Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1914. Västfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fältmarskalk French med general Murray som
generalstabschef. Expeditionskåren blef ej fulltalig förr
än i sept. – Redan innan de allierades uppmarsch
var afslutad, hade Joffre igångsatt offensiven med
franska härens högra flygel. Sålunda hade
Elsassarmén, under befäl af general Pau, 19 aug. intagit
Mülhausen. På grund af motgångarna vid öfriga
arméer gick dock Pau snart tillbaka mot Belfort,
och Gaedes härafdelning återtog staden 25 aug.,
hvarefter gränslinjen mellan de båda arméerna åter
blef linjen Gebweiler–Altkirch–Pfirt. – Slaget
i Lothringen (20–22 aug.). 1:a och 2:a
arméerna, bildande en armégrupp under general de
Castelnau, ryckte med sina hufvudkrafter 20 aug.
fram mot linjen Saarburg–Delm i tyska Lothringen,
hvilken ock nåddes utan starkare motstånd,
men ett vidare framträngande mot tyskarnas starka
ställning i linjen höjderna n. om
Saarburg–Finstingen–Mörchingen strandade, och när tyskarna
(6:e armén och delar af den 7:e) 21 och 22 aug.
framgingo till motanfall, blefvo fransmännen i
grund slagna och tvungna att gå tillbaka ända
till den befästa ”Nancy-positionen” ö. om Nancy,
framför hvilken tyskarna, efter att ha tagit
Lunéville, 25 aug. hejdades. – Slaget i mellersta
Vogeserna (20–27 aug.). Samtidigt med nu nämnda
offensiv in i tyska Lothringen gick armégruppens
högra flygel (hufvuddelen af 1:a armén under
Dubail) fram i riktning mot Strassburg öfver Donon
och Schirmeck, men anfallet tillbakaslogs af 7:e
tyska armén (v. Heeringen) 20–22 aug., som
framgick till motanfall och satte sig i besittning af
Vogesernas höjdkam mellan Donon och Col du
Bonhomme (s. v. om Markirch) samt (den 27)
S:t-Dié vid Meurthe. Fransmännen veko tillbaka öfver
sistnämnda flod och intogo en försvarsställning
med högra flygeln stödd mot Épinal och den
vänstra (i förbindelse med 2:a armén) mot
Nancy-positionen. Sedan tyskarnas försök att genombryta
denna ställning misslyckats, intogo 6:e och 7:e
arméerna en befäst linje midt emot den franska,
sålunda inledande det ”ställningskrig”, som kom
att trycka sin prägel på hela Världskriget. –
Slaget vid Longwy (22–26 aug.). 3:e franska
armén (Ruffey) framgick 21 aug. från
Woëvre-slätten (ö. om Verdun) mot Luxemburg, men
möttes den 22 af den på ömse sidor om Longwy
framryckande 5:e tyska armén (tyske kronprinsen) och
tvangs efter 3 dagars häftiga strider till återtåg
mot Verdun, framför hvilken fästning tyskarnas
förföljning afstannade. Longwy föll 26 och Montmédy
29 aug. i tyskarnas händer. Kronprinsens armé
intog linjen Montmédy–Conflans, i hvilken den tills
vidare förblef. – Slaget vid Neufchâteau (22–23
aug.). Till vänster om 3:e franska armén framryckte
4:e armén (de Langle) från linjen Montmédy–Sedan
öfver belgiska gränsen och Sémois-floden, men
stötte den 22 på 4:e tyska armén (hertigen af
Württemberg), som befann sig i framryckning genom
Ardennerna på ömse sidor om Neufchâteau, blef
omfattad i vänstra flanken öfver Gedinne (n. ö.
om Charleville) och på hela fronten kastad tillbaka
öfver Maas, där armén den 24 intog linjen
Stenay–Mézières. Tyska armén stannade tills vidare
på flodens högra strand midt emot den franska. –
Slaget vid Dinant (23–24 aug.). 5:e franska
armén (Lanrezac) delades i två grupper. Af
dessa intog högra flygelgruppen 22 aug. en stark
ställning utefter Maas i linjen Givet–Dinant–Yvoir
(s. om Namur) med ändamål att trygga
vänstra flygelgruppens högra flank under denna
grupps framryckning (i samband med engelska
armén) genom Belgien öfver Charleroi–Mons.
