Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägplogar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
83
Välgörande fruntimmerssällskapet-Vällinge
84
egentliga regeringen, men V* af dess medlemmar
fick hvarje månad af gå, och deras platser fylldes
genom nya val af konventet. Tid efter annan hade
utskottet förstärkts, så att det vanligen bestod af
flera än 9 medlemmar, och efter Robespierres fall
bestämdes det ord. medlemsantalet först till 12 och
sedan till 16. Välfärdsutskottets handlingar ha
utgetts af Aulard (se d. o.). S. B.
Välgörande fruntimmerssällskapet i
Stockholm räknar sin upprinnelse från 1819, då ett
större antal fruntimmer, under ledning af
prinsessan Sofia Albertina, öfverenskom att genom
bestämda årliga penningsammanskott bilda en
förening i ändamål "att efter möjligaste urskillning
med något årligt bidrag understödja allmänna
uppfostringsinrättningar för fattiga flickor samt
behöfvande kvinnor af olika samhällsklasser inom
hufvudstaden". Från nämnda tidpunkt till 1825
utöfvade sällskapet sin gagnande verksamhet på
grund af provisoriska föreskrifter. Först 1825
utfärdades bestämda stadgar för föreningen.
Samtidigt emottogs ordförandeskapet såväl i själfva
sällskapet som i dess direktion af prinsessan Sofia
Albertina, som till sitt frånfälle (1829) behöll
detsamma, hvarefter det öfvertogs af dåv.
kronprinsessan Josefina. Denna furstinna fortsatte
sedermera både som drottning och änkedrottning att leda
ällskapets verksamhet. Efter hennes död (1876)
åtog sig prinsessan Eugenie och senare
kronprinsessan Viktoria detta barmhärtighetsverk.
Sedermera stod sällskapet under kronprinsessan
Margaretas ledning. Efter hennes frånfälle (1 maj 192?)
förklarade sig drottning Viktoria åter vilja öfvertaga
ordförandeskapet. – Sällskapets direktion utgöres
af 10 damer och herrar. Antalet led. (häri icke
inberäknadt hedersled.) utgör f. n. 71, af hvilka
årsafgifter erläggas med 7 kr. 50 öre. Vid 192?
års slut uppgick sällskapets behållning till 27,118
kr. Under året utgjorde utgifterna 2,958 kr., bl. a.
för understöd åt fattiga fruntimmer med 2,220 kr.
och för understöd till diakonissanstaltens barnhem
på Stjärnvik med 250 kr.
J. M-r.
Välgörenhet, verksamhet, som utöfvas för att
hjälpa de ekonomiskt svagt ställda, är dels
offentlig, som utöfvas af stat och kommun (se därom
Fattigvård), dels enskild, som utöfvas af
sammanslutningar och enskilda personer. Den enskilda
välgörenheten afser dels att förebygga, att någon
nedsjunker i nöd, dels att, ofta kompletterande
den offentliga fattigvårdens understödsarbete,
afhjälpa eller åtminstone lindra redan befintlig nöd.
Till det förra slaget kan räknas upprättandet af
t. ex. Mjölkdroppen (se d. o.), småbarnshem,
barnkrubbor, barnhem, barnhärbärgen,
barnträdgårdar, beklädnadsföreningar, arbetsstugor,
skollofsarbetsföreningar. Institutioner af det senare slaget
äro t. ex. räddningshem, asyler och härbärgen;
vidare anstalter för försörjning af gamla och sjuka,
tillhörande vissa korporationer (t. ex. gubb- och
änkhus) eller vissa yrken (t. ex. stiftelsen för
gamla tjänarinnor, Föreningen för sömmerskor,
Höstsol) eller behäftade med vissa lyten (t. ex.
Föreningar för blindas väl, Döfstumföreningen i
Stockholm) eller personer i allmänhet utan sådana
inskränkningar (t. ex. Danviks hospital, Asylet för
Pauvres honteaux, Föreningen Oscar I:s minne,
Timmermansordens hem Nya Eriksberg, Hemmet
för gamla); slutligen föreningar med allmänt
välgörande syfte, bland hvilka i första rummet må
nämnas Föreningen för välgörenhetens ordnande
(se d. o.), som bl. a. afser att förekomma
olämplig utöfning af välgörenhet och att motverka
vrkestiggeriet, samt sjukhem, pensionsfonder,
föreningar och stiftelser för utdelning af kontanta
understöd. Se f. ö. artiklar om de särskilda
institutionerna, Stiftelse och Svenska
fattigvårdsförbundet.
Välgörenhetsmärke. Se Frimärke, sp.
1452–53.
Välinge, socken i Malmöhus län, Luggude härad.
3,120 har. 1,762 inv. (1920). V. bildar med
Kattarp ett pastorat i Lunds stift, Luggude
kontrakt.
Välkomma l. Välkomst, den inom de forna
skråföreningarna vid högtidligare tillfällen
begagnade, rikt utsirade föreningspokalen af ädel
metall. Se Gesäll, sp. 1080 och fig. 5,
Guldsmedskonsten, sp. 609 och fig. 14 o. 15 å
pl. III, samt Skråväsen, sp. 1226 och fig. 7.
Välkomman, Välkommans kulle. Se
Gällivare malmberg, sp. 839.
Välkomst. Se Välkomma.
Vällare. Se Hammarlag.
Vällen. 1. Insjö 13 m. ö. h. i Ekeby och
Bladåkers socknar på gränsen mellan Uppsala och
Stockholms län, har en längdutsträckning i n.–s.
af omkr. 15 km. och en största bredd af omkr.
1 km. samt en areal af 11 kvkm. Sjön ligger i
flack terräng, omgifven af skogar och myrar utan
odlad bygd, och har ett maximidjup af endast
5,5 m. Den afrinner genom en liten å till den
likaledes mycket långa och smala sjön
Närdingen samt därifrån till Edeboviken af Södra
Kvarken. – 2. Sjö i norra delen af Eda socken,
Värmland, ligger 126 m. ö. h., har en areal af
2 kvkm. och afrinner mot s. ö. genom ett tillflöde
till Glafsfjorden.
1–2. J. V. E.
Välling (eng. porridge, fr. bouillie, ty.
milchsuppe), kokk., är en i Sverige och flera andra
länder vanlig mjölkrätt, som efter olika tillsatser
förekommer i många former. Så
risgrynsvälling, vanlig, eller anrättad på franskt sätt
(kallvispad); skall det vara riktigt fint, kan
mandelmjölk tillsättas. Vidare
pärlgrynsvälling, sago- och
mannagrynsvälling, välling af majsena (se d. o.) samt
stänkvälling, som tillagas med äggklimpar.
Enklast af alla former är slätvälling af
mjöl, mjölk och salt. Denna rätt tilltalar i
allmänhet ej en förvänd smak, men är både hälsosam
och jämförelsevis billig.
Vällinge. 1. Socken och municipalsamhälle.
Se Hvellinge (äfven Suppl.). – 2. Egendom
i Salems socken, Stockholms län, vid
Ekeröfjärdens västra del och Bornsjöns utlopp där
genom Vällinge ström, omfattar 2 mtl med 1,101
har jord och 176,000 kr. tax. värde (1919).
Gården är bebyggd med ett stort tvåvånings stenhus
i enkel herrgårdsstil, omgifvet af trädgård och
park. V. egdes 1563–72 af D. Beurreus och hans
arfvingar. På 1600–1800-talen funnos där
manufakturverk af olika slag. 1713–30 tillhörde det
bryggeriåldermannen Lampa, sedan släkterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
