- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
689-690

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vingulmark ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro mindre än ett hälft hvarf, konkava.
Fjärdedelen af ett hvarf (hälften af en sträckt vinkel)
kallas en rät vinkel (fig. 2). Alla andra
konkava vinklar sägas vara sneda samt indelas i
spetsiga (fig. 3) och trubbiga (fig. 4), allteftersom
de äro mindre eller större än en rät vinkel. -
Rörande problemet om den plana räta vinkelns
tredelning se Trisectio anguli. Om s. k.
alternatvinklar och
vertikalvinklar se dessa ord.

Nittiondelen af en rät vinkel
(trehundrasextiondelen af ett hvarf) kallas en grad (1°),
sextiondelen af en grad kallas en minut (1’) och
sextiondelen af en minut en sekund (1’’). I
st. f. denna s. k. sexagesimaldelning infördes i
Frankrike under revolutionstiden en
centesimaldelning, i det att den räta vinkeln delades i 100
grader, hvarje sådan grad i 100 minuter och hvarje
sådan minut i 100 sekunder. Enligt k. förordn.
17 dec. 1920 ang. sättet att utföra vissa
mätningar m. m. (mätningsförordning) skola vid däri
afsedda arbeten vinkelmått, där ej särskilda
olägenheter möta, anges i denna centesimaldelning.
Enheterna kallas nygrad (1`), nyminut (0,`01
eller 1`) och nysekund (0,`0001 eller 1``).

De räta linjer, som dela ett hvarf i dess 360
grader (400 nygrader), åstadkomma äfven på hvarje
cirkelperiferi, som uppritas kring den gemensamma
vinkelspetsen som medelpunkt, en indelning i 360
(400) lika delar, hvilka likaledes benämnas grader
(nygrader) och på samma sätt som vinkelgraderna
(nygraderna) vidare underafdelas i minuter och
sekunder (nyminuter och nysekunder). Mot hvarje
vinkel vid medelpunkten kommer på detta sätt att
svara en båge, upptagande lika många grader
(nygrader) som vinkeln. Det är genom en dylik
uppmätning af bågens gradtal, som man praktiskt
bestämmer en vinkels storlek. Den apparat, af
hvilken man vid ritning betjänar sig för att
uppmäta vinklar, kallas gradskifva l.

illustration placeholder
Fig. 5. Gradskifva.


vinkeltransportör (fig. 5). Den består af en i 180
grader (200 nygrader) indelad, halfcirkelformig
skifva, på hvars rätliniga kant halfcirkelns
medelpunkt är utmärkt genom ett litet märke. När
denna punkt lägges i spetsen af den vinkel, som
skall uppmätas, och den rätliniga kanten utefter
vinkelns ena ben, anges vinkelns gradtal af det
ställe på halfcirkelns gradering, där det andra
vinkelbenet går fram. - Ett annat sätt för att
ange en vinkels storlek består uti att uttrycka
motsvarande båges längd förmedelst radien som enhet.
I st. f. 180° (200°) använder man då som
storleksbestämning för bågen, och därmed äfven för
vinkeln, talet pi (= 3,1415926536, se Pi), i st. f.
90° (100°) nyttjas pi/2 o. s. v. Den därvid nyttjade
enhetsvinkelns (radianens) storlek i vanligt
vinkelmått är 57,29577951 grader, eller 206264,806247
sekunder (57° 17’ 44’’,806247) eller 63,6619771
nygrader.

Äfven krokiga linjer kunna bilda vinklar med
hvarandra. En sådan vinkel mätes af vinkeln
mellan de räta linjer, som tangera kroklinjerna i
deras skärningspunkt. Det är därvid likgiltigt, om
de båda kroklinjerna ligga i samma plan eller
icke. Ett ofta förekommande exempel på vinklar
mellan kroklinjer i olika plan utgöra de s. k.
sfäriska vinklarna, d. v. s. vinklarna
mellan olika storcirkelbågar på ytan af ett och
samma klot. - Lutningsvinkeln mellan
två plan
är den vinkel, som bildas af två räta
linjer, hvilka dragas, en i hvartdera planet, från
en godtycklig punkt på planens skärningslinje,
vinkelrätt mot denna. - En rät linjes
lutningsvinkel mot ett plan
är vinkeln
mellan den räta linjen och dess projektion på
planet (närmaste linje uti planet). - En solid
vinkel
bildas af tre eller flera plan, som skära
hvarandra i en punkt (den solida vinkelns spets).
Som mått på densamma kan man betrakta den
mellan dessa plan liggande delen af en klotyta, som
har den solida vinkelns spets till medelpunkt och
hvars radie är = 1. - Om
kommutationsvinkel, astron., se Kommutation.

E. L. (R.)

Vinkel, mek. Se Måttverktyg, sp. 228.

Winkel, Te, holländsk släkt. 1. Lamert
Allard Te W.
, språkforskare, f. 1809 i
Arnhern, d. 1868 i Leiden, gymnasielärare där till
1863, därefter tills. med M. De Vries
hufvudredaktör för det stora ordboksverket Woordenboek
der Nederlandsche taal
(1864 ff.; se art. Vries,
De
, och Nederländska språket). Med
denne delar Te W. äfven förtjänsten af en
reformering af holländska rättskrifningen, som
tidigare (1804) officiellt reglerats af M. Siegenbeek
(d. 1854); deras Grondbeginselen der
Nederlandsche spelling
, hvarigenom grunden lades till
den ännu gällande stafningen. utgafs 1863 och
1865 (5:e uppl. 1884); ordlistan, Woordenlijst
voor de spelling der Nederlandsche taal
1866 (7:e
uppl. af A. Beets 1914). Te W. författade en
rad grammatiska afh. i tidskr. "Taalkundig
magazijn". "Archief" och "Nieuw archief voor
Nederlandsche taalkunde", utg. af A. De Jager (d.
1877) samt i det af honom själf redigerade "Nieuw
Nederlandsch taalmagazijn" och den i förening
med De Jager utgifna "De Taalgids".
Lefnadsteckning af J. Te Winkel (1880). - 2. Jan
[jann] Te W., språkforskare och
litteraturhistoriker, f. 1847 i Winkel (Nord-Holland), blef
gymnasielärare i Groningen 1877 och var professor i
nederländska språket och litteraturen samt
germansk språkvetenskap i Amsterdam 1891-1917.
Bland Te W:s skrifter må nämnas J. van
Maerlant’s roman van Torec
(1875), De roman van
Moriaen
(1878), Geschiedenis der
Middelnederlandsche letterkunde I
(1887), De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free