Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wismarska tribunalet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
851
Vissefjärda-Wissler
852
till hennes tidigaste tillbedjare. 1623 trädde
hon i äktenskap med en sjöofficer, Allard
Krom-balch. hvaröfver Yondel skrcf sin berömda
"Vecht-zang". 1634 förlorade hon sin nioåriga dotter
och dagen därpå, 28 maj. sin man, 1647 af ven sin
yngsta dotter. Huygens antyder i sin "graf-skrift",
att skaldinnan dog af sorg. Huygens och hennes vän
Barlæus (Van ßaerle) täflade förgäfves som änklingar
om hennes hand. Hon företog bl. a. en öfv. på
holländsk vers af Tassos "Gerusalemme liberata",
hvilken dock blef ofullbordad och nu är så godt som
förlorad. Af hennes efterlämnade 24 dikter - hon skref
äfven fransk och italiensk vers - är den mest bekanta
Onderscheyt tusschen een wilde en een tamme zanghster,
hvari hon sjunger näktergalens lof, men ger priset
åt den "tama" sångarinnan. d. v. s. diktens föremål,
den berömda sångerskan Maria Pilt. Karakteristiken
af näktergalen som "en sjungande fjäder och en
vingad sång" är jämte annat ordagrant hämtad från
Marini. Hennes bref och dikter utgåfvos af J. van
Vloten 1852. - Jfr Holländska litteraturen och
J. Te Winkel, "Ontwikkelingsgang der Ne-derlandsche
letterkunde". l-3. Hj. P-r.
Vissefjärda, socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. 26,265 har. 5,670 inv. (1919). V. utgör ett
pastorat i Växjö stift, Södra Möre kontrakt.
Wissell, Rudolf, tysk socialistisk politiker,
f. 1869, var till en början maskinarbetare och blef
sedan arbetarsekreterare. Våren 1917 insattes han
genom en uppmärksammad valseger öfver en oafhängig
motkandidat i tyska riksdagen såsom representant
för valkretsen Niederbarnim och efterträdare
till den aflidne oafhängige riksdagsmannen
Stadthagen. Efter revolutionen inträdde han vid
schismen mellan oafhängiga och majoritetssocialister
i folkombudsmännens råd 29 dec. 1918 och öfvertog
ledningen af de socialpolitiska ärendena. 13
febr. 1919 blef han rikshushållningsminister i
ministären Scheidemann, öfvergick 21 juni s. å. i
Bauers ministär och afgick med den 1 okt. 1919.
L-ts.
Visseltofta, socken i Kristianstads län, Västra
Göinge härad. 8,413 har. 1,017 inv. (1919). V. bildar
med Verum ett pastorat i Lunds stift, Västra Göinge
kontrakt. I maj 1678 byggdes en skans vid V. kyrka
till försvar af därvarande bro öfver Helgeå. Efter
krigets slut fick skansen förfalla.
Wissembourg [visãbor], stad. Se Weissenburg 2.
Visshet, filos., den känsla, som åtföljer den
fasta öfvertygelsen om sanningen af ett omdöme och
omöjligheten af dess motsats. Den fulla vissheten
kommer ej till stånd som resultatet af en blott
teoretisk akt, utan den är på samma gång följden af
en inre viljehandling, i hvilken hela personligheten
tar sig uttryck. Hvarpå man vid ett tillfälle är
viss, beror därför ej blott på den ögonblickliga
situationen, utan äfven på personens förtid, som danat
honom till den, han nu är. Om alla känslor indelas
i lust- och olustkänslor, är visshetskänslan alltid
att i och för sig räkna till lustkänslorna. Äfven om
det, hvarom man är viss, är olustbetonadt, är den i
vissheten gifna säkerheten om att i sitt
sanningssökande ha kommit till ett resultat något i och
för sig tillfredsställande, hvarigenom olusten blir
blandad med lustkänsla. Vissheten kan vara absolut,
då den h. o. h. utesluter hvarje tvifvel, men den kan
ock vara blott relativ och då mer eller mindre förenad
med osäkerhet och tvifvel. Denna blott halfva visshet
är en blandad känsla af lust och olust. I båda fallen
kan vissheten vara antingen empirisk, gällande det
faktiska och grundad på omedelbar erfarenhet, eller
logisk (rationell), grundad på tänkandet. Från annan
synpunkt skiljer man mellan objektiv visshet, som gör
anspråk på allmängiltighet, och subjektiv visshet, som
gäller endast för den person, som själf erfar den. Den
sistnämnda vissheten tillkommer tron (se d. o.),
af hvilken den religiösa tron äfven med afseende på
visshetsgraden står högst. Man skiljer äfven mellan
omedelbar visshet (evidens) och medelbar visshet,
hvilken sistnämnda tillkommer ett omdöme, därför
att det eger nödvändigt sammanhang med ett annat
såsom visst fattadt omdöme. Den medelbara vissheten
förutsätter sålunda ytterst en omedelbar, och denna
är såtillvida alltid subjektiv, att den närmast
kan gälla endast den ifrågavarande personens egen
existens och hans omedelbara erfarenhet af sitt eget
själslif ("cogito ergo sum", Cartesius). Skepticismen
(se d. o.) nekar all möjlighet af objektiv visshet;
empirismen (se d. o.) hänför all sådan visshet ytterst
till erfarenheten, rationalismen (se d. o.) till
tänkandet. Jfr Kunskap, Sanning och Vetande. S-e.
Vissiga (ry., "störfiskens ryggbast"), kokk., används
till en i synnerhet i Ryssland och Finland omtyckt
smörgåsbordsrätt, "piroger" med vissiga. Ryggbastet
får ligga 10 timmar i kallt vatten och sväller
därunder ut till mångdubbel storlek; det kokas därpå
i 5 timmar, till dess det är fullkomligt mjukt, lägges
sedan åter i kallt vatten, skäres i små tärningar och
fräses tills. med pirogdeg (jfr Pirog) af ägg,
bräckt lax, i buljong kokta risgryn, smör, salt och
peppar. Stycken af en valnöts storlek läggas på tunna
rundlar af smördeg, hvilka hopvikas, smörjas med ägg,
gräddas i ugn och serveras varma.
Vissjön, insjö på gränsen mellan S. Ljunga, Agunnaryds
och Pjäteryds socknar, Sunnerbo härad, Kronobergs
län, genomflytes af en biflod till Helgeån och
har ett obetydligt vattenområde, endast omkr. 100
kvkm. Den har en längdutsträckning i n. ö.–s. v. af
10 km. och en största bredd af omkr. 4 km. V:s
areal är 14,7 kvkm., och sjön ligger 136 m. ö. h.
J. V. E.
Vissiare (H vissla re), zool. Se Hespe-r i d a.
Wissler. Anders Henrik, skulptör, f. 3 febr. 1869 i
Linköping, studerade vid konstakademien i Stockholm
från 1894 och erhöll 1901 k. medaljen för Scen ur
syndafloden. Vid täflan s. å. om fontän för Adolf
Fredriks torg, som en privatman ville bekosta, vann
W. första priset för sin skiss Tors fiske. Utförd
i monumental storlek i brons, af täcktes gruppen
3 okt. 1903 (se afbildning i art. Hy m er). Med
stipendium från akademien studerade han i utlandet
1904-08. Bland hans arbeten från senare år märkas
byst af Sven Ericsson med sockelfiguren Väjverska,
huggen i granit (i Borås, aítäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
