- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1231-1232

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wyandotte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1231

Vyg-Wüllerstorf-Urbair

1232

sohn, hvilken han sedan gjorde till sin uteslutande
förebild. Efter en studieresa i Tyskland,
Belgien och Frankrike hamnade han 1847 i Berlin,
där han bildade en stråkkvartett, 1856 blef
k. musikdirektor. 1874 professor och 1877 medlem
af Akademie der künste, hvar jämte han från 1858
undervisade i Kullaks konservatorium, redigerade "Neue
Berliner musikzeitung" (1874-75) samt skref ansedda
kritiker i "Berliner fremdenblatt". W. komponerade
7 operor, af hvilka ingen lyckades hålla sig uppe
någon tid. Större spridning vunno hans kantat Der
wasserneck, en prisbelönt symfoni samt en del sånger.
A. L.*

Vyg, flod. Se Uikujoki.

Vygozero, sjö. Se U i k u j ä r v i.

Vyhóvskij, Ivan, ukrainsk hetman, d. 1659,
tjänade först vid kansliet i Kiev, men blef för
förskingring af böcker dömd till döden. Benådad
genom vänners bemedling, blef han skrifvare vid det
polska kosackkommissariatet, deltog under Po-tocki
i slaget vid Zjeltyja Yodi och råkade i tatarisk
fångenskap. Af hetmanen Chmielnicki utsågs han till
generalsekreterare vid lillryska hären, och efter
dennes död 1657 valdes V. af flertalet kosacker till
hetman. Han trädde i hemlig förbindelse med kanen af
Krim och konungen aí Polen 1658 och intog Poltava
m. fl. städer. Hans broder Danilo belägrade Kiev,
men blef slagen af Sjere-metiev. V. intog Mirgorod
1659, slog Trubetskoj vid Sosnovka och belägrade
Hadjatj. Hans motståndare Jurij Chmielnicki
tvang honom dock att utlämna hetmansklenoderna,
och V. måste rädda sig genom flykt till Polen,
där han utnämndes till senator och vojevod af
Kiev. Under inbördeskriget mellan hetmanerna
Teterja och Bruchovietskij blef V. ställd inför
polsk krigsrätt och skjuten som landsförrädare.
A-d J.

Wyk, T h. Se W i j c k.

Wykeham [iskorn], William of, engelsk biskop,
statsman och läroverksstiftare, f. 1324 i Wickham,
grefsk. Southampton, d. 1404 i Walt-ham, fick god
uppfostran, tog tidigt tonsuren och anställdes 1347
som kaplan hos konung Edvard III, men tjänstgjorde
hufvudsakligen som slottsintendent och arkitekt, i
hvilken egenskap han medverkade vid utvidgandet af det
berömda Windsor castle och byggde Queensborough castle
(Kent). Under tiden vann han erfarenhet i statssaker
och intogs omkr. 1360 i k. rådet. Ehuru ännu icke
prästvigd, öfverhopades han af konungen med kyrkliga
befattningar och hade ernått sådant inflytande,
att Froissart ej långt efteråt kunde skrifva: "vid
denna tid regerade i England en präst vid namn sir
William af W., som stod så högt i gunst hos konungen,
att allting uträttades genom honom". Han befordrades
vidare till ärke-diakon i Northampton 1363, bevarare
af pri vy seal 1364, storsigillbevarare (lordkansler)
1367 och biskop i Winchester s. å. Han måste lämna
ifrån sig stora sigillet 1371, då kriget mot Frankrike
gått olyckligt, och kom på spänd fot med konungens
son Johan af Gaunt, hvilken 1376 fick honom dömd
till höga böter; men efter Eikard II:s tronbestigning
(1377) skedde en försoning, och W. blef ett stöd för
lancasterska partiet. Ånyo storsigillbevarare 1389-91,
sökte han göra riksstyrelsen mer konstitutionell och
utarbetade regler

