- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
945-946

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbotarätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dotter Hedda Åhlin (f. 1866, d. 1920)
skolans föreståndarinna. Numera innehas platsen af
fröken Hilda Huldt. Elevantalet är läsåret
1921—22 771, hvaraf 80 på gymnasium. Skolans
lokal var 1889—1908 Arbetarföreningens hus,
Malmskillnadsgatan n:r 52, men är numera
Dalagatan n:r 16—18. L. W—m.

Åhlström, Olof, tonsättare, f. 14 aug. 1756 i
Vårdinge socken, Södermanland, d. 11 aug. 1835
i Stockholm, var bondson och kunde i hemorten
illustration placeholder

endast af socknens
organist få någon
musikalisk undervisning.
Sedan han inhämtat,
hvad denne kunde lära
honom, vandrade han
vid 16 års ålder med
några brödkakor på
ryggen till Stockholm,
där han genast antogs
till elev vid
Musikaliska akademien och
äfven fick enskild
undervisning af dess
inspektor, Zellbell, samt
hufvudsakligen gjorde
sig förtrogen med Glucks och Haydns
mästerverk, hvaremot Mozart då svårligen kunnat vara
honom bekant, såsom Afzelius uppger. Organist
i Maria församling 1777 och i Jakobs 1792,
lockade han ofta stadens musikälskare till
kyrkan genom sitt orgelspel: "Vid sina orgor var
Å. älskligast, både att se och höra: hans
psalmer ljödo en stilla fromhet, en mild andakt; hans
fantasier, sköna, smältande och ljufva, sökte föra
det villade sinnet till bönen och Gud" (Wieselgren).
Dock undfägnade han, enligt Abr. Mankell,
äfven med tomma tonmålningar af storm, sjöslag
m. m. i Voglers stil, och någon djup kontrapunktist
var han icke. Jämte tonkonsten egnade
Å. sig äfven åt ämbetsmannabanan. Efter någon
tids studier i kameralvetenskap inskrefs han 1779
som e. o. kammarskrifvare i Krigskollegium, där
han befordrades till kamrerare vid passevolanskontoret
1794, krigskommissarie 1802 och krigsråd
1805. 1824 erhöll han sitt afsked. Organistsysslan
i Jakob behöll han däremot till sin död.
Han var från 1792 led. af Mus. akad. och 1803
—05 dess direktör. — Å. är vår förnämste
viskompositör från 1700-talet, och hans fagra
melodier till Sörj ej den gryende dagen förut, Goda
gosse, glaset töm
och Du med trängtande rop
lefde länge på allas läppar. Äfven tonsättningarna
till hans svägerska fru Lenngrens dikter blefvo
omtyckta. Sina melodier utgaf han i allmänhet i
samlingen Skaldestycken satta i musik (1790
—1823). Åtskilliga af dem förefalla nutiden platta
och hvardagliga, men alla ega ett visst smältande
välljud, och många äro för sin tid ej utan
karaktär. Hans opera Frigga (1787) bibehöll sig icke,
bättre hans melodiska inlägg i "Den bedragna
bachan" (komedi af Gustaf III), "Eremiten",
"Tand-doktorn" m. fl. dramer. Han skref äfven
14 sonater, en kantat och flera koraler. Från sitt
eget 1789 öfvertagna nottryckeri, det första i
Sverige, utgaf han dessutom äfven andra arbeten,
såsom Wikmansons kvartetter, arior ur de på
K. teatern uppförda operorna, de af honom jämte
A. A. Afzelius upptecknade "Traditioner af
svenska folkdansar" (1814; den första samlingen i
sitt slag), den värdefulla samlingen "Musikaliskt
tidsfördrif" (1789—1834), innehållande
pianostycken, kantater, uvertyrer, sånger m. m., som på
den tiden blifvit omtyckta, oratoriet "Skapelsen"
i klaverutdrag, en klaverskola, som länge var den
enda i Sverige, samt en koralbok, som utkom (1832)
delvis som en protest mot Hæffner, hvilken Å.
biträdt i hans koralarbete, men ej funnit iaktta
tillräcklig pietet mot församlingarnas häfdvunna
sång. Slutligen var Å. den, som åt Bellman
upptecknade och harmoniserade de melodier denne valt
för sina 1790—91 utgifna "Fredmans epistlar och
sånger". A. L.*

Åhman, Maria Pauline, harpist, född
Landby, f. 20 april 1812 i Stockholm, d. där
29 maj 1904, elev af Pratté, var harpist i
hofkapellet 1852—81 samt lärarinna i harpspel vid
konservatoriet 1871—75 och 1887—91.

Åhra Salmi skans, i Kexholms län, uppfördes
1656, men fick efter krigets slut förfalla. L. W:son M.

Åhrberg, Maria Lovisa, sårläkarinna, f.
17 maj 1801 i Uppsala, d. 25 mars 1881 i
Stockholm, var dotter till en akademivaktmästare.
Hennes mor och mormor, som voro af bondesläkt,
egde bägge förfarenhet i botande af yttre
åkommor, och flickan såg alltifrån barndomen, huru
dylika behandlades. Som husjungfru i förnäma
hus i Stockholm fick hon, sedan hon af medlidande
gjort några kurer, som lyckats, småningom
anledning att egna sina fristunder åt botande af fattiga
patienter, hvilkas antal växte, i samma mån som
hennes rykte spreds. Äfven ur de högre klasserna
sökte man hennes hjälp, och 1849 fann hon ändtligen
nödigt att lämna sin tjänst och slå sig ned
som praktiserande sårläkarinna. Under en följd
af år mottog hon dagligen ofta mer än hundra
patienter och utöfvade därjämte mycken
välgörenhet mot de medellösa bland dem. Hennes
handlag och säkra blick betryggade merendels en
lycklig utgång af de kurer hon åtog sig, och "jungfru
Åhrbergs" skicklighet i behandlingen af benbrott,
sårnader samt i allmänhet yttre skador eller åkommor
blef vida känd. Hon nyttjade inga andra än
naturliga och tillåtliga medel, och hennes läkemedel
tillreddes på ett af Stockholms större apotek
efter hennes recept. Konung Oskar I förärade
henne 1852 en medalj. De sista åren af sitt lif
var hon blind.

Åhus. 1. Socken (kommun) i Kristianstads län,
Villands härad. 7,637 har. 2,834 inv. (1920). Å.
församling omfattar äfven Å. köping (hela församl.
7,727 har, 4,114 inv.) och utgör ett pastorat i
Lunds stift, Villands kontrakt. Å. var till 1854
"arfspastorat" (se d. o.). Jfr Rönnow, K. M.
— 2. Köping inom ofvannämnda socken, vid
Helgeåns norra utloppsarm, fordom stad,
numera hamnplats för Kristianstad. 90 har. 1,280
inv. (1921). Tills, med ett 65 har stort parti
af Åhus kommun med 502 inv. bildar den jämlikt
k br. 11 juni 1887, 24 april och 14 aug. 1890
Å. municipalsamhälle (155 har, med 1,782
inv.). Tax.-värdet å köpingens jord var 1920
295,000 kr. och å annan bevillningsskyldig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:34:40 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free