- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
235-236

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1918. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235 Världskriget (Krigshändelserna 1918. Västfronten. Slaget vid Soissons och Reims) 236

(Gough, 14 fördelningar) från Gouzeaucourt till
Òise. Armégruppens styrka ökades dock efter hand
från 29 till 42 inf.-fördelningar, hvartill kommo 3
kav.-fördelningar. Det stora slaget började 21
mars med en våldsam artillerield med gasgranater
och gasanfall med gaskastare mot hela engelska
fronten, hvarpå infanterianfallet efter några tim-
mar följde. Engelsmännen måste efter hand, som
anfallet fortskred, utrymma sina tre bakom hvar-
andra anlagda, starka försvarslinjer. Den 24 hade
tyskarna nått linjen Bapaume-Combles-Péronne
-Nesle-Guiscard (9 km. n. ö. om Noyon), och
den 26 voro engelsmännen tillbakaträngda till den
linje, som de allierade innehade vid början af sla-
get vid Somme 1916. Denna dag aflöstes den hårdt
medtagna 5:e engelska armén af 4:e armén (Raw-
linson), som öfvertog försvaret närmast s. om Som-
me. På sydligaste delen af fronten ingrep nu äfven
vänstra flygeln af franska 3:e armén (Humbert,
tillhörande den strategiska reserven under Fayolle),
som gick till motanfall mot v. Hutiers armé,
utan att dock kunna hindra denna att bemäktiga
sig det viktiga Montdidier. Hotet mot sistnämnda
armés vänstra flank gjorde sig dock nu alltmera
gällande, i samma mån som fransmännen förde
fram förstärkningar, nämligen l:a armén (Debeney)
af den strategiska reserven. Visserligen lyckades
v. Hutier pressa fram sin front under de närmaste
dagarna ända till Monsel-Moreuil (17 km. s. ö.
om Amiens), som togs 31 mars, men härmed var
gränsen nådd för hans f ramryckning. Norr om
Somme afstannade tyskarnas anfall redan 28 mars
i linjen Sailly-le-Sec-Albert-Beaucourt. Ett
denna dag af v. Belows armé utfördt anfall mot
Ärras-Serre på anfallsfrontens yttersta högra
flygel blef afslaget af Byng, hvars armé nu er-
hållit förstärkningar. 4 april gjorde v. Hutier
ett anfall med 15 fördelningar mot engelsk-franska
fronten mellan Somme och Avre samt pressade
denna tillbaka till en linje strax ö. om Villers Bre-
tonneux-Castel 14 km. från Amiens. Förnyade
anfall den 5 och 6 hade ingen framgång. Båda mot-
ståndarna förstärkte nu sina resp. fronter, och
ett långvarigt ställningskrig vidtog. Slaget hade
medfört tyska frontens framflyttning till linjen
Tilloy (2,5 km. ö. om Ärras) - Bucquoi (2 km.
v. om Albert) - Castel-Montdidier-Lassigny-
Noyon-Chauny (17 km. ö. om Noyon)-La Fère,
ända till 65 km., samt tagandet af 90,000 fångar
och 1,300 artilleripjäser m. m. Det strategiska
målet hade dock ej vunnits, och Amiens liksom
Ärras befunno sig fortfarande i ententens besitt-
ning. - Efter långvariga förhandlingar mellan
franska och engelska regeringarna jörordnades ge-
neral Foch å april till öjverbefälhafvare på väst-
fronten, hvars trupper sålunda ändtligen kommo
under enhetligt befäl, med general Weygand som
generalstabschef. - I syfte att trygga 18:e arméns
vänstra flank gick 7:e tyska armén (v. Boehn, 20
fördelningar) 7 april till anfall mellan La Fère och
Oise-Aisne-kanalen, kastade tillbaka 3:e franska
arméns högra flygel, tog Coucy le Chåteau och
framträngde till nedre Ailette (9 april), där f ram-
ryckningen afstannade. Denna frontens framflytt-
ning satte tyskarna i stånd att från några i
S:t Gobainskogen (7 km. s. om La Fère) upp-
ställda kanoner af särskild .konstruktion bombardera

