Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wismarska tribunalet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Visp-Visscher
850
sted samt befordrades till löjtnant vid
fortifika-tionsfältstaten. Han åtföljde sedan
armén till Livland, deltog i slaget vid Narva 1700,
öfver-gången af Duna 1701, öfverskeppningarna of
ver Vindauströmmen och Memelfloden, broslagningarna
of ver Bug och Weichsel, slaget vid Klissov och
intagningen af Krakau 1702, befordrades 1703 med
öfverhoppande af kaptensgraden till major och
deltog s. å. i broslagningarna of ver Weichsel,
Bug och Drewenz, slaget vid Pultusk och belägringen
af Thorn. 1705 synes han ha deltagit i slaget vid
Warschau. och 1706-07 var han med om att utarbeta
kartorna öfver Polen och Sachsen. W. åtföljde
sedan konungens armé och afled 13 maj 1709 under
belägringen af Poltava, i följd af ett skottsår. En
i k. biblioteket befintlig kvartvolym innehåller,
förutom en del in-och. företrädesvis, utländska
fästningsplaner samt några anteckningar, en på tyska
författad dagbok för åren 1700-08 med kartskisser,
planer och teckningar. Denna dagbok tillskrifves på
goda skäl W. och är intagen i A. Quenner-stedts
"Karolinska krigares dagböcker", II (1903).
L. W.sonM.
Visp. 1. (Gör n er v is p) En vild jökelälf i
Schweiz, ofta farlig vid högvatten, upprinner på
Gornergletschern nedanför Monte Kosa, 1,840 m. ö. h.,
strömmar i nordlig riktning genom Zermattdalen,
förenar sig vid Stalden med Saaservisp, som upprinner
ö. om den förra, på Monte Moro, och strömmar genom
Saasdalen samt faller ut i Rhóne. Båda dalarna
äro utgångspunkter för utflykter i de omgifvande
högalperna. Nedre loppet af V. har till förebyggande
af öfver-svämningar blifvit invalladt. - 2. (Y i s p
a c h, fr. Viège) Köping i schweiziska kant. Valais,
657 m. ö. h., på högra stranden af floden V., 2
km. från dess förening med Rhóne. Omkr. 950 inv.
1-2. A. N-d.
V.s-pati. Se Indien, sp. 523.
W^spel, tyskt spannmålsmått, som var i bruk till 1871
och liksom scheffelmåttet hade mycket olika storlek i
olika länder. Så var l wispel i Preussen = 24 scheffel
= 13,2 hl. (men i grosshandel = 25 scheffel och som
hafremått = 26 scheffel), i Sachsen = 2 malter =
24,92 hl. Numera är wispel i börsspråket = 1,000 kg.,
och wispeln betyder att spekulera i spannmål.
Vispëred. Se Avesta, sp. 512.
Wissant [wisä7], badort i franska dep. Pas de
Calais, vid Engelska kanalen, mellan Calais och
Boulogne. Omkr. 1,000 inv. W., som länge ansågs vara
det romerska Porlus Itius, var under medeltiden en
mycket liflig hamn och öfverfarts-ort till England.
E. A-t.
Visscher [f^sser]. 1. Roemer V. [romor-], holländsk
diktare., konst- och litteraturfrämjare, f. 1547
i Amsterdam, välburgen köpman där, d. troligen 11
febr. 1620 i Amsterdam. Vid sidan af D. Coornhert
och H. Spieghel verkade V. nitiskt för holländska
språkets renhet och stadgande, utmönstrandet
af franska och flamska ord samt de grammatiska
reglernas fastställande. Han var med-styresman för "de
rederijk-kamer" De eglentier L In liefde bloeijende
(se Holländska litteraturen och Nederländska språket)
och har som sådan tills, med Spieghel öfvat ett stort
inflytande på tidens yngre diktare. Rcemers hus, där,
enligt Vondels ord, målare, konstnärer, sångare och
poeter möttes, blef en plantskola för 1600-talets
litterära lif. Där fingo Coster. Brede-roo, Hooft
och Huygens samt den unge Vondel väckelser för sin
diktning. V. är på en gång en "rederijker" i medeltida
stil och en tidig representant för renässansen i
Holland i dess nya riktning från Ronsard till de
klassiske diktarna själfva. Hans egna verser vittna om
förmåga af kärnfull korthet i uttrycken. Först sent
(1614), sedan de illa publicerats af andra, ansåg
han det mödan värdt att utge sina dikter under den
något sökta titeln Brabbelingh ("snack"; urval af van
Vloten 1851); de äro till en god del öfver-sättningar
och imitationer af Petrarca, Marot, Ronsard, Erasmus
m. fl. S. å. utkom hans emblemsamling, Sinnepoppen
(4:e uppl. 1678), "sinnfigurer", d. v. s. allegoriska
bilder med förklarande "bijschriften" 1. sentensartade
utläggningar på prosa och ordstäf på olika språk
till kopparstick af Claes Visscher, som hans dotter
Anna försåg (omkr. 1619) med sinnrika verser. V.,
af sin samtid öfverdrifvet prisad som "den andre
Martialis". har haft en viktig del i spridningen af
nya föreställningar om konst och lif vid öfvergången
från 1500- till 1600-talet. - 2. Anna Roemers V.,
den föregåendes dotter, f. 1583 i Amsterdam, d. 6
dec. 1651 i Alkmaar, fick en utmärkt uppfostran
och var jämte sin syster Maria medelpunkten såväl i
faderns hus som i den krets af lärde och skalder,
som samlades kring P. C. Hooft på hans slott i
Muiden. Ehuru enl. Hooft ifrigt eftersökt, förblef
hon ogift till sitt 41 :a år, då hon gifte sig med
Do-minicus Booth van Wesel, efter hvilken hon blef
änka 1640. Hennes dikter, som íörblefvo otryckta,
ha i våra dagar utgetts af skalden Nic. Beets
(1881). Utom of v. af emblemsamlingar har hon
skrifvit verser till Huygens, Rubens, Grotius m. fl.,
hvilkens fångenskap och befrielse hon besjungit. På
höjden af sitt rykte, besökte hon 1622 den zeeländska
diktarskolans hufvudman, J. Cats, af hvilken hon var
varm beundrarinna. Hon gällde, om ock med orätt, som
Hollands till tiden första diktarinna och firades af
en mängd skalder. Huygens ärade henne som "de wijze
Anna, de hollandsche Sappho". - 3. Maria T esselscha
de [-s-chado] V., den föregåendes syster, Roemers
tredje dotter, själen i "de Muider-kring", f. 21 mars
1594 i Amsterdam, d. 20 juni 1649 där, öf-verträffade
vida sin äldre syster i skaldebe-gåfning. Namnet
Tes-selschade gafs henne af fadern till erinran om den
"skada", som holländska handelsflottan hösten 1593
lidit vid Texel. Hon firades för sin skönhet och sina
talanger, och skalden Brederoo, som till-egnade henne
sitt drama "Lucelle" (1616), hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
