- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1219-1220

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wunnibald ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

först mot v., därefter mot n., hvarunder den på
en sträcka utgör gräns mellan Rhenprovinsen och
Westfalen samt har därvid sydvästlig hufvudriktning,
men med så många slyngor, att dess längd blir 105
km., ehuru raka vägen från källorna till mynningen
är endast 45 km. Flodområde 1,100 kvkm. W:s dal
är jämte Ruhrdalen den tätast befolkade och på
fabriker rikaste i hela Tyskland. Med sin rika
vattentillförsel kan W. lämna kraft åt en mångfald
industriella anläggningar. Bredast är dalgången
(omkr. 1 km.) mellan Barmen och Elberfeld på
en 10 km. lång sträcka, tätt bebyggd med fabrik
invid fabrik. Åt denna dal ges också namnet
Wupperdalen i inskränkt bemärkelse. Till följd af
den där förr härskande pietismen bär sträckan
också namnet "Muckerdalen" (se Mucker).
A. N-d.

Wurara (Wurali), farm. Se Curare.

Wuri, folkslag. Se Kamerun.

Vurkano, berg. Se Ithome.

Vurm (ty. wurm, mask, fix idé), öfverdrifven lust för
något (t. ex. spelvurm, läsvurm), äfven (subjektivt)
en person med en sådan läggning (t. ex. en riktig
bokvurm). Liksom det nästan likbetydande griller
(se d. o.) betecknar vurmen mer eller mindre starkt
framträdande mental svaghet, t. ex. hos deliranter
(jfr den bokstafliga betydelsen af "grillfängare",
en som inbillar sig "fånga syrsor", liksom man på
sv. under liknande förhållanden talar om att "fånga
flugor"). Redan romarna betecknade med ordet "grylli"
alla slags bisarra sammansättningar af djurformer,
däraf bisarrerier öfver hufvud. Liknande bildliga
uttryck för lindrigare rubbningar i själsverksamheten
äro vanliga i de flesta språk, så t. ex. ty. "einen
wurm (resp. vögel, tauben) im kopfe haben",
eng. maggots, griller (eg. maskar), sv. "ha en skruf
lös" o. s. v. Det bör i detta sammanhang särskildt
beaktas, hurusom masken städse spelat en framträdande
roll såväl i folkvidskepelsen som i folkmedicinen. –
Vurma, ha en till sjuklighet gränsande lust
(intresse, passion) för något, grubbla på något
(t. ex. vurma för musik, vurma på en uppfinning). –
Vurmig, som har vurm på något (t. ex. att
samla vissa föremål), grubblande, lindrigt förryckt.
R. G.

Wurm [vorm], Johann Friedrich, tysk amatörastronom,
f. 1760. lärare vid gymnasiet i Stuttgart 1807-24,
d. där 1833, sysselsatte sig med astronomiska
observationer af olika slag och särskildt med studiet
af de variabla stjärnorna. (B-d.)

Wurm [vorm], Wenzel von, friherre, österrikisk-ungersk
militär, f. 27 febr. 1859 i Prag-Ka-rolinental,
tjänade vid ingenjörkåren och i generalstaben,
befordrades 1910 till generalmajor och var vid
Världskrigets utbrott fälttygmästare och chef
för 16:e armékåren (Ragusa). 1917 blef han gener
alöfverste och chef för í:a Isonzoarmén (tillhörande
von Boroevics armégrupp). I slaget vid Piave (15-23
juni 1918) utförde han hufvudan-fallet öfver nedre
Piave, men nödgades i slutet af okt. anträda
återtåget. Han erhöll afsked l dec. s. å.
H. J-dt.

Vurma. Se Vurm.

Wurmbrand [vo’rmbrant]. 1. (Wurm brand t; i svenska
handlingar Wormbrandt, Worend-brandt) Melchior von W.,
friherre till

Steyersberg och Ruppach, läderkanonens uppfinnare,
tillhörde en ätt i Steiermark, som 1518 erhöll
friherrlig och 1682 greflig värdighet. Melchior
von W., son af Hieronymus v. W. (f. 1542, d. 1597)
och friherrinnan Barbara von Künsberg, var riddare
af johannitorden, då han (troligen i juli) 1625
trädde i Gustaf II Adolfs tjänst såsom öfverste för
Seatons utländska värfvade infanteriregemente i Riga,
hvilken befattning han innehade t. o. m. 1628. Han
fick i juni 1626 i donation godset Marienhusen i
Livland och vann ytterligare konungens bevågenhet
genom sina förslag till artillerimaterielens
förbättring. "Vi äro någor-ledes komne i förf ar
enhet", skrifver Gustaf II Adolf 12 mars 1627, "om de
lätta styckens tillredningar, om hvilka vår tro man
etc. W. berättar sig hafva god kunskap och förstånd,
och de behaga oss synnerligen." Och som han gett
hopp om, heter det i fortsättningen af breívet, att
"vilja uppenbara, undervisa och lära oss den konsten
med alla sina sekreter och hemligheter och sagt sig
till den pågående krigsutrustningen vilja tillreda
så många stycken och musköter, som efter lägligheten
kunna tillvägabringas, så skänkte konungen honom
Julita gård i Södermanland under adligt frälse
jämte själfva gårdens ränta, 1,200 dal. och ett
kontant belopp af 12,000 dal. På Julita tillverkade
W. de så mycket omtalade "läderkanonerna" (se Kanon,
sp. 783). W. deltog sedermera i Trettioåriga kriget,
var 1632 kommendant i Donauwörth, stred under hertig
Bernhard i Elsass, men blef där vid Kochersberg
nära Weissenburg jämte några officerare uppsnappad
af ett parti kroater 18 juni 1636 och hölls i
kejserlig fångenskap. Hans dödsår är ej kändt. -
2. GundaccarvonW., grefve, österrikisk politiker, f. 9
maj 1838, d. 26 mars 1901 i Graz, tog som ryttmästare
afsked ur armén och egnade sig åt skötseln af sina
gods samt åt studier. Graz’ handelskammare skickade
honom 1879 som sin representant till riksrådet,
där han gaf anledning till stormiga debatter genom
sitt förslag ("Antrag W.", 1883) om tyska språkets
erkännande som monarkiens officiella språk (det
afslogs 1884). Sedermera var W. "landeshauptmann"
och landt-dagspresident i Steiermark, 1885-97
led. af riksrådet som representant för Graz,
nov. 1893-juni 1895 handelsminister i Windischgrätz’
kabinett och 1896-97 ånyo "landeshauptmann" i
Steiermark. 1. (H. J-dt.) 2. (V. S-g.)

Vurmig. Se Vurm.

Wurmser [vorrm-], Nicolaus, tysk medeltida målare
från Strassburg, verksam i Prag och i kapellet på
slottet Karlstein i Böhmen under kejsar Karl IV:s
regering, efter midten af 1300-talet, var en af
representanterna för den vid denna tid uppblomstrande
bömiska målarskolan. Han namnes med beröm i handlingar
från 1359-60 och stod högt i den praktälskande
kejsarens gunst. Han skall ha målat figurer och
scener ur Nya testamentet, liksom bilder ur Karl IV :s
lif. En Korsfästelse med Maria och Johannes sörjande
(målad på trä för Kulstein) finns i Wiens museum.
C. R. N.*

Wurmser [vorrm-], Dagobert, greíve, österrikisk
fältmarskalk, f. 1724 i Strassburg, d. 1797, trädde
tidigt i fransk krigstjänst och deltog i österrikiska
tronföljdskriget (1740-48) och Sju-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free