- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
885-886

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wittenberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

885

Wittenberg- Vitterhetsakademien

886

och tvang det till kapitulationen vid Uscz (vid
Netze) 25 juli, eröfrade vojevodskapen Posen och
Kalisz och stod i hjärtat af Polen, då konungen
uppnådde honom. Därefter belägrade han Krakau. som
7 okt. 1655 kapitulerade, och tvingade polske
fältherren Koniecpolski att med sin här underkasta
sig. Konungen öfverlämnade då åt honom befälet i
Warschau, där han efter tappert försvar mot polske
konungen Johan Kasimir och hela den polska hären
slutligen, 21 juni 1656. måste dagtinga. I strid
mot kapitulationsvillkoren fördes han fången till
fästningen Za-mosc, där han dog. Hans lik fördes 1664
till Danzig, bisattes 1667 i Storkyrkan i Stockholm,
jordfästes 1671 i Kiddarholmskyrkan. men fördes
sedermera till Badelunda kyrka. Med öfver-lägsen
militärisk skicklighet förenade W. hårdhet och
grymhet,, hvarigenom han ådrog sig polackernas
hat. 1826 lät Svenska akad. prägla en minnespenning
öfver W., hvartill F. M. Franzén knöt ett "Minne"
af W. ("Svenska akad:s handl. ifrån år 1796", bd
XII, 1829). M. G. S.

Wittenberg, Tauentzien von. Se Tauent-zien.

WittenbeYge [hårdt g], stad i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), n. v. om
Berlin, nära Stepenitz’ förening med Elbe. 24.257
inv. (1919). Klädestillverkning och maskinverkstädsr,
oljeberedning, tegelbruk. Den 1851 öppnade Elbebron
hör till de mest storartade byggnadsverk i sitt
slag; den har 35 pelare och med viadukter en längd
af 1,590 m. A. N-d.

Wittensten, stad. Se Weissenstein.

Vitterfolket (sannolikt besläktadt med vätte,
se d. o.), folkl., en i norrländsk folktro och
sägen förekommande benämning på underjordiska
öf-vernaturliga väsen eller troll, "underbyggare",
nära besläktade med älfvorna (se A l f e r och Ä
l f v a). De likna mest människor, äro klädda som
sådana, ega boskap och besöka stundom af-lägse
belägna fäbodvallar. Under vintern uppehålla
de sig oafbrutet under jorden. Ofta omtalar den
norrländska sägnen företrädesvis en kvinnlig dylik
varelse under namnet v i 11 r a n 1. vi trä n. Hon
erinrar i viss mån om skogsrået (se d. o.) eller
skogsfrun, sådan denna framträder i åtskilliga
sydligare svenska sägner. I Norge motsvaras
vitterfolket af hulderjolket; hos lapparna af uldat.
N. E. H.

Vitterhet (isl. vitr, klok, vettig, kunnig, af vit,
vett, förstånd), skönlitteratur, poetisk litteratur,
var fordom liktydigt med kunskapsrikedom, vett,
lärdom, men ordet nyttjades under dalinska och
gustavianska litteraturskedena företrädesvis i
bemärkelsen allmän humanistisk bildning i förening med
skönhetssinne och innefattade, såsom omfångsbegrepp,
alla de kunskapsgrenar, som an-sågos ge en sådan
bildning (fr. belles-lettres, i motsats till de
matematiska och naturvetenskaperna, .sciences}. De
humanistiska lärdomsgrenarna, sådana som historien,
språkkunskapen, fornforsknin-gen m. fl., hade ännu
ej utvecklat sig till strängare vetenskaplighet och
ej lösryckt sig från "vitterheten". Tvärtom var man
angelägen att på allt sätt befästa denna gemenskap
mellan vetenskap och vitterhet, ty man såg däri
enda sättet att åt skönlitteraturen tillförsäkra ett
högre värde,

en värdig uppgift, och på samma gång åt lärdomen
en vacker form, allt i öfverensstämmelse med
upplysningstidehvarfvets äflan att förena "det
nyttiga med det angenäma" och dess motvilja mot en
från den allmänna bildningen isolerad lärdom. Inemot
1700-talets slut vunno emellertid de humanistiska
vetenskaperna en själfständig, strängare utbildning
och af söndrade sig från vitterheten, så att slutligen
endast det estetiska elementet återstod, hvarefter
ordets betydelse af skönlitteratur (diktning på vers
och prosa samt vältalighet) blef allt vanligare och
numera är den gängse. Jfr Litteratur.

Vitterhetens vänner. Se L i vi j n, KL, och
Nyromantik, sp. 273.

Vitterhetsakademien (Kongl. svenska
vitterhets-academien
) stiftades i Stockholm 1753 af
drottning Lovisa Ulrika, under medverkan af riksrådet
frih. A. J. von Höpken och skalden O. von Dalin,
samt var afsedd att, enligt den tidens uppfattning
af begreppet vitterhet (se därom d. o.), vara en
"académie des belles-lettres" i likhet med de i Paris
och Berlin befintliga. Akademiens stiftelseurkund
är dess af Adolf Fredrik 20 mars 1753 stadfästa
"lagar", och den första sammankomsten hölls på
Drottningholm s. å. 24 juli (den höga stiftarinnans
födelsedag). Som ämnen för akad:s verksamhet bestämdes
"historien, antikviteter, med hvad till bägges
upplysning hörer, vältalighet och svenska språkets
uppodling". (Skaldekonsten var så litet en behärskande
uppgift för akad., att den ej ens nämnes i stadgarna
som ett särskildt ämne; emellertid döljer den sig
under ordalagen "svenska språkets uppodling".) Latin
och franska skulle dock icke vara uteslutna,
när det gällde lärda skrifter. Afsikten vore att
"frambringa en ren smak, ett städadt tanke- och ett
höfsadt skrifvesätt". Akad. skulle årligen, under
namn af "handlingar", "journaux" eller "dagböcker",
"utgifva sitt yttrande och omdöme" öfver utkomna
svenska och främmande skrifter, dock icke teologiska
och politiska. Det skulle åligga hvarje led., med
undantag af sekreteraren, att hvart tredje år inge
på högtidsdagen något af honom författadt arbete i
akad:s ämnen. Akad. skulle till oväldig granskning
emottaga anonymt inlämnade skrifter, antingen
de vore författade af ledamöter eller af personer
utanför akad. För täflande af det senare slaget skulle
prisämnen uppges (genom kungörelse i tidningarna) och
premier utfästas. Akad:s ledamöter egde att samlas en
gång hvarje vecka, och årligen skulle en högtidligare
allmän sammankomst hållas 24 juli, då någon led. borde
genom ett tal upplifva akad:s underdåniga erkännsamhet
mot stiftarinnan. Ledamöterna, hvilkas antal var
obestämdt, indelades i honorarii (heders-), lärde och
arbetande (det synes ha varit Lovisa Ulrikas ganska
storartade plan att, i likhet med förhållandena vid
t. ex. flera utländska vetenskapsakademier, insätta
arbetande ledamöter med bestämd aflöning; men däraf
vardt intet). Hedersledamöterna skulle utnämnas
af drottningen och de öfrige föreslås samt efter
fjorton dagar väljas genom omröstning till Hennes
M:ts gillande. Ny led. tog sitt inträde med ett tal,
som förut af akad:s direktör genom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free