- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
733-734

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterhamn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

733

Vinterknoppar-Vintersömn

734

Vinterknoppar, bot. Se Knopp,
sp. 403. Vinterkonungen (ty. der winterköniy),
öknamn på Fredrik V af Pfalz (se Fredrik, sp. 1297),
som endast en vinter (1619-20) var konung
af Eöhmen.

Vinterkorn, landtbr., sort af fyrradigt
(eg. sex-radigt) korn, hvilket odlas som
höstsäd. Det odlas stundom i de sydligaste
delarna af Sverige. Dess tidiga mognad före andra
sädesslag gör, att det svårt härjas af sparfvar.
n. J. Dí’t.

Vinterkrasse, bot., en skarpt smakande form af
Barbarea vulgaris, som förr odlades. Släktet
Bar-barea, som hör till fam. Cruciferæ,
omfattar 14 två- eller fleråriga örter
med vanligen parflikiga blad, gula blommor
och mer eller mindre fyrkantiga, smala skidor.
I Sverige finnas 2 arter, af hvilka den på odlade
ställen växande B. vulgarìs, sommargyllen, som
blommar på försommaren, är den vanligaste.
G. L-m. Vinterkurser. Se Feriekurser,
sp. 70. Vinterkvarter. Se Kvarter,
sp. 378. Vinterkörseln. kam. Se
Byggningshjälpen. Winterlachse [-lakse], ty.,
zool. Se Lax-släktet, sp. 1452.

Vinterliggare kallas ett fartyg, som
"ligger i vinterlag", d. v. s. är
afrustadt och upplagdt för vintern.
B. N.*

Vinterlinjen, polit., en sedan 1911 vanlig benämning
på det förhållandet inom Sveriges försvarsorganisation
till lands, då de värnpliktige inkallas till
vederbörliga truppförband på hösten (vanligen i
nov.) för att fullgöra sin första tjänstgöring
(rekrytskolan) under återstående del af hösten
och den därpå följande vintern och våren. 1915-18
skedde de värnpliktiges rekrytutbildning enligt
vinterlinjen. Motsatsen till vinterlinjen är
sommarlinjen, då inkallelsen sker på våren
(vanligen i april) och rekrytutbildningen
är förlagd hufvudsakligen till sommaren.
H. J-dt. Vinterlöfkoja, bot. Se Cheiranthus och M a
t thi o l a.

Vinterlök, P i p l ö k, Allium fistulosum,
bot., en med rödlöken (se Lök) nära besläktad
lökart, inhemsk i Sibirien, som i Sverige är
vinterhär dig. Löken används som rödlök,
bladen som gräslök. En form af vinterlöken,
l u f 11 ö k, utbildar matnyttiga knopplökar
(se L u f t k n ö 1) i blomställningen.
G. L-m. Vintermete. Se Fiskredskap,
sp. 448. Vintermyggor, zool. Se H ar kr ankar,
sp. 1471.

Vintermånad. Se November. Vinternarr, bot.
SeEranthis hiemalis. Ett annat ej ovanligt
namn på Erawt/m-arterna är v i n t e r g ä c k.
G- L-m.

Vinternatten (fsv. vinter nät), gammalt namn på natten
till 14 okt., då vintern ansågs ta sin början. Likaså
kallade man natten till 14 april sommarnatten (surnar
nät), emedan den ansågs inleda sommaren.

Winternitz, Wilhelm, österrikisk läkare, f. 1834,
d. 1917, blef 1857 med. doktor, 1865 docent
i hydroterapi och 1874 i invärtes medicin vid
universitetet i Wien samt utnämndes 1881 till e
o. och 1899 till ord. professor där. Han tog 1906 af
sked från professuren. Sedan 1865 egde han och var
chefläkare vid vattenkuranstalten

Kaltenlcutgebcn (se d. o.). Jfr Källvatten-kur,
sp. 660. W. behandlade i många skrifter hydroterapien
och sammanställde i Vorlesungen über hydrotherapie
(1877-80) sina erfarenheter på detta område. Sedan
1890 utgaf han "Elätter fur klinische hydrotherapie".
R- T-dt.

Vinternot. Se Fiskredskap, sp. 451, och Not, sp. 63.

Vinterpalatset. Se Petersburg, sp. 659 och pl. I.

Vinterportlak, bot. Se Portulacaceæ, sp. 1478.

Vinterprickar. Se ütprickningssystem, sp. 131.

Vintersallat (fr. solade éternelle), kokk.,
består af kokt potatis, skuren i tärningar, och
ugnstekta rödbetor, salt, peppar och ättika. I
st. f. potatis kan man använda strimlor af savoj-
eller h vitkål. Namnet ställes i motsats mot
"sommarsallat", i hvilken grönsallat, tomater eller
andra färska grönsaker ingå.

Vintersbo, Norrköpings stads alkoholistanstalt
för män, i Eönö socken, Östergötlands län, 13
km. från Jonsbergs station å järnvägen Norrköping-
Arkösund. Den har 16 platser.

Vintersolståndet, astrcn. Se S o l s t i t i e r
och fig. till art. Jorden, sp. 128. Vintersporer,
bot. Se Sades ros t, sp. 66. Winterstetten,
minnesångare. SeUlrich von Winterstetten.

Vinterståndare, bot., växter, hvilkas frön
spridas under vintern. Som exempel kunna nämnas
tallen, granen, alen, rönnen och många örter,
hvilkas vissnade, fruktbärande stjälkar stå
kvar under vintern, såsom rölleka, molla,
kafveldun o. s. v. G. L-m. Vintersömn är ett hos
många högre djur och otaliga lägre förekommande
sömnfenomen. Orsaken till denna sömn ligger väl i
flertalet fall i svårigheten eller omöjligheten för
dessa djur att under vintern skaffa sig föda till
att ersätta, hvad som kroppen genom sina rörelser
- sitt mekaniska arbete - under vaket tillstånd
förbrukar. Under sömn och fullständig hvila nedsättes
ämnesomsättningen till den minsta möjliga, och den
näring, som behöfves till lifsprocessens underhåll
och till nödig värme, erhålles från det upplag af
reserv-näring, som ifrågavarande högre djur samla
i form af fett under den blidare årstiden. Alla
kräldjur och amfibier och många däggdjur - bland
svenska flädermöss, igelkott, gräfling, björn -;
många sötvattensfiskar tillbringa vintern nedkrupna
i dyn. Hos de på land lefvande ryggradslösa djuren är
vintersömnen en allmän företeelse. Sålunda tillbringar
flertalet insekter vintern som ägg eller puppor på
ett eller annat sätt skyddade mot kölden ; andra
insekter falla däremot i fullbildadt tillstånd i
verklig vintersömn. Lifvet kan f. ö. slumra i åratal
hos vissa snäckor och insektpuppor, hvilka utan
någon tillgång till näring i ständig hvila afbida
inträffandet af gynnsamma omständigheter. Äfven
den hos trögfotingarna (se Spindeldjur, sp. 722)
uppträdande mångåriga intorkningen är en besläktad
företeelse. I sammanhang härmed må påpekas, att
många tropiska djur falla i s. k. sommarsömn under
den torra årstiden. Det finns också ett fenomen inom
växtvärlden, som Linné kallade somnus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free