Nämnda ställning anfölls 23 aug. af 3:e tyska armén (v.
Hausen), som här vann en fullständig seger.
Fransmännen återtågade västerut öfver Beaumont till
förening med arméns återstående del, häftigt
förföljda af tyskarna. Endast det kraftiga ingripandet
i sista stund af brigaden Pétain från Charleroi
räddade ifrågavarande flygelgrupp från en katastrof.
– Slaget vid Charleroi (23–24 aug.). 5:e franska
arméns vänstra flygelgrupp, som vid Charleroi
intagit en försvarsställning emot den anryckande
2:a tyska armén (v. Bülow), blef af denna 23 aug.
anfallen och, sedan engelska armén vid Mons
nödgats gå tillbaka (se nedan) och vänstra flanken
följaktligen mist sitt stöd samt tyskarna
genombrutit arméns front mellan Namur och Charleroi,
tvungen att anträda återtåget (den 24). Detta
ställdes öfver Beaumont och Maubeuge, i hvilken
fästning en del af armén tog sin tillflykt, mot Oise, som
nåddes den 25. – </i>Slaget vid Mons</i> (23–24 aug.).
Engelska armén (French) afbröt sin framryckning
genom Belgien i linjen Binche–Mons–Condé och
intog där med stöd af Condé–Mons-kanalen en
försvarsställning gentemot den betydligt
öfverlägsna 1:a tyska armén (v. Kluck). Sedan denna
senare med en del af styrkan kringgått
ställningens vänstra flank öfver Condé–S:t Amand, måste
engelsmännen, som i det längsta hållit stånd i
fronten, gå tillbaka, häftigt förföljda af tyskarna.
Återtåget ställdes mot linjen Le Cateau–Cambrai,
som nåddes den 25. – Genom de allierades nederlag
hade planen på en i stor stil anlagd fransk offensiv
måst uppges. Hufvudsakliga anledningen till
franska krigsplanens misslyckande torde vara att
söka i styrkeförhållandena. Genom att de franske
reservisterna icke – i olikhet med de tyske –
användes vid de första operationerna, kunde
fransmännen på den afgörande fronten från Metz till
Liège icke uppställa mera än 600,000 man mot
tyskarnas 920,000. För att återvinna initiativet
beslöt nu Joffre att med härens högra flygel
fasthålla Maas-linjen (Toul–Verdun) och med en
nyskapad armé förstärka vänstra flygeln, så att denna
skulle bli i stånd att framgå och omfatta tyska
härens högra flygel under denna härs fortsatta
offensiv, hvilken borde uppehållas så länge som
möjligt. Den nya (6:e) armén, bildad af delar
af Elsass-armén, reservfördelningar och trupper
från Afrika, sammandrogs 26 aug.–2 sept. vid
Amiens. Dess styrka utgjorde 90,000 man.
Befälhafvare blef general Maunoury. Förhållandena
föranledde emellertid, att man öfvergaf nämnda
plan så till vida, att Joffre under intrycket af
tyskarnas fortsatta segerrika framträngande 26
aug. utfärdade order om allmänt återtåg så långt
söderut, att erforderliga omgrupperingar för en
ny offensiv skulle kunna, ostörda af fienden,
företagas.
Franska härens återtåg till Marne. 3:e och 4:e
arméerna, som efter nederlagen vid Longwy och
Neufchâteau gått tillbaka öfver Maas och på denna
flods vänstra strand mellan Verdun och Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
