- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1103-1104

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vosegus mons ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1103

Vostitsa-Votivfynd

1104

liänische literatur g eschichte (1900; 2:a uppl. 1908,
i "Sammlung Göschen"), afhandlingen Stil, rhyth-mus
und reim in ihrer wechselwirkung bei Petrarca und
Leopar di (i "Miscellania ... in onore di Arturo
Graf", 1903), Die philosophischen grundlagen zum
"sussen neuen stil" (1904), Positivismus und
idealismus in der sprachwissenschaft (s. å.),
Sprache als schöpfung und entwicklung (1905), Die
göttlicìie komödie. Entwicklung sge-schichte und
erklärung (3 bd, 1907-10), Salva-íore di Giacomo,
ein neapolitanischer volksdichter (1908), Frankreichs
kultur im spiegel seiner sprach-entwicklung (1913),
Italiänische literatur der gegenwart (1914) och La
Fontaine und sein jabel-werk (1919). - Betydelsen
af V:s verksamhet sträcker sig långt utanför hans
egentliga fack, romanistiken. Genom de två strids-
och programskrifterna "Positivismus und idealismus"
och "Sprache als schöpfung und entwicklung" gaf han
signal till opposition mot den materialistiska och
utilistiska åskådningen inom språkvetenskapen och
kräfde en återgång till en kritisk idealism. Från
början lärjunge till Gröber, slöt sig Y. till
Benedetto Croce (se denne), livars "Estetica" (1902)
vardt utgångspunkten för Y:s språkvetenskapliga
system, i hvilket den individuella språkskapelsen
sättes som det ursprungliga och betecknas som den
yppersta och högsta uppgiften för forskningen,
det konventionella språklifvet åter sättes som
det blott utvecklingshistoriska, härledt ur det
individuella, och undersökningen och be-skrifningen
af materialet som en förberedande uppgift, hvilken
af positivisterna ofta gjorts till slutmål. Denna
uppfattning har framkallat en hel del debatter
och polemik, hvilka V. emellertid icke länge
fortsatte; han egnade sig i stället företrädesvis åt
litteraturhistoriska uppgifter. Tre senare uppsatser
i "Logos" (1910-12) utveckla hans uppfattning af
förhållandet mellan grammatik och språkhistoria,
språk- och litteraturhistoria, kulturhistoria och
historia. Y. har redigerat två band af Heinemanns
Goetheupplaga. Se 0. östergren, "Ett nytt system i
den tyska språkvetenskapen" (i "Språk och stil",
1906) och "Stilistisk språkvetenskap" (1903).
R-n B.

Vorstitsa (Y o s t i z z a), stad i grekiska nomos
Achaja-Elis. vid Korintiska (Lepanto-)viken,
30 km. ö. om Påträs. Omkr. 8.500 inv. Odling
och export af korinter. Y. har i både forntid
och nutid lidit svårt af jordskalf (t. ex. 1817,
1861 och 1888). Obetydliga rester finnas efter
den forngreki-ska staden Aigion (se d. o.),
som låg på denna plats och hvars namn nu
äfven öfverflyttats till den moderna orten.
A. N-d.

Vostokov [vastå;kåff], Aleksandr Christofo-ritj,
rysk filolog, f. 1781 på ösel, d. 1864/son till
en tysk vid namn Ostenek, tjänstgjorde en tid vid
handskriftsafdelningen i Moskvas Kumjantsevmu-seum
och Petersburgs kejserliga bibliotek och blef
led. af vet. akad. 1841. Bland hans många lärda
verk. som nästan uteslutande behandla det äldre ryska
språket, märkas det uppseendeväckande Razsuzdenije o
slavjanskom jazykë sluzascee vve-deniem k grammatikë
tego jazyka (1820), en kyrkoslavisk ordbok (1858-61)
och en kyrkoslavisk grammatik (1863). Dessutom utgaf
han textkritiska studier öfver Nestor-krönikan,
Yladimir Monomachs

testamente, Ostromirska evangeliet m. fl. Hans lärda
brefväxling utgafs 1873 af Sreznevskij. A-d J.

Vostotjnij nos [vastå’tjnij nås]. Se O st k a p.

Vota. Se Yotum.

Voter. SeFinsk-ugriska språk.

Votera (fr. voíer; jfr Y o t u m), rösta, besluta
genom omröstning. - Yotering, omröstning (se d. o.).

Voteringsmaskiner kallas apparater, hvilka i Förenta
staterna flerstädes kommit till användning för att
underlätta röstningen vid val till ämbetsmän. Deras
användning har framkallats af svårigheten för väljarna
att handtera de officiella valsedlarna, som enligt
australiskt mönster (the australian ballot) uppta
samtliga täflande kandidaters namn och af väljaren
skola förses med ett korsmärke vid det namn eller
den lista, som han vill ge sin röst. Då samtidigt
massor af ämbetsmän och elektorer skola utses och de
täflande listorna kunna vara 5 à 10. så blir en dylik
valsedel ohandterligt stor, och slarf vid valsedelns
ifyllande vållar lätt kassering eller tvister om
valets utgång. I åtminstone fyra stater, främst bland
dem New York, har högsta domstolen förklarat bruket
af voteringsmaskiner lagenligt under förutsättning af
tillfredsställande anordning för röstaflämningens
hemlighet. Olika typer af dylika maskiner
(konstruerade af Myers, Mc Tammany, Bardwell, Abbott
m. fl.) förekomma och beskriívas i "Encyclopædia
britan-nica" (11 :e uppl., vol. 28. artikeln
"Yoting ma-chines"). De bestå vanligen af ett
räknemaskins-bord, upptagande hål för olika partier,
ämbetskan-didater o. s. v., samt ett slags nyckel,
hvilken valmännen placerar i det hål, som anger den
eller de kandidater han vill skänka sin röst. När han
röstat, ringer en klocka, och maskinen afstänges för
att hindra dubbelröstning. Ett förhänge möjliggör
röstningens utöfning i hemlighet. Användningen af
dylika maskiner uppges ha visat sig tidsbesparande
och möjliggjort väsentlig minskning i antalet
valförrättare. - I Sverige har experimenterats
med en maskin af enklare slag för användning i
riksdagen eller andra beslutande församlingar,
där tryckning på olika tangenter, placerade vid
representantens plats, skulle registrera ja- och
nejröster. Utanför Förenta staterna torde emellertid
ingenstädes användningen af voteringsmaskiner ha
nått öfver de privata projektens och experimentens
stadium. - Yoteringsmaskin kallas ironiskt en medlem
af en offentlig församling, som blindt röstar efter
partiparollen. v- s~»•

Wothlytyp?. Se Kollotypi 1.

Voti?nus Mont?nus, från Narbonne. var en
latinsk talare af rang, som lefde under kejsar
Tibe-rius. Kejsaren satte högt värde på vältalighet
och lät Y., som anklagats för med dödsstraff
belagdt majestätsbrott, undslippa med landsflykt
på Ba-leariska öarna. där han afled 27 e. Kr.
J- C.

Vot?v- (af lat. vot?vus, lofvad åt en gud), löftes-,
som tillkommit på grund af ett löfte (lat. votum),
t. ex. votivbilder, votivgåfvor, votivtempel,
votiv-kyrka. Se vidare Yotum 1. ’Votivbilder.
Se Yotum 1.

Votivfynd (se Y o t i v -), arfceol. Bland de slutna
fynd af fornsaker, som anträffas i mark och mosse,
urskiljer man vanligen graffynd, boplatsfynd, depåfynd
och yotivfynd. Depåfynden omfatta sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free