- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
579-580

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - York ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

579

Young

580

sällskapsman eftersökt för sin kvickhet och flödande
konversationsgåfva, var han i ensamheten fallen
för svårmodiga betraktelser, som han klädde i en
form af upphöjd poetisk vältalighet. Så skref han
en rimmad parafras af Jobs bok. Hans tre skåde-
spel, Busiris, The revenge och The brothers (1719
ff.), äro icke originella,
men tillhöra de bättre
engelska under 1700-
talet. Y:s 1725-28
utgifna följd satirer
(samlade under titeln
Love of fame, the uni-
versal passion) vardt
hans första större fram-
gång. De gissla fram-
för allt ärelystnaden
och ha sitt mönster i
Popes satirer. Y:s be-
tydelse grundar sig
emellertid uteslutande
på hans utomordentligt
spridda The complaint, or Night-thoughts (8 sån-
ger, 1742-43; en nionde sång, The consolation,
1745; många uppl.), i hvars affattande han sökte
tröst, sedan hans närmaste på kort tid blifvit bort-
ryckta af döden. På högtidlig blankvers utgöt
han sig där i patetiskt svårmodiga betraktelser
öfver lifvet, döden och evigheten, det jordiskas
intighet inför odödlighetsutsikterna och st järnrym-
dens majestät, det förkastliga i synd och otro
o. s. v. Den enskildes sorg växte i hans dikt till
världssmärta. I detta diktverk finnes storhet, men
det är ojämnt och utdraget; Y. drifver en kult med
smärtan, men han ryckte med sig genom den person-
liga gripenheten och uttryckets suggestiva styrka.
Dessa "natt-tankar" blefvo en af de allra viktigaste
källorna för den förromantiska strömningen i 1700-
talets europeiska vitterhet. I Sverige märkes hans
inflytande alltifrån 1770-talet: Skjöldebrand, P. A.
Granberg, K. Fr. Horn, Kellgren ("Till Kristina",
"Ode öfver förtviflan"), Lidner, J. G. Oxenstierna
m. fl. ha tagit starkt intryck af honom, och hans
påverkan sträckte sig, liksom senare "Werthers",
långt vidare än till litteraturen; G. A. Reuter-
holm var exempelvis en af hans imitatörer. -

1 Frankrike nådde verket ännu större popularitet
än i England; Letourneurs öfversättning (1769)
upplefde omkr. 50 uppl. Svenska of v. äro "Sömn-
lösa nätter" (d. l, 1770), "Nätter" (på prosa,

2 dir, 1787-90; 3:e uppl. 1798-99) och "Natt-
tankar" (1850; de 4 första sångerna, öfv. på vers
af L. M. Enberg). Y:s prosasatir The centaur not
fabulous (1755) var riktad mot lättsinne och otro.
Märkligt är hans 1759 utg. bref On original com-
position, i hvilket han tecknade ett nytt skalde-
ideal och, liksom tidigare Shaftesbury, gaf en lära
om snillet som skapande makt, ur hvilken geni-
kulten härleddes och som i högsta grad bidrog att
undergräfva den fransk-klassiska åskådningen, re-
geltvånget; Y. häfdade geniets och fantasiens fri-
het. Y. redigerade själf sina Works, i 4 bd, 1762.
Goda uppl. af dem äro Dorans (Complete works,
2 bd, 1854, med biografi) och Tauchnitz’. Se
Thomas, "Le poète E. Y." (Paris, 1901), och
M. Lamm, "Upplysningstidens romantik" (2 bd,
1918-20). (ft-n B.)

Young [ja¾, Arthur, engelsk agronom och
skriftställare, f. 1741 i grefsk. Suffolk, d. 1820,
egnade sig åt landtbruk och företog färder genom
hela England för att göra iakttagelser öfver landt-
hushållningen samt delgaf dessa i lifligt skrifna
böcker, som utgåfvos 1768-70 och öfversattes till
flera språk. Hans Farmer’s letters to the people
of England (1768) och Farmer’s calendar (1771,
många uppl.) bidrogo i hög grad till spridande
af insikter i ämnet. I Tour in Ireland (1780)
skildrade han tillståndet på Irland från olika
synpunkter, och 1787-89 färdades han genom
Frankrike, mestadels på hästryggen, samt bedömde
skarpsynt såväl åkerbrukets läge som de politiska
och sociala tillstånden där vid tiden för revolu-
tionens utbrott (Travels in France, 2 bd, 1792).
Y. utgaf från 1784 "Annals of agriculture" (45
bd). Han verkade särskildt för införande af odling
af klöfver och rotfrukter samt för skifte af ego-
samfälligheterna med sammanförande af de strödda
egolotterna. Han framhöll ock med skärpa den
nationalekonomiska fördelen af större jordegendomar
såsom mer än de små jordbruken i stånd att vid-
taga förbättringar. (H. J. Dft.)

Young [ja¾, Thomas, engelsk läkare, f.
13 juni 1773 i Milverton, Somersetshire, d. 10
maj 1829 i London, inlämnade vid 20 års ålder
till Royal society i
London af h. Observa-
tions on vision (tr. i
"Philosophical transac-
tions’’), hvarefter Y.
1794 invaldes till led.
af nämnda samfund.
Sedan han utgett dis-
putationen De corporis
humani viribus con-
servatricibus promove-
rades han 1796 till
med. doktor i Göttin-
gen. Han praktisera-
de därefter som läkare
i London, ehuru han
aldrig lär ha haft någon, stor praktik. Y. blef

1801 professor i fysik vid Royal institution och

1802 Royal societys utländske sekreterare samt var
från 1811 därjämte läkare vid S:t Georges hospi-
tal. 1818 utnämndes han till sekreterare vid Board
of longitude, hvarefter han nästan h. o. h. öfver-
gaf den med. praktiken. Han var led. af sv. Vet.
akad. (1828). - Inom vidt åtskilda områden af
det mänskliga vetandet utförde Y. storartade
arbeten. Hans afh. On the mechanisme of the eye
(i "Philosophical transactions", 1801) är, såsom
Helmholtz säger, ett verk af beundransvärdt skarp-
sinne och uppfinningsförmåga, som fullkomligt var
egnadt att redan på den tiden afgöra striden om
ögats ackommodation, men genom sin kortfattade
framställning ofta är svårt att förstå och dessutom
förutsätter en fullständig kunskap i den matema-
tiska optiken. Hans i Lectures on natural philo-
sophy (1807) framlagda färgteori, enligt hvilken
alla färgförnimmelser förklaras under antagande
af tre slag af nervtrådar, sådana som framkalla
förnimmelse af rödt, af grönt och af blått, har,
långt senare upptagen af Helmholtz och Maxwell,
inom den fysiologiska optiken varit af fundamental

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free