det 120 km. aflägsna Paris. Den afsedda verkan
häraf uppnåddes dock ej. - Slaget vid Lysfloden.
(Armentières-Kemmel; 9-29 april.) Knappast
var slaget i Picardie afslutadt, förrän tyska krigs-
ledningen igångsatte en ny kraftig offensiv, denna
gång i Lysområdet med hufvudriktning mot S:t-
Omer (ö. om Boulogne) för att om möjligt afskära
den brittiska Flandernfronten och hota hamnarna
vid Kanalen. Anfallet skulle utföras af 4:e armén
(Sixt v. Armin) n. om Lys och 6:e armén (v.
Quast) s. om denna flod med resp. 21 och 36
fördelningar, båda arméerna tillhörande kronprin-
sens af Bajern armégrupp. På de allierades sida
hölls motliggande front af 2:a engelska armén
(Plumer) från hafvet till Lys och l:a armén
(Horne) från Lys till La Bassée med resp. 10 och
12 fördelningar, inräknadt de båda portugisiska
fördelningarna, som ingingo i l:a armén, n. om
La Bassée. 9 april gick v. Quast efter en kraftig
artilleriförberedelse till anfall mellan La Bassée
och Armentières, genombröt engelsmännens linjer
och satte sig i besittning af de mycket omstridda
byarna Givenchy, Festubert och Richebourg (v.
och n. v. om La Bassáe). Följande dag igångsatte
Sixt v. Armin offensiven, tog Hollebeke och Messi-
nes s. ö. om Yperen samt (den 11) Armentières.
Anfallet gick därefter långsamt framåt på hela
fronten. 25 april tillkämpade sig 4:e tyska armén
en betydande framgång genom eröfringen af den
viktiga, hela trakten behärskande Kemmelhöj-
den (9 km. s. s. v. om Yperen). Tyska fron-
ten hade då framskjutits till linjen Festubert
-Merville-Meteren-Kemmel-strax ö. om Yperen
-Langemarck ända till 20 km. från den förra
frontlinjen. De allierade hade emellertid erhållit
förstärkningar af såväl engelska som franska trup-
per (från Fochs strategiska reserv), hvilket satte
dem i stånd icke allenast att hejda tyskarnas fort-
satta anfall, utan äfven att öfvergå till motanfall
mot Kemmelpartiet, af hvilket den framspringande
delen vid Locre efter ytterst förbittrade strider
återtogs (den 29). Härmed afslutades slaget vid
Lys, hvars största vinst för tyskarna var att
genom detsamma ansenliga fientliga krafter bundits.
Däremot hade det egentliga ändamålet med den
tyska offensiven ej uppnåtts. Från början af maj
vidtog ett ställningskrig på Flandernfronten, hvil-
ket varade ända till in i sept. - Slaget vid
Soissons och Reims (27 maj-13 juni). Då de
allierades front icke, såsom af sikten varit, kunnat
genombrytas vare sig vid Somme eller vid Lys,
beslöt sig tyska härledningen för ett anfall i stor
stil vid Aisne, eller, närmare bestämdt, mot fran-
ska fronten Compiègne-Soissons-Reims. Lycka-
des denna operation, blef ve tyska fronten än en
gång framskjuten till Marne, således betydligt
närmare Paris, den viktiga järnvägen Paris-Chá-
lons afskuren och möjlighet beredd att rulla upp
den franska fronten i Champagne. Operationen
skulle utföras med kronprinsens af Tyskland armé-
grupp. Af denna skulle 18:e armén (v. Hutier) med
29 fördelningar anfalla i riktning mot Compiègne,
7:e armén (v. Boehn) med 45 fördelningar gå till
anfall mot linjen Soissons-Fismes och l:a armén
(F. v. Below) med 17 fördelningar angripa franska
Reimsfronten. General Foch, i hvars operations-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free