Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Wiison
584
Benares med uppdrag att återupplifva universitetet,
framför allt att søka ge fart åt sanskritstudiet
där. 1832 återvände han till England, där
han s. å. blef professor i sanskrit (förste
innehafvåren af den s. k. "Boden chair") i
Oxford och, efter Wilkins’ död, bibliotekarie vid
East-India-house. Liksom han under sin vistelse i
Indien varit en af de kraftigaste befordrarna af
The asiatic societys publikationer, blef han efter
hemkomsten själen i The royal asiatic society of Great
Britain and Ireland, hvars direktör han vardt efter
Colebrooke 1837. - Af de tre store grundläggarna
af sanskritfilologien (de båda andre äro W. Jones
och H. T. Colebrooke) är W. den, som kvantitativt
hann utföra mest, och den, som i det hela kom att få
det största inflytandet. Hans många och omfattande
arbeten röra sig på nästan alla fält af indologien
(med undantag af det rent språkvetenskapliga). W:s
första arbete på sanskritområdet är Kálid?sas
"M?ghad?ta" (med engelsk of v., 1813; 3:e
uppl. 1867). Därnäst kommer hans för sin tid kanske
mest epokgörande verk. Dictionary in sanskrit and
english (1819; grundadt på material, som hopsamlats
af infödda lärda, med förord om ind. lexikografi;
3:e uppl. föranstaltad af indiska lexikografer,
1874, och en annan d:o, Benares, 1870; den på basis
af detta lexikon enormt anlagda bearbetningen af
Goldstücker, London, Berlin 1856 o. f., hann aldrig
utöfver bokst. A). W:s "Dictionary" var ända till
Böhtlingk-Koths Petersburgsordbok hufvudarbetet på
det lexikaliska området inom sanskrit. Ett annat
epokgörande arbete var Select specimens of the
theatre of the hindus (3 bd, 1826-27, flera uppl.;
mest kändt i den tyska öfv. af 0. L. B. Wolff),
som innehåller öfversättningar, analyser och en
inledning om det indiska dramat. Hans tredje stora
hufvudarbets är öfv. af Vishnu-Pur?na, a system of
hindu mythology and tradition etc. (1840). Vidare
märkas An introduction to the grammar of the
sanskrit language (1841; 2:a uppl. 1847), hans
edition af Dacakum?ra-carita (1845; 2:a berättelsen,
"Apa-häravarman’s äfventyr" är öfv. till svenska af
A. Z. Collin i Lunds univ:s årsskrift, IV; den 6:e
"Mitraguptas äfventyr" af Charpentier i "Ur Indiens
klassiska litteratur", 1920) samt öfv. af Rigveda
(I-V, 1850-89). På det historisk-arkeo-logiska
(paleografisk-epigrafiska) området utvecklade W. rik
vetenskaplig verksamhet. Han utgaf Descriptive
catalogue of the oriental manuscripts etc. collected
by the late lieut.-col. Colin Mackenzie U828;
2:a uppl. 1882), Historical sketch of the kingdom
of Pándya (1836), Ariana antiqua, a descriptive
account of the antiquities and coins of Afghanistan
(1841), History oj British India from 1805 to 1835
(1844-48), Glossary of judicial and revenue terms in
official documents relating to the administration
of the government of British India (1855), Medical
and surgical sciences of the hindus (1823),
Hindu fiction (1825), Account of the religions
sects of the hindus, their history, doctrines
and practices (1828-32) m. fl. arbeten, af hvilka
åtskilliga ingå i tidskrifter ("Asiatic researches",
"Calcutta quarterly" o. a.). I "Journal of the Royal
asiatic society" träffas bl. a. Civil and religions
institutions of the sikhs, Religìous festivals of
the hindus (1848) samt flera epigrafiska afh., bland
hvilka den viktigaste är On the rock-
inscriplions oj Kapurdigiri, Dhauli, and Girnar
(i bd XII). W.s mest betydande verk äro samlade
i Works of the late H. H. Filson (1862-77),
innehållande alla hans "Essays" och en ny uppl. af
hans ofvan nämnda öfv. af "Vishnu Puräna" med index,
ombesörjd aí R. Rost. Fullständig förteckning
af hans skrifter i "Annual report of the Royal
asiatic scciety" (1860). Hans storartade samlingar
af sanskritmanuskript äro förvarade i "Bod-leianska
biblioteket" i Oxford och katalogiserade af Aufrecht.
K. F. J.
Wilson [wi^lson], sir Archdale, engelsk militär,
f. 1803, d. 1874, inträdde 1818 i Ostindiska
kompaniets här. Under det stora seapoysupproret
(1857-59) deltog han som brigadgeneral och utmärkte
sig särskildt genom stormningen och intagandet
af Delhi (14-20 sept. 1857), som var residens
för den af de upproriske till kejsare utropade
Bahadur schah. Efter stadens fall blef denne
tillfångatagen och landsförvist. W. adlades för
sin bragd och utnämndes 1868 till generallöjtnant.
(H. J-dt.)
Wilson [wirlson], sir William JamesEras-mus, engelsk
läkare, f. 1809, d. 1884, blef 1840 lärare i anatomi
och fysiologi vid Middlesex’ hospital, egnade sig
sedan hufvudsakligen åt hudsjukdomar samt skänkte
1869 5,000 pd st. till inrättande af en professur i
detta ämne vid College of surge-ons och 1881 10,000 pd
st. till universitetet i Aberdeen till en professur
i patologi. W:s anatomiska lärobok, Anatomists
vademecum (1840), är mycket bekant och användes på
sin tid i den af Hollstein bearbetade tyska uppl. af
ven i Norden. Vidare utgaf han Anatomical plates (4
folioband), tills, med Quain, samt ett stort antal
arbeten of ver hudsjukdomar, bl. a. Atlas of the
diseases of the skin, Lectures on diseases of the skin
and syphilis och Lectures in dermatology. 1867 började
han utge "Journal of cutaneous medicine and diseases
of the skin". Därjämte var W. stor filantrop och
skänkte utom det ofvan anförda betydliga summor till
allmännyttiga ändamål. ß- T-dt.
Wilson [ít»HsQn], Henry, vicepresident i Nord-Amerikas
förenta stater, f. 16 febr. 1812 i Far-mington,
New Hampshire, d. 22 nov. 1875 i Washington, var i
ungdomsåren först jordbruksarbetare (till 1833),
sedan skomakare och tog sig 1833 namnet Henry
W. (han hette urspr. Jeremiah Jonas Colbaith). Genom
själfstudier hade han skaffat sig rätt omfattande
bildning, och från 1840 egnade han sig företrädesvis
åt politiken. Han tillhörde staten Massachusetts’
legislatur 1840-50, invaldes sedan i dess senat
och var dennas talman 1851-52. Han öfvergick 1848,
på grund af sin ifver för slafveriets afskaffande,
från whigs till det nybildade "free-soil-partiet"
(se F r e e s o i l e r s) och utgaf 1848-51 dettas
förnämsta pressorgan, tidningen "Republican" i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
