- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
643-644

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vind ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

643

Vind-Vindanios Anatolios

644

tyngdkraften, men förrättas af värmekällans
af-gifna värme. Köldblandningen representeras
i naturen af fjällmassivens öfre kalla yta,
värmekällan är Golfströmmens varma vatten. Där
alstras uppåtstigande luftströmmar, som sedan flyta
in of ver land. Mellan den kalla nedgående och den
varma uppåtstigande luftströmmen måste förefinnas
en glidyta. Denna anser Sandström befinna sig på
ung. 1,000 m. höjd; detta på grund däraf, att det
i Vassijaure visade sig omöjligt att få drakar med
meteorologiska registreringsinstrument att stiga
högre än till 1,000 m. De skildrade vindförhållandena
torde vara åtminstone en bidragande orsak till, att
klimatet i vårt land, af ven i dess nordliga delar,
är betydligt mildare, än som motsvaras af dess
geografiska läge. Sandström anser, att fenomenet
inverkar af ven på mellersta Europas klimat.

I Italien blåser vissa tider på året en het och
osund vind från s. till s. v. Den går under namn af
scirocco, sirocco 1. sirocko (se d. o.) eller ajricus.

Vindhastigheten, eller den med anemo-meter uppmätta
hastighet, hvarmed luften passerar fram öfver en
gifven punkt, anges vanligen i meter per sekund,
men stundom äfven i kilometer per timme (motsv. 0,2-8
m. i sekunden) eller i engelska mil (stalute-miles)
per timme (motsv. 0,44? m. i sekunden). Med
ordet vindstyrka, som eg. betyder detsamma som
"vindhastighet", betecknar man däremot vanligen den
godtyckliga uppskattningen efter en viss vindskala
(se d. o., B e a u-forts vindskala och Meteorolog i-•
ka tecken, sp. 285-286). Med vind-tryck förstås det
tryck, som vinden förmår ut-öfva mot en vinkalrätt
mot dess riktning ställd ytenhet. "Vindtrycket anges
vanligen i kilogram per kvadratmeter och mätes med
tillhjälp af en kring en vertikal axel rörlig plan
skifva. Bakom denna sitta en eller flera fjädrar,
som pressa den utåt och hvilkas sammantryckning mäter
vindens tryck. En å andra sidan rotationsaxeln anbragt
vindfana ställer skifvan vinkelrätt mot vinden. En
annan, aí Wild konstruerad, vindtrycksmätare består
af en tyngre skifva, vridbar kring en horisontal,
genom öfre kanten gående axel. Denna skifva hänger
vertikalt vid vindstilla, men devierasaf vind. Därvid
minskas vindtrycket, hvaremot tyngdens vridningsmoment
ökas, tills jämvikten är återställd. Vindtrycket
är proportionellt mot vindhastighetens kvadrat,
så att mot dubbla vindha-stigheten svarar ett
fyrdubbelt tryck o. s. v. De förödande verkningar,
hvilka åstadkommas af en tornado, ge ett ungefärligt
begrepp om det största tryck en vind vid jordytan
kan utöfva. Däraf kan man åter sluta sig till
vindhastigheten. Man har på detta sätt beräknat,
att vindhastigheten skall kunna of verstiga 250
m. i sekunden. I en sådan tornado krossas allt hvad
människohänder byggt; stora träd ryckas upp med
rötterna eller brytas af på midten eller vridas
flera hvarf rundt, så att de få utseende af en
korkskruf, o. s. v. - Den geometriska resultanten
till alla de vindhastigheter, som på en gifven tid,
exempelvis en månad, observerats på en viss ort,
kallas vindresultant. Denna erhålles på så sätt, att
man projicierar alla observerade vindhastigheter längs
två mot hvar-andra vinkelräta riktlinjer, lämpligast
nord-syd och öst-väst, adderar (algebraiskt) de
så erhållna

komposanterna hvar för sig samt därefter
uppsöker den slutliga resultanten. En sådan
beräkning benämnes, efter den, som först användt
densamma, för en "beräkning efter Lamberts
formel". Vind-resultanten ger ett mått på den
luftmassa, som i resultantens riktning i medeltal
passerat fram öfver orten. Se vidare Anemometer,
Anemo-skop, Luftströmmar, Väderlek och Väderstreck.
E. O. S.

Vind, gammal dansk adelssläkt, som omnämnes först
under 1200-talet. - 1. Jörgen V., f. 1593, d. 1644,
deltog 1613 i Kalmarkriget, under hvilket han utmärkte
sig vid belägringen aí Älís-borg. Efter anställning
i kansliet 1616-20 var han skeppskapten 1620-24 samt
blef räntmästare 1627, riksråd 1640 och riksamiral
1643. En diplomatisk beskickning till Stockholm 1640
slog mycket illa ut. I träff ningen vid Kolberger
hej de (se d. o.) l juli 1644, där han var chef för
flottans avantgarde, blef han dödligt sårad och dog
ett par veckor senare. - 2. Holger V., den föregåendes
son, f. 1623, d. 1683, var 1648-53 anställd vid hofvet
som öfverste munskänk och visade sig mycket verksam
för stadens förplägning vid Köpenhamns belägring
1658-59. Som vice skattmästare 1666-79 styrde han
rikets finanser, och som vice kansler sedan 1679 hade
han ledningen både af kansliet och Höjesteret; sedan
1669 var han geheimeråd. Han hade sedan 1666 plats i
de kommissioner, som utarbetade Kristian V:s danska
lag. 1653 blef han förlofvad med konung Kristian IV:s
dotter Sofia Elisabet, änka efter grefve Pentz, men
öfvergaf henne, då hennes svåger Korfits Ulfeld och
öfriga släktingar kort därefter föllo i onåd. - 3. F r
e d ri k V., den föregåendes son, f. 1662, d. 1702 som
stiftsamtman i Viborg, erhöll genom sitt giftermål
med Jens Juels dotter baroniet Juellinge. Hans
sonson, Jens Krag-Juel V., d. 1776 som justitiarius
i Höjesteret, gifte sig till grefskåpet Frijsen-borg.
1-3. E. Ebg.

Vind, O l e, dansk präst, f. 1590, d. 1646, blef
1625 präst i Köpenhamn och 1642 vid Vor frue kirke,
där han i en predikan 1645 skarpt uppträdde mot
det lastbara lefvernet vid hofvet. På befallning af
konung Kristian IV höll han därefter samma predikan
på själfva slottet och blef till belöning för sin
frimodighet hofpredikant och konungens biktfader.
E. Ebg.

Vinda. 1. Bot. Se Convolvulus. - 2. Sjöv. Se Hifva.

VFndala (fi. Vi’mpeli), socken i Vasa län, Finland,
Alavo domsaga, Kuortane härad, pastorat af 2:a kl.,
Lappo kontrakt, Åbo ärkestift. 229 kvkm. 3,891
inv. (1919), finsktalande. O. B-n.

VindalSQ. barrskogsklädd, obebodd ö. i Stockholms
skärgård s. om segelleden Sandhamn-Stockholm
och omkr. 2,5 km. v. om förstnämnda ort, Djurö
socken, Stockholms län. Ytinnehåll omkr. l kvkm.
G.Brgrn.

Vindaníos Anatolios, enligt Libanios (se denne)
grekisk jurist från Berytos på 300-talet, är bekant
för sin geoponiska (se G e o p o n i k a) skrift, som
sedan ingick i den af Kassianos Bassos föranstaltade
samlingen af grekisk landtbrukslitteratur,
utg. troligen på 500-talet och öfv. till syriska,
därifrån bearbetad på arabiska och armeniska. Se
bl. a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free