Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wirsén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träförädlingsverk, såsom Oskar Edv. Eklunds
snickerifabriks-a.-b., grundadt 1899, för tillverkning
af ekmöbler (årligt tillverkningsvärde omkr. 600,000
kr.), Virserums Nya möbelfabrik, sågar o. s. v.;
dessutom finnas mejeri, mekanisk verkstad samt
cementgjuteri och tegelbruk m. m.
1–2. L. Wll.
Virsing. dets. som savojkål (se Brassica. sp. 30).
Virsung, Johann Georg, tysk anatom,
1643(?) mördad af en dalmatisk läkare, var
många år prosektor i Padua. Han är känd genom
sin upptäckt af bukspottkörtelns efter honom
benämnda utförsgång (Figura ductus cujusdam cum
multiplicibus suis ramulis noviter in pan-create
in diversis corporibus humanis observatis; 1642).
R.T-dt.
Virta bro, en omkr. 120 m. lång träbro, som omkr. 2
km. n. om Idensalmi kyrka, Kuopio län, Finland,
leder öfver Koljonvirta ström mellan sjöarna livesi
och Porovesi och öfver hvilken vägen från Idensalmi
till Uleåborg framgår. Vid V. vunno svenskarna 27
okt. 1808 under J. A. Sandels (se denne, sp. 650),
som innehade en omsorgsfullt befäst ställning n. om
bron, en lysande seger öfver ryssarna, under furst
Michail Petrovitj Dolgorukov. Två km. n. om bron. vid
Pölkkyniemi gård (det forna Fredriksdal, där Sandels
en tid hade sitt högkvarter), är rest ett monument
af huggen
Monumentet öfver segern vid Virta bro.
granit (se fig.). På dess åt s. vända sida läses:
"J. A. Sandels, G. Fahlander", på dess norra:
"J. Z. Duncker, G. W. Malm", på dess östra: "Tass’
Suomen joukot tappelit Edestä isänmaan. Loka-kuun
27 p. 1808" (Här stridde finska trupper för sitt
fosterland 27 okt. 1808), och på dess västra:
"Kaatuivat tassa Wänrikit Zidén ja Stenberg seka 31
miestä" (Här föllo fänrikarna Zidén och Stenberg samt
31 man). Strax s. om bron finnes ett monument öíver
furst Dolgorukov, som stupade i striden.
Virtasalmi, socken i S:t Michels län, Finland,
Rautalampi domsaga, Jokkas härad, afskildes 1912 från
Pieksämäki församling till själfständigt pastorat
af 3:e kl., Jokkas kontrakt, Nyslotts stift. 250
kvkm. 3,071 inv. (1919), finsktalande. 0.13-n.
Wirtemberg. Se Württemberg (Historia).
Wirtenberg. Marks von, släkt. Se Marks von Würtemberg,
sp. 1010.
Wirtenberg, borg. Se Kannstatt.
Wirtenberg von Debern. Se Wittenberg, Arvid.
Wirtgen, Philip p, tysk botanist, f. 4 sept. 1806
i Neuwied, d. 7 sept. 1870 i Koblenz, 1835 lärare
vid högre evangeliska stadsskolan där. utforskade
omsorgsfullt Rhenländernas flora, vegetation
och geognosi, hvaröfver, jämte en mängd smärre
arbeten, utkommo Prodromus (1842), Flora der
preiissischen Rheìnprovinz (1857) och Flora der
preussischen Rheinlande (1870) m. m. W. ut-gaf en
serie exsickatverk öfver Tysklands skogs-, apoteks-
och i andra afseenden ekonomiska och tekniska växter
och bidrog framgångsrikt till naturvetenskapernas
popularisering genom att bilda flera föreningar
och sällskap. C. Lmn.
Wirth, Max, tysk nationalekonomisk skriftställare
och publicist, f. 1822 i Breslau, d. 1900 i Wien,
studerade vid Heidelbergs universitet 1839 -43,
var 1864-73 direktör för schweiziska statistiska
byrån i Bern och framträdde då som för-fäktare
af internationell likformighet i fråga om
statistiska uppgifter. 1874 ingick han som
medarbetare i Wientidningen "Neue freie presse",
där han redigerade den ekonomiska afdelningen med
bl. a. regelbundna artiklar om den internationella
penningmarknaden. Bland W:s utgiína arbeten förtjäna
nämnas Grundzüge der nationalöko-nomie (4 bd,
1865-73; flera uppl.), GescJiichte der handelskrisen
(1858; 4:e uppl. 1890), Allge-meine beschreibung und
statistik der Schweiz (3 bd, 1870-75), Die "krisis
in der landwirtschaft (1881), Das geld (1884; för
guldmyntfot) Ungarn und seine bodenschätze (1885)
och Die quellen des reichtums (1886). W. var e"n
bland de mest representative anhängarna af den
frihandelsvänliga, liberala riktningen i den tyska
nationalekonomien, som anknöt till franska auktorer,
särskildt Bastiat (se Nationalekonomi, sp. 513). •-
Hans hustru, B et tina W., född Greiner, f. 1849 i
München, har gjort sig känd som romanförfattarinna.
Wirth. Karl Joseph, tysk rikskansler, f. 1879 i
Freiburg im Breisgau, studerade vid sin födelsestads
universitet och blef 1908 gymnasiallärare i
nationalekonomi där. W. gjorde sig känd som dugande
kommunalman, invaldes 1913 i Badens landtdag
och blef vid ett fyllnadsval under Världskriget
vald till led. af tyska riksdagen. W. blef efter
revolutionen i okt. 1918 finansminister i Badens
provisoriska regering, valdes 1919 till led. af
tyska nationalförsamlingen och därefter till led. af
riksdagen samt blef i mars 1920. då Fehrenbach
efter den reaktionära Kapp-kuppens misslyckande
bildade ministär, tysk riksfinansminister. Utanför
centerpartiet, hvars vänstra flygel han tillhörde,
var W. då föga känd, och utnämningen väckte en viss
förvåning. På sin nya post vann W. erkännande för sina
klara och åskådliga finansexposéer i riksdagen, och
han sträfvade att genomföra det af hans företrädare
Erzberger i dess hufvuddrag utarbetade programmet
för riksfinansernas upphjälpande ur det kaos, hvari
kriget, de hårda fredsvillkoren och revolutionens
ekonomiska efterverkningar försatt dem. Han var juli
s. å. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
