- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
579-580

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villotta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

579

Wils.-Wilson

580

Wils., vid zoologiska namn förkortning för
skotskamerikanske ornitologen A. Wilson (se sp. 580).

Vilself rasen 1. Långselforsen, fors i Malån, 27
km. n. v. om Kusfors station å Norra stambanan, inom
Mala socken, Västerbottens län. Den har en fallhöjd
af 1,9 m. på en längd af 200 m. och en industriell
medelvattenmängd af 5,6 kbm. per sek., utvecklande
1C6 hkr. E. A-t.

Wilser. Johann Daniel L u d w i g, tysk läkare och
antropolog, f. 5 okt. 1850 i Karlsruhe, sedan 1897
bosatt i Heidelberg, har publicerat ett flertal
populärvetenskapliga småskrifter öfver germanernas
härstamning och vandringar, bl. a. Die herkunft
der deutschen (1885), Stammbaum und ausbreitung
der germanen (1895), Germanischer stil und deutsche
kunst (1899), Die herkunft der bayern (1905), Die
germanen. Beiträge zur völkerkunde (ny bearb.,
I-II, 1913-14), hans mest betydande arbete. Han
har vidare författat bl. a. Der Pithecanthropus
erectus und die ab-stammung der menschen (1900),
Vorgeschichtliche chirurgie (1902), Menschwerdung
(1907), Tierwelt und erdalter (1908), Leben und heimat
der ur-menschen (1910), Rassen und völker (1912)
och Das hakenkreuz (1917). W. har äfven uppträdt som
dramatisk skriftställare. A. N-d.

Wilshausen. SeWildeshausen.

Vilske härad, i Skaraborgs län, ingår i Skånings,
Yilske och Valle domsaga och i Skara fögderi samt
omfattar socknarna Vilske-Klefva, Ullene, Gökhem,
Märka, Sörby, Floby, Göteve, Trävattna, Jäla och
Grolanda. 27,493 har. 6,200 inv. (1919).

Vilske-Klefva. socken i Skaraborgs län, Yilske
härad. 4,311 har. 843 inv. (1919). V. bildar med
Ullene och Ejurum ett pastorat i Skara stift,
Vånga kontrakt.

Wilskman. svensk-finländsk släkt från Västergötland,
som tagit sig namnet efter Vilske härad där. 1. Sven
W., präst, historisk skriftställare, f. 23 maj 1716
på Uddetorp nära Skara, d. 15 april 1797 i Sköfde,
blef student i Uppsala 1734 och filos. magister
1743, gymnasieadjunkt i Skara 1745 och prästvigd
s. å., konsistorienotarie där 1751, rektor vid
Skara trivialskola 1754, lektor i historia vid
Skara gymnasium 1757 och rektor vid detta läroverk
1760. Han fick fullmakt på Freds-bergs pastorat 1763,
hvilket han tillträdde följande år, utnämndes till
teol. doktor 1772 och vardt 1774 kontraktsprost i
Norra Vadsbo. Efter erhållen tjänstefrihet bosatte han
sig 1787 i Sköfde. W. ansågs för en utmärkt lärare
och var en nitisk församlingsherde. Han utarbetade
Swea rikes ecclesiastìque wärk, i alphabetisk ordning
sammandragit utur lag och förordningar (1760; 2:a
uppl., 2 dir, 1781 -82), ett synnerligen insiktsfullt
och grundligt arbete. Första uppl. tillegnades
ständerna, hvilka "lysa så klart på den Swenska
Regimentshimmeln, både til Gagn och Namn, ät glantzen
deraf utbreder sig öfwer hela Mannahem". Dessutom
utgaf han flera smärre historiska skrifter och
efterlämnade i manuskript förtjänstfulla samlingar
till Skara stifts historia m. m. - 2. IvarEdvard
W., finländsk gymnast, f. 26 febr. 1854 i Töysä,
Österbotten, blef student 1873 och verkade sedan 1875
som gymnastiklärare i Helsingfors. Han undergick där
gymnastiklärarexamen 1887 och utnämndes 1888 till
lärare (slutligen lektor) i gymnastik vid finska nor-

