- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
87-88

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välskrifning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

Yälskrifning-Vältplats

Välskrif ning. Se S k r i f n i n g.

Väl Sluten, veter. Se L ä n d.

Väl sorterad. Se Sortera.

Vält. 1. Landtbr., redskap för jordens sam-
manpressning, krossning af kokor och jordytans
jämnande. Välten används i omväxling med harf-
ning för jordens bearbetning före sådden och
nyttjas efter sådden för att tillpacka jorden kring
utsädet och kring broddplantornas rötter samt för
att ge smått frö, såsom klöfver och gräsfrö, en
lätt myllning. Med välten brytes den skorpa, som
kan ha bildats på åkerytan och hindrar breddens
uppkomst och vidare utveckling. Då jorden sam-
mantryckes, ökas den kapillära ledningen i jorden,
och jordfuktigheten uppstiger lifligare till ytan
liksom till de myllade fröna och broddplantornas
rötter, men härigenom befordras äfven afdunst-
ningen från jordytan, och vältningen ökar således
jordens vattenförlust. Detta sker i synnerhet, då
vältningen lämnar ytan slät, h varemot ett luckert
ytlager hindrar afdunstningen. Jorden uttorkas
därför något mindre af de vältar, som lämna
markytan täckt af lös jord, såsom ring- och cam-
bridgevältar än af slätvältar; men fullständigare
vinns detta genom en efter vältningen följande
harfning. Den förr vanligaste välten, slät-
välten, utgöres af en rund trädstock anspänd
med skaklar; numera göras sådana vältar äfven
af gjutjärn eller cement och delas på längden i
2-3 kortare cylindrar för att underlätta vänd-

Fig. 1. SllltvUlt.

ningen (jfr fig. 1). För att välta i drillar lagd jord
användas efter drillens form randade slätvältar,
hvilka benämnas d r i 11 v ä 11 a r. Kraftigare ver-
kande vältar, äfven kallade kokkrossar e, äro
stångjärnsvält, som utgöres af en, stundom
på midten tudelad, trumma, bildad af på ändstyc-
bena fästa skarpkantiga järnstänger; r i n g v ä 11

Fig. 2. Ringvält.

(fig. 2), bestående af på två axlar fritt löpande
linsformiga ringar, crosskillvält, med grofva
ringar med skarpa knaggar, samt cambridgevält
(fig. 3), med omväxlande släta och tandade ringar.
Numera användas i Sverige, jämte släta, hufvud-

sakligen ring- och cambridgevältar, hvilka lämna
jorden täckt af ränder af lös jord, h varigenom, som
nyss nämnts, vinnes, att jordens uttorkning i någon

Fig. 3. Cambridgevält.

mån minskas samt att regn mindre lätt hopslammar
ytan, än då denna ligger slät. - 2. Väg- o.
vattenb., redskap eller maskin för hårdgöring af gata
eller vägbana, belagd med grus, makadam, asfalt
e. d. material. Mindre vältar dragas antingen för
hand eller med hästar och utgöras vanligen af en
ihålig vals af gjutjärn, med draganordning fäst vid
en däri insatt axel. Stundom används vatten-
ballast för att öka vältens vikt. Maskindrifna väl-
tar utgöras af ett antal mycket breda och tunga
hjul, å hvilkas axlar monterats drifmaskineri med
utväxling till en hjulaxel, och kallas antingen ång-
vältar eller motorvältar, beroende på, om de drifvas
af ångmaskin eller explosionsmotor. Två hufvud-
typer af maskindrifna vältar förekomma, nämligen
sådana, där bakhjulen äro utbyggda, så att bredden
å den vägbana, som samtidigt bearbetas, ökas ut-
öfver den bredd, som behärskas af framhjulen, samt
s. k. tandemrältar, där fram- och bakhjul arbeta
på samma vägbredd. Ångvältarna utträngas allt
mera af motorvältarna på grund af, att dessa äro

Fig. á. Tandem-motorvält.

lättare att sköta. Fig. 4 visar en modern motorvält
af tandemtyp. 1. H. J. Dft. 2. Fmn.

Välta, skogsv., vid timmerdrifning (utkörning af
timmer från skogen) uppläggas stockarna på eller
invid flottleden eller på annan aflastningsplats i
ordentliga högar, s. k. v ä 11 o r, på underlag,
som hålla dem från marken, för att underlätta
virkets uttorkning. Platsen, där vältorna upp-
läggas, kallas v ä 11 p l a t s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free