- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
747-748

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zetterlund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

747

Zetterstéen-Zetterström

748

filos. doktor i Uppsala 1854, docent i praktisk
ekonomi där 1855 samt lektor i naturalhistoria
och kemi i Jönköping 1863. Z. företog botaniska
resor i Norge och 1856-57 till Frankrike och
Pyrenéerna. Han skref många smärre afh. dels
af floristiskt innehåll, dels i mera växtgeografisk
riktning, såsom Pyrenéernas vegetation (1856),
Plantes vasculaires des Pyrénées principales (1857),
Om vegetationen i de högländtaste trakterna af
Småland (1867) m. m., men var företrädesvis de-
skriptiv bryolog: Dispositio muscorum frondosorum
in monte Kinnekulle nascentium (akad. afh. 1854),
Monographiæ Androarum Scandinaviæ tentamen
(d:o 1855), Revisio Grimmearum Scand:o (d:o
1861), samt mosslistor öfver Öland (1869), Gottland
(1876), Hunne- och Halleberg (1877), Finmarken
(1876), Pyrenéerna (1866; äfven på fr., 1875) m. m.
Z. utgaf äfven exsickatverket Grimmieo et Andreæo
exsiccatæ (1861). 1. (I. T-dh.) 2. C. Lmn.

Zetterstéen [-sten], Karl Vilhelm,
orientalist, universitetslärare, f. 18 aug. 1866 i Orsa,
Kopparbergs län, blef student i Uppsala 1884,
promoverades till filos. doktor 1895, blef s. å.
docent i semitiska språk vid Uppsala universitet,
uppehöll 1895–1904 på förordnande professuren i
österländska språk i Lund och kallades 1904 till
innehafvare af professuren i semitiska språk i
Uppsala. Utomordentlig språkbegåfning har icke
blott gjort honom till en af den nuv.
generationens grundligaste kännare af semitiska språk,
särskildt arabiska, utan äfven fört honom till
djupgående studier inom andra språkområden,
såsom turkiska och nubiska. Z. har bl. a. bedrifvit
studier hos Sachau i Berlin och för infödda lärare
där studerat arabiska, persiska och turkiska.
1906 företog han en resa till Egypten för studier
i nubiska och modern arabiska. Bland hans
skrifter märkas "Ur Jaḥjâ bin ʿAbd-el-Muʿtî
ez-Zawâwî’s dikt ed-Durra el-alfîje fî ʿilm
el-ʿarabîje" (text, öfv. och kommentar, gradualafh.,
Leipzig, 1895), "Die Alfîje des Ibn Muʿṭî"
(ibid., 1900), "Beiträge zur kenntnis der
religiösen dichtung Balai’s" (syrisk text med tysk öfv.,
ibid., 1902); "Ibn Saad, biographien" (bd V–VI,
Leiden, 1905–09), Den nubiska språkforskningens
historia
(Uppsala, 1907), Herrn D. W. Myhrmans
ausgabe des Kitāb muʿīd an-niʿam wa-mubīd
an-niqam kritisch beleuchtet
(Uppsala, 1913), De
semitiska språken
(Uppsala, 1914); "Koranen öfv.
från arabiskan" (Stockholm, 1917; belönad med
Letterstedtska priset 1918), "Beiträge zur
geschichte der mamlūkensultane in den jahren
690–741 der Hiǵra" (arabisk text med kommentar,
Leiden, 1919), "Baltadjy Mehemed pascha och
Peter den store" (öfv. från turkiskan af ett arbete
af Ahmed Refīk, 1920, i "Karolinska förbundets
årsbok" 1919), hvarjämte han utgett H.
Almkvists "Nubische studien im Sudan 1877–78" (i
"Arbeten utg. med understöd af V. Ekmans
universitetsfond", 1911). I "Främmande
religionsurkunder" har Z. ombesörjt del II,
omfattande Islam (öfv. af valda delar af koranen samt
af arabisk teologi och persiska skalder,
Stockholm, 1908); från 1906 har han varit en af
redaktörerna för tidskr. "Le monde oriental" (se d. o.).
Dessutom har han skrifvit ett stort antal
uppsatser och recensioner i in- och utländska
tidskrifter och festpublikationer, polemiska skrifter,
artiklar i Nordisk familjebok, inlägg i dagspressen
o. s. v. Z. är medlem af "Humanistiska vet.
samf." i Uppsala (sedan 1905) och af ett stort
antal tyska, engelska och arabiska lärda sällskap.
Han är en af initiativtagarna till det 1921 stiftade
"Svenska orientsällskapet".
H. S. N.

