-missionären
(1869), tìn eftermiddag hemma (1871), Gissa, hvad
jag har med mig! (1873) och Otack-samhet (1875).
(G-g N.)

Wilmington [d^lmiijtan]. 1. Största staden i
nordamerikanska staten Delaware, vid Brandywines
och Christina creeks mynning i Delaware
river, 43 km. s. Y. om Philadelphia. 95,369
inv. (1917). Betydande skeppsbyggen samt tillverkning
af maskiner, järnvägsvagnar, läder, papper m. m. Ej
långt från staden, vid Brandywine river, ligger
världens kanske största krutfabrik. W. uppstod
invid den af svenskarna 1638 i Nya Sverige (se
d. o.) anlagda skansen Kristina. Den 1699 invigda
svenska Kristina 1. Helga Trefaldighets-kyrkan,
som hade svensk präst till 1791 (den siste var
L. Girelius), kvarstår ännu, men tillhör nu
amerikanska episkopalkyrkan, W. blef stad 1832 j
och har sedan gått raskt framåt; dess invånarantal
i uppskattades 1919 till 130,000. - Se "The records
of Holy Trinity (Old Swedes) church Wilmington,
from 1697 to 1773. Translated from the

original swedish by Horace Burr" (i "Papers of
the Historical society of Delaware", IX, 1890),
och H. Conrad, "History of Delaware" (1908). -
2. Stad i nordamerikanska staten Nord-Carolina, vid
vänstra stranden af Cape Fear river, omkr. 30 km. från
dess mynning i Atlanten. 30,400 inv. (1918), däraf
omkr. 45 proc. negrer. W. var fordom största staden i
staten, men har nu distanserats af både Charlotte och
Winston-Salem; den är dock alltjämt statens främsta
exporthamn med utskeppning af bomull samt trävaror och
andra skogsprodukter (harts, tjära, terpentin). Äfven
industrien har utvecklats och omfattar tillverkning
af gödselmedel, kemikalier och oljor. Under
inbördeskriget 1861-65 var W. de konfedererades
viktigaste hamn. från hvilken deras förnämsta
blockad-brytare utgingo. Hufvudinloppet till Cape
Fear river försvaras vid New Inlet af fort Caswell
och det starka Fort Fisher. mot hvilket under amiral
Porter från sjön och general Eutler från land flera
misslyckade angrepp gjordes i dec. 1864. I jan. 1865
bombarderades och intogs det af Porter och general
Terry, och kort därefter gaf sig af ven staden. Under
Världskriget besköts W. af en tysk undervattensbåt
15 aüg. 1918. 1. (A.N-d.) 2. A.N-d. L.W:sonM. Wilmot
[>i’lmåt], engelsk adelssläkt.

1. Henry W., l.e earl af Rochester,
engelsk krigare och hoíman, f. omkr. 1612,
d. 19 febr. 1658 i Sluys, var son till
Charles W., l:e viscount W., f. omkr. 1570, d.
1644, som från 1616 till sin död var president i
Con-naught och under Wentworths lordlöjtnantstid låg
i skarp konflikt med denne. Henry W. blef 1640 led.
af "Långa parlamentet", men invecklades i en plan till
militär aktion i konungens intresse, insattes juni
1641 i Tower och utstöttes dec. s. å. ur parlamentet.
I inbördeskriget vann han två segrar (vid
Roundway Down 13 juli 1643 och vid Cropredy
29 juni 1644) öfver parlamentsgeneralen Waller, men
anklagades för stämplingar för kronans öfverflyttande
på tronföljaren Karl, miste därför sitt befäl
(aug. 1644) och fick bege sig till Frankrike.
Han var 1649 kammarherre hos Karl II, följde
honom 1651 under hans kringflackande efter
nederlaget vid Worcester och upphöjdes 1652 af honom
till earl af Rochester. Han utförde därefter
flera diplomatiska uppdrag åt Karl och ledde ett
kortvarigt rojalistiskt resningsförsök i England 1655.

2. John W., 2:e earl af Rochester, den föregåendes
son, engelsk skald och hofman, f. 10 april 1647
i Ditchley i Oxfordshire, d. 26 juli 1680 i
Woodstock park, företog efter studier i Oxford en
utbildningsresa till Frankrike och Italien, återkom
1664 och blef genast väl mottagen vid Karl II :s hof.
Han deltog 1665 i expeditionen mot holländarnas fartyg
i Bergen och visade 1666 tapperhet vid en sjöstrid
mot holländarna i Kanalen, men vann rykte förnämligast
genom ett af ven vid Karl II :s hof stötande, till
ytterlighet utsväfvande lefnadssätt samt genom
sina dikter. Ofta bortsändes han i onåd, men
ständigt återupptogs han i konungens gunst, ehuru
han ej skonade denne för sina sarkasmer. Från honom
härrör t. ex. det bekanta omdömet om Karl II, att
han "aldrig sade något dumt och aldrig pjcH°
något klokt". Kroppsligt nedbruten af sina ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:48 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free