- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
685-686

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

685

Zander-Zanella

686

arbete äfven åt behandlingen af ryggradskröknin-
gar och erhöll därvid synnerligen vackra resultat.
För afh. Om den habituella skoliosens behandling
medels mekanisk gymnastik (i "Nord. med. arkiv",
1889) tilldelade Svenska läkaresällskapet honom
1892 sin halfsekelsmedalj i guld. I sep t. 1893
öppnade Z. en särskildt för behandlingen af rygg-
radskrökningar afsedd af delning af sitt institut. -
Om zanderska mekaniska gymnastiken föreligger
en stor litteratur både på svenska och på utländska
språk. Den finnes sammanställd i A. Levertins
arbete "D:r G. Zanders medico-mechanische gym-
nastik, ihre methode, bedeutung und anwendung"
(1892), hvilken bok jämte en utförlig framställning af
den zanderska metodens teori och användning inne-
håller afbildningar i ljustryck af Z:s apparater samt
utdrag ur skrifter öfver den mekaniska gymnastiken.
Se äfven Sjukgymnastik, sp. 710-711. - Z:s
egna samlade med. skrifter äro jämte litteraturhän-
visningar och lefnadsteckning intagna i "Doktor
G. Z., festskrift till firandet af dubbeljubileet 1915".
- Z. blef 1896 led. af Vet. akad. och 1904 heders-
led, af Sv. läkaresällskapet. R. T-dt.
I vida kretsar skaffade sig Z. ett namn såsom
banbrytare i Skandinavien för den moderna teo-
sofien (se d. o.) i dess rena form. Sedan 1889
var han president för Skandinavien i det af H. P.
Blavatsky stiftade, af W. Q. Judge och K. Tingley
(se dessa och K a j a Y o g a) vidare utvecklade teo-
sofiska samfundet, numera under hufvudtitel Univer-
sella broderskapet (se d. o.). Han hade erfarit en
andligt hälsogifvande förmåga hos den uråldriga vis-
domsreligionen och ville sprida den, men höll sig
fjärran från vissa sjukliga och grumligt spiritistiska
af arter af teosofi. Ända in i sena ålderdomen var
han en flitig och framstående föredragshållare och
skriftställare i teosofiska ämnen. I de af honom
utgifna och redigerade publikationerna "Teosofisk
tidskrift" (1891-96), "Theosophia" (1896-1911)
och "Den teosofiska vägen" (1911-20) författade
han mer än 200 uppsatser, af hvilka må nämnas
Om det personliga gudsbegreppet och teosofien som
religion (1897), Om ockultism (1898), Teosofi och
kristendom (1902), Teosofien, världens hopp (1903),
Några ord om reinkarnationen (1904), Universellt
broderskap och teosofi (1907), Teosofiens tre funda-
mentalsatser (1908) och Den teosofiska rörelsen -
grundvalen för världsfreden (1915). Ó-m.
Zander, Karl Magnus, klassisk filolog, uni-
versitetslärare, f. 19
nov. 1845 i Virestad,
Kronobergs län, blef
student i Lund 1863,
filos. doktor (ultimus)
1871, docent i latin där
1875 och lektor i latin
och grekiska vid Lunds
högre allmänna läro-
verk 1878 samt var pro-
fessor i romersk välta-
lighet och poesi vid
Lunds universitet 1891
-1910. Z. har gjort
sig bemärkt som skarp-
sinnig lärd och forskare
och har utöfvat flitigt författarskap. Efter sin gra-
dualdisputation (De epanalepsi Homerica et Eero-

dotea, 1871) skref han på elegant latin en rad
(till stor del i Lunds universitets årsskrift utg.)
afh., innehållande undersökningar på den latinska
filologiens område, dels rent språkliga, dels littera-
turhistoriska och metriska, såsom bl. a. i Carminis
Saliaris reliquiæ (1888), Versus Italici antiqui
(1891) och Versus Saturnii (1918). Hans betydelse-
fullaste arbete är Eurythmia vel compositio ryth-
mica prosæ antiquo (3 bd, 1910-14), en fram-
ställning af den antika konstprosans rytmiska bygg-
nad hos Demosthenes, Isokrates, Cicero. Cornelius
Nepos, Seneca, Minucius, Cyprianus och Lactan-
tius, hvari han banat väg för en klarare förnim-
melse af de antika prosamästarnas rytmiska konst
och en riktigare läsning af deras texter. I "Skrif-
ter utg. af Humanistiska vetenskapssamfundet i
Lund" (bd 3, 1921) har han publicerat Phodrus
Solutus, en kommenterad edition af 30 djurfabler,
bevarade i latinska prosatexter; han bevisar där,
att dessa fabler ytterst härstamma från fabeldik-
taren Phædrus (se d. o.) och har äfven återställt
den ursprungliga versformen. Han har ock utgett
Latinsk språklära i sammandrag för de allmänna
läroverken (1891).

Zanderholm, Tyra, skådespelerska, f. 22 nov.
1884 i Stockholm, antogs 1902 till lärjunge i
Dramatiska teaterns elevskola och anställdes 1906
vid Dramatiska teatern; hon gifte sig 1911 med
irkitekten Allan Norblad (d. 1920). Fru Z. har
intagit en framstående plats på denna teater, dels
i roller som skälmsk och pikant ung flicka, dels
och framför allt i uppgifter inom det moderna
karaktärsskådespelet, där hon med fin takt, kvinn-
lig känsla och liflig intelligens tolkat skiftande
kynnen. Af hennes roller kunna nämnas Petra i
"Socorros inackorderingar", Georgina i "Pappa",
Clara i "Blommor i drifbänk", Emelie i "Kära
släkten", hertiginnan i "Gröna fracken", fru Le-
chàtelier i "Bröllopsmarschen", lady Útterword
i Shaws "Villa hjärtedöd" och ladyn i "Jokern"
(1921). R-nB.

Zanderska flickpensionen, en af systrarna
Hilma (f. 1826, d. 1894) och Emelie (f.
16 jan. 1830, d. 22 jan. 1902) Zander, systrar
till J. G. V. Zander, upprättad helpension, som
åtnjöt stort anseende och var förlagd till Bårarp
i södra Halland (1855-62), Partille (1862-71),
Karlslund nära Örebro (1871-75) och Hjulsta
nära Enköping (1875-83). Sedan systrarna 1883
lämnat skolan, fortsattes dess verksamhet en tid
af fröken Helena Hallström på Hjulsta, Sparre-
holm och Ström vid Södertälje, där pensionen 1910
upplöstes.

Zandomenèghi [tsan-], Luigi, italiensk skulp-
tör, f. omkr. 1779 i Venezia, d. 1850, studerade i
Bom under Canova. Bland hans verk märkas
Den sörjande Penelope, minnesvård öfver Goldoni,
några figurer på Canovas grafmonument (i S.
Maria dei Frari) samt grafvården öfver Tizian,
i samma kyrka, utförd 1838-52 af Z. och hans
son P i et ro. C. R. N.*

Zandvoort [sa½tfårt], besökt hafsbadort i neder-
ländska prov. Nord-Holland, 14 km. v. om Haarlem.
6,510 inv. (1920). A. N-d.

Zane’lla [tsan-], text. Se Klot 3.

Zanella [tsan-], Giacomo, italiensk skald, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free