för ärendenas behandling i k. rådet. Som biskop
verkade W. nitiskt för upplysning, ordning och
missbruks bekämpande, men var dock som rikets störste
pluralist (hopande af kyrkliga ämbeten på en hand)
representant för det gamla systemet. Äfven ledde han
jämte biskop Courtenay af London (sedan ärkebiskop)
det kyrklig-konservativa partiets kamp mot Wycliffe
(rättegången 1377- 78). Lifligt intresserad för
undervisningsväsendet, stiftade och donerade han New
college i Oxford (på 1380-talet) samt den stora skolan
i Winchester, hvilken firade det 500:e året af sin
tillvaro 1893 och i hvilken flera af Englands berömda
män erhållit uppfostran. - Jfr G. M. Trevelyan,
"England in the age of Wycliffe" (4:e uppl. 1909), och
J. H. Eamsay, "Genesis of Lancaster 1307-1399" (1913).
(Hj.H-t.)

Vykort (se Vy), en sorts till kortare skriftliga
hälsningar t. ex. under resor eller välönskningar
vid helger ("julkort" o. s. v.) använda brefkort
med ena sidan upptagen af okolorerad eller
färglagd bildlig framställning, såsom landskaps-
eller stadsvyer, byggnadsverk, något berömdt
konstverk, artistporträtt, skämtbilder, djur- och
blomster-motiv e. d. i oöfverskådlig mångfald. Kedan
på 1770-talet förekommo sporadiskt gratulationskort
med kopparsticksbilder; senare blefvo de alster af
stålstick, träsnitt, litografi, radering o. s. v.,
men fin^o ej postal utstyrsel och giltighet förrän
efter 1870 (se Brefkort). Ljustryckets allmännare
användning fr. o. m. 1890-talet medförde ett väldigt
uppsving inom vykortsindustrien; därbredvid ha
autotypi, fotogran, trefärgstryck m. m. åstadkommit
goda resultat. Tillverkningen och postbe-fordringen
af vykort äro numera i åtskilliga länder en rätt
betydande ekonomisk faktor. Ur nationell och
mellanfolklig synpunkt göra vykorten nytta, i det
att deras bilder sprida kännedom om olika orter och
länder. På brefkort med vyer plägar adresssidans
vänstra hälft få användas till skriftliga meddelanden.

Wykradt, riksfritt herrskap. Se Quadt, von, sp. 734.

Wülker. Richard Paul, tysk anglist, f. 29 juli 1845
i Frankfurt am Main, d. 8 febr. 1910, studerade
i Berlin och Leipzig, deltog med utmärkelse i
fransk-tyska kriget 1870-71, vardt 1873 docent,
1875 e. o. och 1880 ordinarie professor i engelska
språket och litteraturen. Af W:s många arbeten må
nämnas Das evangelium Niko-demi in der abenländischen
literatur (1872), über-sicht der neuangelsächsiscìien
sprachdenkmähler (1873), Altenglisches lesebuch (2
bd, 1874-80), Kleinere angelsächsische dichtungen
(1882), Bi-Uiothek der angelsächsischen poesie
(3 bd, 1881 -98), Anglo-saxon and old english
vocabularies (ny bearbetning af Wrights verk, 2 bd,
1894), Geschichte der englischen literatur von den
altesten zeiten bis zur gegenwart (1896; ny uppl. i
2 bd 1907) och Bibliothek der angelsächsischen prosa
(fr. o. m. II t. o. m. Yl, 1888-1907). W. uppsatte
äfven tidskriften "Anglia" (1877), som är ett af
anglistikens hufvudorgan. E-n B.

Wüllerstorf-Urbair [-orbär], Bernhard von, friherre,
österrikisk sjöofficer, f. 1816 i Trieste, d. 1883,
ingick 1833 som sjökadett i österrikiska marinen,
studerade efter 1837 astronomi under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free