- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1173-1174

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vretblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1173

Vries-Wright

1174

Jacob van Maerlants "Spieghel historiael"
(tills, med E. Verwijs, 1857-63), hans
yppersta verk som textutgifvare. Uppslaget
till den nya riktningen gafs. på initiativ af
P. J. Yermeulen och J. Tideman, af De vereeniging
ter bevordering der oude Nederlandsche letterkunde
(1844-49). i hvilken V. jämte P. Leendertz och
litteraturhistorikern Jonckbloet m. fl. medverkade;
dess arbete återupptogs af det redan 1766 stiftade
Maatschap-pij der Nederlandsche letterkunde. i hvars
publikationer V:s Maerlantedition såg dagen. Den
betydelsefullaste frukten af V:s verksamhet
torde dock vara planläggningen och utgifningen
(fr. o. m. 1864), i förening med L. A. Te Winkel. af
den stora nynederländska ordboken, Woordenboek der
Nederlandsche taal, med en mästerlig inledning (1882)
af V. själí (forts, af E. Verwijs, P. J. Cosijn
m. fl.; A-E, G-J, M-O äro till 1920 fullbordade, F,
K, L, P. R under utgifning), hvilket företag från
början ingått i Maatschappij der Nederlandsche
letterkundes uppgifter och ifrigt påyrkats af
språkkongresserna i Gent 1849^ Amsterdam 1850 och
Bruxelles 1851. där V. först framlade grundlinjerna
till en mot vetenskapens och praktikens kraf svarande
ordbok. V. författade flera förträffliga tal och
uppsatser, de senare i urval utgifna under titeln
Verspreide taalkundìge opstellen (1894). Af hans
lärjungar må nämnas E. Verwijs (d. 1880), J. Verdam
(d. 1919), J. Te Winkel och A. Kluyver. Biogr. af
J. Verdam (1892) och A. Kluyver (1893). Se J. Te
Winkel, "De omwenteling in de studie der Nederlandsche
taal als het werk van M. De Vries" (i "Vragen van den
dag" 1892). Hj. P-r.

Vries [fris], Hugo de, holländsk botanist, f. 16
febr. 1848 i Haarlem, blef filos. doktor i Leiden
1870, var läroverkslärare i Amsterdam ISH-1^}
flyttade till Würzburg 1876, blef 1877 docent i
botanik i Halle, e. o. professor vid universitetet
i Amsterdam 1878 och ord. professor i växtanatomi
och växt-fysiologi samt föreståndare för botaniska
trädgården där 1881. V. har utmärkt sig som
framstående lärare och mångsidig forskare. Hans
vetenskapliga författarskap rörde sig till en
början inom fysiologien och morfologien, hvarom
t. ex. följande skrifter handla: Vber einige
ursachen der richtung bilat er al-sy m-metrischer
pflanzenthe?e (1872), Zur mechanik der bewegungen
der schlingpflanzen (1873), Untersu-chungen über
die mechanischen ursachen der zell-streckung (1877),
Keimungs- und wachsthums-geschichte der zuckerrübe
(1879), Ueber die perio-dische säurebüdung der
fettpflanzen (1884), Eine methode zur analyse der
turgorkraft (s. å.), Mono-graphie der zwangdrehungen
(1891), Eine methode, zwangdrehungen aufzusuchen
(1894) m. m. Under senare år förhärska i hans arbeten
undersökningar öfver allmänna biologiska företeelser,
såsom varia-

tion, hybridisering och andra orsaker till
formbildning i växtriket, någon gång med ett
spekulativt betraktelsesätt, som haft till följd, att
hans uttalanden ej förmått vinna odelad anslutning. Af
hans hithörande skrifter må nämnas Befruchtung
und bastardierung (1903) och Die mutationstheorie
(I. Die entstehung der arten durch mutation 1901;
II. Elementare bastardlehre 1902-03), hans förnämsta
verk, som framkallat en rik litteratur och liflig
diskussion. Dess grundtanke, språngvariation eller
"mutation" (se d. o.) - närmast stödd på V:s mycket
omfattande odlingar af Oenothera -, eller läran om
nya, plötsligt uppträdande och konstanta egenskaper,
hvarigenom nya arter grundläggas, väckte till en
början stor uppmärksamhet, men torde ej numera i
dess af V. framställda form kunna upprätthållas af
vetenskapen som en allmän förklaringsmetod, enär i de
flesta fall nya känneteckens framträdande beror på
korsning. Genom V:s idéer har dock diskussionen om
formers och arters uppkomst vunnit rika bidrag och
väsentligt modifierats, särskildt med af seende på
begreppen variation, varietet, form, elementarart,
ärftlig egenskap m. m. I de resultat, som det
praktiska förädlingsarbetet vid Svalöf frambragt,
har V. funnit stöd för mycket i sin teori (se
härom hans skrift Plant-breeding, comments on the
experiments of Nilsson and Burbank, 1907). V. blef
led. af Fysiogr. sällsk. i Lund 1897, Vet. soc. i
Uppsala och Landtbruksakad. 1898 samt Vet. akad. 1910.
C. Lmn.

Vries [fris], Mårten de, holländsk sjöfarare. Se
Kurilerna, sp. 313.

Vriesland [fris-]. Se F r i e s l a n d.

Wriezen [vr?tsen], stad i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg). vid västra randen
af Oderbruch, 37 km. n. v. om Küstrin. 7,285
inv. (1905). Döfstumanstalt. Tillverkning
af sprit, tvål och maskiner.
A. N-d.

Wright. von, målare, tre bröder, söner till majoren
H. M. von W.

1. Magnus von W., f. 13 juni 1805 på
Ha-minanlaks gård. nära Kuopio, d. 5 juli 1868 i
Helsingfors. Han blef 1826 elev vid konstakademien i
Stockholm. Samtidigt offentliggjorde han i Vet. akad:s
handlingar Anteckningar om flytt-joglarnes ankomst
till Finland, gjorda 1824-26 samt följande år
Åtskilliga flyttjoglars ankomst till de Stockholm
närmast omgifvande trakter, anmärkt år 1827. Tills,
med sin broder Vilhelm begynte han 1828 på grefve
Nils Bondes bekostnad utge planschverket Svenska
foglar efter naturen och på sten ritade (30
hftn, med 184 för hand färglagda bilder, men utan
text, 1828-38; en med text af E. Lönnberg försedd
fullständig uppl., i hvilken sammanförts alla tre
bröderna W:s fågelplanscher, så vidt som de kunnat
anses lämpliga, började på I. Baarsens förlag
utges i Stockholm 1917; däraf ha 1921 utkommit
25 hftn). 1829 återvände han till Finland, där
han blef kartritare vid landtmäteristyrelsen. 1845
prepara-tor vid universitetets zoologiska museum och
1849 ritlärare vid universitetet. 1857 gjorde han
en studieresa till Düsseldorf. Hans första målning
i olja, Sidensvansar, utfördes 1839, förut hade han
an-vändt endast vattenfärger. Oräkneliga alster af
hans pensel spredos kring Finland, bl. a. porträtt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free