- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1193-1194

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vristulfven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1193

Vulcanus-Wulff

1194

smyga sig i tolkningen äfven af detta namn. V:s maka
är Maia af ej säkert känd betydelse. J-C-

Vulcanus, astron. Se Intramerkuriella planeter.

Vulci [voltji] 1. V o l c i, nu P i a n o d i
V o l c i, vid Fiorafloden, en af det etruskiska
tolfstatsförbundets medlemmar, var den sista af dessa,
som kufvades af romarna (280 f. Kr.). På dess område
anlades sedan kolonien Cosa s. ö. om Orbetello vid
det nuv. Ansedonia. Ringmurar och byggnader från
romersk tid. Genom gräfningar sedan 1827 i stadens
nekropol vid Timones utlopp i Fiora ha bragts i
dagen talrika fynd, vaser (bland dem den ryktbara
Fran9oisvasen), väggmålningar m. m. (se fig. till
art. Siren er). J. U.

Wulcy. Se Wolsey, Thomas.

Wulf., vid växtnamn förkortning för friherre Franz
Xaver von W u l f f e n, jesuit, f. 1728, d. 1805,
professor i matematik och fysik i Klagenfurth,
led. af sv. Vet. akad. 1796.

Wulfen?t (ty. gelbbleierz], miner., är en
i tetra-gonala systemet kristalliserande
förening af blyoxid och molybdensyra. PbO M03,
af gulgrå till orangegul färg och egentlig vikt =
6,3-6,9. Wulfeniten förekommer sittande i ådror
tillsammans med blyglans i Kärnten samt vid
Pfibram och Rezbanya i vackra kristalldruser
äfvensom på flera ställen i Amerika. Mineralet
anses vara en sönderdelnings-produkt
efter blyglans och nyttjas som blymalm.
Ant. Sj.

Wulff, Johan Vilhelm, agronom, f. 22 april 1833
i Hoby prästgård. Blekinge, d. 6 sept. 1908 i
Trälleborg. hade en tid anställning vid praktiskt
jordbruk, var lärare och kamrer vid Alnarps
landtbruksinstitut 1861-67 och aflade därunder
af gångsexamen från institutet 1866. Han öppnade
1867 landtbruksskolan i Trälleborg, vid hvilken
han var ensam lärare intill sin död, då skolan
upphörde. Den var besökt af ett mycket stort antal
elever, hufvudsakligen bondsöner. Skolan, som åtnjöt
anslag af Malmöhus läns hushållningssällskap 1873-76
och 1881-99, arbetade efter en förut ej använd
metod, i det att ämnena behandlades ett i sänder i
en viss följd med föredrag af läraren på f. m. och
examinatorium of ver det genomgångna på e. m._, och
skolans program lofvade att på 6 månader bibringa
lärjungarna, som i regel ej hade andra förkunskaper
än dem folkskolan lämnade, alla de kunskaper, som af
vikt för den praktiske landtbrukaren kunde inhämtas
vid landtbruksinstituten. Äfven om han ej kunde
fylla detta mått, har han otvifvelaktigt haft en
aktningsvärd del i höjningen af bondjordbrukarnas
kunskapsnivå, särskildt i Skåne. W. utgaf
Lärobok i landtbruksbokhålleri (1867).
II. J. Dft.

Wulff, FredrikAmadeus, fonetiker, språkforskare,
f. 11 febr. 1845 i Göteborg, blef student i Lund
1866, filos. doktor 1874 och docent i franska språket
1875. Han utnämndes 1879 till lektor i franska och
engelska vid Lunds katedralskola, men lämnade redan
1882 denna plats för att odeladt egna sig åt rent
vetenskapliga sysselsättningar och blef 1888 den
förste innehafvaren af den då vid Lunds universitet
nyinrättade e. o. professuren i de romanska språken,
som förut varit förenade med de germanska under en för
båda dessa språkgrupper gemensam lärostol. 1901 blef

han ordinarie professor. Efter uppnådd pensionsålder
afgick W. från sin professur 1910. - Som vetenskaplig
författare har W. utvecklat en synnerligen liflig
och resultatrik verksamhet. Bibliografien öfver hans
skrifter, utg. på hans 75-årsdag af Bengt Wulff,
upptar ej mindre än 107 nummer. Många af hans verk äro
emellertid ut-gifna i samarbete med andra, särskildt
hans arbeten i svensk språkvetenskap i förening med
I. A. Lyttkens (se d. o.). W:s gra-dualafh. var
en jämförande studie i fornnordiska och franska
sagor, ett ämne, hvartill han sedan återkom och som
ledde honom till utgif-ning af åtskilliga franska
texter. Men snart kom W. in på det område, där han
uträttat sitt förnämsta verk, fonetikens. Där har han
publicerat ett stort antal mycket värdefulla arbeten,
såväl beträffande de romanska språken som i synnerhet
svenskan. Att nämna äro särskildt de på en rik
materialsamling och noggranna iakttagelser grundade
arbetena Svenska språkets ljudlära och beteckningslära
(1885), Svensk uttalsordbok (1889), Svensk ordlista
(1911), Metodiska ljudövningar (s. å.). Ordskatt och
ljud-förråd i svenska språket (1916), alla tills,
med Lyttkens. Från fonetiken och accentförhållandena
fördes W. in på versläran och frågan om versens
rytmicitet. Där har han likaledes författat flera
arbeten, hvilka för de romanska språkens, i synnerhet
franskans, vidkommande uppställa regler, som f. n. stå
under intressant debatt. Den mest populära sidan
af W:s mångsidiga författarverksamhet torde vara
hans arbeten om italienska skalder. Efter att ha
gett en mästerlig öfv. af Dantes Vita nuova (jämte
andra lyriska dikter med italiensk text, 1897),
belönad med Letterstedtska öfversätt-ningspriset
och Svenska akad:s kungliga pris, och efter
öfv. och specialstudier öfver Petrarca utgaf W. En
svensk Petrarca-bok (2 bd, 1905, 1907), hvari lika
förträffliga öfv. äro inströdda, samt senare (1913)
Ur Giacomo Leopardis lif och diktning, utmärkt
af samma egenskaper. På den romanska filologiens
område äro ytterligare att nämna en edition af den
spanske skalden Juan de la Cueva och arbeten i fransk
syntax. Dessa romanistiska arbeten ha till stor del
förberedts genom talrika och omfattande utländska
resor. W. har slutligen också, i samarbete med Preben
Noder-mann (se d. o.), deltagit i diskussionen om ny
koralbok och psalmbok: Ny svensk koralbok på hœffnersk
grund, utgifven af Pr. N. o. Fr. W. (1911) och Det
senast reviderade psalmboksförslaget (1915). _ Sedan
1912 är W. led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.
J- v-

Wulff, T h o r i l d, forskningsresande, f. l april
1877 i Göteborg, blef student 1894 och studerade
därefter naturvetenskap, särskildt botanik vid
Lunds universitet. 1899 deltog han i svensk-ryska
grad-mätninesexpeditionen till Spetsbergen och
disputerade 1902 för graden med afh. Botanische
beobach-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free