Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 99-100 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vänersborg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlagd länets döfstumskola samt Drottning Sofias
stiftelse för blinda med komplicerade lyten, som
1886 började i Skara, men 1892 flyttades till V.
och enligt riksdagens beslut 1914 skall öfvertas

Fig. 3. Länsresidenset i Vänersborg.

af staten och flyttas till Lund, när nödiga lokaler
där uppförts. Vid Rostad, s. ö. om V., ligger
dessutom V:s hospital och asyl med plats för 520
manliga och 530 kvinnliga patienter (1919).

Fig. 4. Vänersborgs museum.

För fattigvården är sörjdt genom ett tidsenligt
försörjningshem (uppf. 1914) s. ö. om staden.
Vänersborgs söners gille, en sammanslutning hufvudsakligen
för välgörenhet mot behöfvande äldre medborgare
af medelklass, har 1921 ett ålderdomshem färdigt.
Sandmarkska stiftelsen, en af läkaren G.
Sandmark gjord donation, afser att bereda billiga
bostäder åt arbetare, och ung. samma ändamål afser
A.-b. Bostäder. Sedan 1865 har V. eget gasverk
för gatbelysning och hembehof, sedan 1905
elektricitetsverk för innerbelysning och sedan 1882
vattenledningsverk med på Skräcklan förlagdt
uppfordringsverk för ångkraft och ett vattentorn,
med cistern på stadens högsta punkt åt ö., och
kloaksystem. I V. finnas vidare länslasarett och
det länet tillhöriga Dalbobergens sanatorium för
lungsjuka, hvarjämte ett epidemisjukhus är under
byggnad. Sedan 1911 har V. s. k. "halffast"
brandkår. I V. utges tidningarna
"Vänersborgsposten", "Elfsborgs läns annonsblad",
"Västgöta-Dals tidning" och "Trollhätte-bladet", alla 2 ggr
i veckan. Genom Uddevalla–V.–Herrljunga järnväg,
som vid V. öfvergår Göta älf på en 42 m.
lång klaffbro (se Strauss-bro), står V. i förbindelse
med svenska järnvägsnätet. Ångbåtsförbindelse
eger under seglationstiden rum med Stockholm,
Göteborg, Karlstad och Jönköping samt andra
af ångbåtarna anlöpta hamnar vid Vänern och
Vättern samt vid Göta, Säffle och Dalslands
kanaler. V. utgör sedan 1919 eget pastorat, sedan
Vassända-Naglum och Väne-Ryr utbrutits och blifvit
särskildt pastorat. För val till riksdagens
Andra kammare tillhör det Älfsborgs läns mellersta
valkrets, som utser 4 riksdagsmän. Stadens
vapen föreställer en röd seglande bojert.

Historia. En liten stad, benämnd Brätte,
först omtalad 1551 som marknadsplats och omkr.
1590 som stad, hvars privilegier utfärdades 1603
och konfirmerades 12 dec. 1619 (enligt vanlig,
antagligen oriktig, uppgift 4 jan. 1620), låg fordom
vid södra stranden af sjön Vassbotten omkr. 4,5 km.
från V. Efter Lödöses plundring af danskarna 1612
flyttade en del borgare därifrån till Brätte. Detta
låg dock ej väl till på grund af sjöns uppgrundning,
hvarför borgarna 1642 eller 1643 flyttades
till det nuv. V., som anlades på det Banérska
säteriet Hufvudnäs’ egor och erhöll sitt namn efter
en till det nya samhällets skydd 1644 uppförd
skans. Knappt hade dock den nya staden börjat
bebyggas, förrän den intogs och ödelades af
norrmännen 19 juni (s. å.). Efter deras aftåg började
en skans byggas vid V., och ett nytt norskt anfall
mot staden i febr. 1645 afslogs. En stadsbefästning,
utstakad af Wärnschiöld, påbörjades, men
fullbordades ej, hvarför provisoriska verk 1657

Fig. 5. Vänersborg i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>