mallyceet. var underlärare i pedagogisk gymnastik
vid universitetet 1895-1914 och anställdes 1918
som inspektor för gymnastikundervisningen vid
skolstyrelsen. W.., som var medlem af den finska
idrottskommittén för olympiska spelen i Stockholm
1912, har inlagt stor förtjänst om gymnastikens
och idrottslifvets utveckling i Finland. Han var
medlem af flera regeringskommittéer, som 1919
och 1920 tillsattes i sådant syfte. Utom en mängd
läroböcker har W. utgett sammelverket Idrotten i
Finland i början a) tjugonde seklet (1904-06),
där han afhandlat gymnastiken, vinteridrotten
samt rodd- och simidrotten. - 3. A t le W.,
den föregåendes son, genealog, f. 14 nov. 1883 i
Helsingfors, registrator vid universitetet 1907-19,
assistent vid universitetsbiblioteket 1919-20 samt
därefter biträdande bibliotekarie vid Helsingfors’
stadsbibliotek, utger Svenska litt. sällsk:s i Finland
särdeles förtjänstfulla och pålitliga Släktbok,
af hvil-ken hittills utkommit bd I (1912-16)
samt 2 hftn af bd II (1918-20). W. har dessutom
publicerat en mängd uppsatser på genealogiens område.
2, 3. T. C.

Wilsnack, stad i nordvästra delen af preussiska
prov. Brandenburg, 14 km. s. ö. om Wittenberge. 2,107
inv. (1905). W. är mest bekant på grund af den strid,
som mot slutet af medeltiden upplågade om tre där
befintliga hostior (jfr Blödande bröd), som visade
spår af Kristi blod och gåfvo upphof till omfattande
vallfärder. Flera provin-sialsynoder uttalade sig
emot "undret", hvilket betraktades som bedrägeri,
men påfven Nikolaus V förklarade sig 1453 tro på
detsamma. Stadens förste evangeliske predikant,
Ellefeld, brände emellertid upp hostiorna 1552.
A. N-d.

Wilson [ö^lsen], Alexander, skotsk astronom, f. 1714,
d. 1786, urspr. farmaceut, blef 1760 professor i
praktisk astronomi i Glasgow. Om det s. k. Wilsonska
fenomenet se Solen, sp. 312. (B-d).

Wilson [ c^lson], James, nordamerikansk politiker,
f. 14 sept. 1742 i Skottland, d. 28 aug. 1798 i
Edenton, Nord-Carolina, emigrerade som student 1765
till Amerika, blef lärare i en skola i Philadelphia
1766 och advokat 1767, anslöt sig till koloniernas
kraf på full lagstiftningsrätt och försvarade
det 1774 i en uppmärksammad broschyr. Invald i
Pennsylvanias provinskonvent jan. 1775, blef han maj
s. å. led. af kontinentala kongressen, yrkade där
först på uppskof med själfständighets-förklaringen,
men biträdde den 4 juli 1776. W. var sedan en bland
kongressens flitigast med förtroendeuppdrag anlitade
ledamöter till sept. 1777, återinsattes i kongressen
1783, hade 1787 stor andel i unionsförfattningens
utarbetande, blef 1789 domare i Förenta staternas
högsta domstol samt 1790 därjämte juris professor
vid Philadelphias universitet. Han ansågs som
en bland federalist-partiets skarpsinnigaste
jurister. W:s Works ut-gåfvos i 3 bd, 1803-04 (ny,
kommenterad uppl. af J. D. Andrews i 2 bd 1896). Jfr
J. B. McMaster och F. D. Stone. "Pennsylvania and the
federal constitution 1787-1788" (1888), J. M. Harlan,
"James W. and the formation of the constitution" (i
"American law review", bd 34), och L. H. Alexander,
"James W." (1908). V. S-g.

Wilson [ön^søn], Alexander, skotsk-amerikansk
ornitolog och naturskildrare, f. 1766 i Pais-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free