Zettersten, Axel Ludvig, tjänsteman, hi-
storiker, f. 6 juni 1839 i Husby-Kekarne socken,
Södermanland, d. 27 nov. 1909 i Stockholm, af-
lade 1860 kameralexamen i Uppsala, antogs 1861
till tjänsteman i Förvaltningen af sjöärendena samt
blef 1875 kamrer och 1886 intendent vid Flottans
station i Stockholm, 1903 marinintendent af l:a
graden i marinintendenturkåren och 1904 förste
marinintendent i Flottan. Efter hans plan ordnades
Flottans arkiv (se d. o.), och hufvudsakligen med
stöd af dess handlingar utarbetade han Svenska
flottans historia (I, omfattande tiden 1522-1634,
1890; II, behandlande åren 1635-80, 1903), "en
verklig grufva af uppgifter rörande den sjömilitära
förvaltningen". Z. var led. af örlogsmannasällska-
pet (1890) och Krigsvet. akad. (1906).

Zetterstrand. 1. Teodor Z., ämbetsman,
politiker, f. 10 dec. 1852 i Norrköping, d. där
5 jan. 1922, blef 1871 student i Uppsala, aflade
1875 hofrättsexamen och blef 1878 vice härads-
höfding, inträdde 1881 som stadsnotarie vid råd-
husrätten i Norrköping och var där justitierådman
1888-1921. Han var 1894-1917 led. af Andra
kammaren, där han 1900 var en af initiativtagarna
till bildandet af liberala samlingspartiet, hvars
förtroenderåd han en tid tillhörde, men från hvilket
meningsskiljaktighet i fråga om det proportionella
valsättet sedermera aflägsnade honom. Han slöt
sig sedan till moderata partiet. 1900-09 var Z.
led. af och vice ordf. i lagutskottet.

2. Set Johan Henrik Z., den föregåendes
kusin, kartograf, militär, f. 22 febr. 1861 i Malm-
köping, Södermanland, blef 1882 underlöjtnant
vid Lifregememtets grenadjärkår och 1901 kapten
vid Lifregementet till fot (sedermera Lifregementets
grenadjärer). Redan 1895 hade han utnämnts till
löjtnant vid Generalstaben, där han 1906 befordra-
des till öfverstelöjtnant. 1909 erhöll han transport
till Södermanlands regemente och var 1910-21 öf-
verste och chef för detsamma samt 1917-21 där-
jämte chef för 8:e infanteribrigaden. 1904-09 var
Z. arbetschef för de ekonomiska kartarbetena vid
Eikets allm. kartverk, har jämte A. Lagrelius redi-
gerat Sverige i 32 kartblad. Skala ± : 500,000
(1916) och utger i förening med K. Kosén sedan
1920 Nordisk världsatlas. Z. är led. af Krigsvet.
akad. (1906). 2. H. J-dt.

Zetterström, Karl, läkare, donator, f. 16 maj
1767 af fattiga föräldrar i Eödöns socken, Jämtland,
d. 9 nov. 1829, blef student i Uppsala 1789, med.
doktor 1797 samt adjunkt i teoretisk och praktisk
medicin vid Uppsala universitet 1802. Han erhöll
professors karaktär 1813 och utnämndes till pro-
fessor i medicin 1820. 1813 blef han hedersled, i
Sundhetskollegium och 1815 led. af Vet. akad.
Som informator i assessor H. Gahns hus i Stock-
holm lärde Z. sig inse vaccinationens gagn och in-
lade sedan stora förtjänster om detta skyddsmedels
spridning. I sitt förnämsta litterära arbete, Initia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free