Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wright ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Wright
1176
landskap af finska herrgårdar. Han utförde
landskapsteckningar i blyerts och illustrationer
till planschverket "Finland framstäldt i teckningar"
(1845; text af Z. Topelius). Till något friare
konstnärskap kom W. aldrig: i landskapet icke
öfver utsikten, i fågelbilderna icke öfver den
zoologiska planschen. Men handens eleganta säkerhet,
förtrogenheten med naturen och den anspråkslösa
troheten i utförandet göra hans arbeten tilldragande
äfven för ett vid större fordringar vant öga. Han var
en af den finska konstens första banbrytare, om än
hans betydande gåfvor icke kunde utveckla sig under
de ogynnsamma förhållandena. I Finland fortsatte
W. äfven sitt ornitologiska författarskap. Finska
vet. soc.3 hvars medlem han blef 1857. publicerade
1856 hans Anteckningar under en ornitologisk resa
från Kuopio till Avasaksa samt 1859 l:a delen af ett
större arbete öfver Finlands foglar, hvars 2:a del
(i omarbetning af J. A. Palmen) utkom 1873. W. är godt
representerad i Konstföreningens galleri i Helsingfors
(porträttlandskap, utsikter från Helsingfors, fåglar).
2. Vilhelm von W., f. 5 april 1810 på Ha-minanlaks,
nära Kuopio, d. 2 juli 1887 på Orust, kom på sin
broder Magnus’ kallelse till Sverige
för att medverka i "Svenska foglar’’. Han målade
äfven fågelägg, fjärilar, däggdjur, fiskar, frukter,
snäckor m. m. för gref-varna N. Bonde och P. van
Suchtelen, liksom illustrationer till S. Nilssons
"Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna", till
"Tidskrift för jägare och naturforskare" (1832-34)
samt till Vet. akad:s publikationer. Berömda äro
hans målade bilder till B. Fries’, K. U. Ekströms
och K. Sundevalls "Skandinaviens fiskar" (1836-38;
2:a uppl. 1892, 1895; se Smitt 2). Dess planscher
visa till fullo, att konstnären stod oöfverträffad
i vetenskaplig noggrannhet och mästerligt
framställningssätt. 1838 blef W. kammarjunkare och
1839 led. af svenska konstakademien. Han utnämndes
till inspektör för fiskerierna i Bohus län. Ett
slaganfall 1856 bröt hans krafter, och han var
därefter fjättrad vid sjukbädden ända till sin
död. \V. var h. o. h. zoologisk målare äfven i sina
sällsynta taflor, af hvilka några finnas i Finska
konstföreningens samlingar.
3. Ferdinand von W., f. 19 mars 1822 på
Haminanlaks, nära Kuopio, d. 1906. Han be-gaf
sig 1837 till sina bröder i Sverige och
stannade där till 1844, förnämligast sysselsatt med
att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga
ändamål (bl. a. för S. Lovens och P. F. Wahlbergs
räkning). Oafsedt snart åter af brutna studier
i konstakademien i Stockholm och för E. W. Ekman i
Åbo samt en studieresa till Berlin och Dresden
1858, var han, liksom bröderna, autodidakt.
W:s fågelbilder äro förträffliga zoologiska
planscher. Han var dock den konstnärligt mest
betydande af de tre brödsrna. Det är liffull
karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk,
färgen frisk, föredraget ledigt och bredt; djur
och landskap sammansmälta till en hel bild ur
naturen. - Bland W:s många bilder må nämnas kungs-
och hafsörnar från olika år, Berguf, som slår ned
på en hare (1860), Skator kring en död tjäderhöna
(1867), Landtlig idyll (svin och skator; 1875) och
Kämpande tjädertuppar (1886), alla jämte några finska
landskap i Finska konstföreningens galleri. W. erhöll
1885 lifstidspension af finska regeringen.
l-3. J. J. T-n.*
Wright [ráYt], Edward, engelsk matematiker och
hydrograf, f. 1558 (?), d. 1615. Se Navigation,
sp. 639.
Wright [ráYt], Thomas, engelsk astronom, f. 1711
i üurham, d. 1786, utgaf An original theory or New
hypothesis of the universe (London, 1750). I detta
arbete, som är en direkt förelöpare till Kants berömda
"Allgemeine naturgeschichte und theorie des himmels"
(1755), f ramställes för första gången idén om
världsalltet såsom ett afplattadt stjärnsystem med
den största utsträckningen i Vintergatans plan. I
samma arbete utvecklas äfven för första gången i
mera bestämd form teorien om Saturnusringen såsom
en svärm af kring planeten kretsande satelliter,
en teori, hvars riktighet i våra dagar till full
evidens fastställts genom observationsresultaten.
B-d.
Wright [ráYt], J o se p h, engelsk målare, f. 1734 i
Derby (däraf kallad W. of Derby), d. där 1797, kom
1751 till London och blef elev af porträttmålaren
Hudson, som äfven var lärare åt Keynolds och
Mortimer. W. utförde genre- eller konversationsstycken
och porträtt, men gjorde mest lycka med ljus- och
eldeffekter. 1773-75 vistades han i Italien, målade
bl. a. ett praktfullt utbrott af Vesuvius och ett
effektfullt fyrverkeri, som al-brändes från Castel
S:t Angelo i Kom. Han återvände till England 1775 och
slog sig ned först i Bath, sedan 1777 i Derby. Af hans
arbeten må nämnas Belsassars fest, Hero och Leander,
Ciceros villa och Mœcenas’ villa samt med eldeffekter:
Gladiatorn, Eremiten, En indiers änka, Smedjan och Ett
experiment med luftpumpen (National gal-lery). Mot
slutet af sitt lif målade han mest landskap. Hans
faktur berömmes som gammal solid engelsk metod,
och hans taflor ha väl bibehållit sin friskhet.
C. E. N.*
Wright [ráYt], William, skotsk läkare och botanisk
samlare, f. i mars 1735 i Crieff, Perth-shire, d. 19
sept. 1819 i Edinburgh, blef 1757 skeppsläkare för
en hvalfångstexpedition till Grönland, begaf sig
1765 till Jamaica för läkarverksamhet och botaniska
insamlingar, vistades 1777 -79 i Skottland, blef
med. doktor, reste för andra gången till Jamaica
1779 och tillfångatogs därvid af spanjorerna,
var 1782-85 generalläkare på Jamaica, där han
med O. Swartz’ bistånd hop-bragte nya samlingar,
innehade 1796-98 samma befattning på Barbados
och lefde därefter i Edinburgh, sysselsatt med
läkarpraktik och sina stora västindiska växtsamlingar.
C. Lmn.
Wright [ráYt], Thomas, engelsk fornforskare och
kulturhistoriker, f. 23 april 1810 i Tenbury i
Shropshire. d. 23 dec. 1877 i Chelsea. blef 1834
master of arts i Cambridge och egnade sig från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
