Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångplog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmelser, hvarjämte Socialstyrelsen 25 nov.
s. å. utfärdade "anvisningar ang. ångpannors
beskaffenhet, utrustning och besiktning" till ledning
vid tillämpning af ofvannämnda § och
"Normalbestämmelser rörande beskaffenhet och
dimensionsberäkning af ångpannors material m. m." Dessa
anvisningar, som trädde i full gällande kraft l jan.
1922, uppbäfva det hittills gällande yrkesinspektionens
ofvannämnda cirkulär n:r 1. Genom nämnda
lag och dess sålunda på administrativ väg
tillkomna kompletteringar torde det ha lyckats att
för ångpannor tillhörande industriella verk erhålla
den trygghet mot olyckshändelser, som öfver
hufvud genom preventiva åtgärder kan åstadkommas.
Hvarken k. kung. 23 maj 1919 eller
Socialstyrelsens "anvisningar" afse ångpannor för järnvägar,
upplåtna för allmän trafik (de lyda under särskild
inspektion), eller sjöångpannor (som lyda under
yrkesinspektionens fartygsinspektion). Bestämmelserna
rörande dessa slag af pannor kunna dock
sägas i stort vara af enahanda beskaffenhet med
de förra. De svenska förordningarna, som i stort
sedt närmast of verensstämma med Tysklands, med
undantag af, att i Sverige ej behofves koncession
samt att bestämmelser rörande uppställningen
saknas, torde vara att hänföra till de strängare. K.
kung. 23 maj 1919 innehåller bl. a. följande
viktigare bestämmelser. Ångpanna må ej brukas,
innan densamma blifvit registrerad och försedd
med registreringsmärke samt underkastats s. k.
större besiktning, hvilken måste förnyas, om
ångpannan undergått väsentlig reparation eller
ändring, om den efter att ha varit inmurad förflyttats
eller om 5 år och 2 månader förflutit sedan
föregående större besiktning. Då 1 år och 1 månad
förflutit, sedan antingen större eller s. k. mindre
besiktning egt rum, må ångpanna ej brukas, förrän
ny besiktning skett. Vid större besiktning skall
ångpanna med tillhörande öfverhettare och armatur
jämte apparater för matarvattnets uppvärmning
och inmatning underkastas, såvidt möjligt,
fullständig in- och utvändig undersökning samt
ångtrycksprof äfvensom, med undantag af nämnda
apparater, vattentrycksprof; och skall därvid, med
ledning af hvad undersökning och prof gett vid
handen, fastställas det högsta ångtryck, hvarvid
pannan erbjuder betryggande säkerhet (högsta
tillåtna ångtryck). Vid mindre besiktning skola
liknande besiktning och ångtrycksprof (dock ej
vattentrycksprof) å panna och apparater utföras
samt fastställas, huruvida pannan fortfarande
erbjuder betryggande säkerhet för senast bestämda
högsta tillåtna ångtrycket. Härvid behöfver ej
pannan befrias från murverk och beklädnad,
om icke särskilda förhållanden så påkalla. Större
besiktning må uppdragas allenast åt person,
som fyller vissa, af yrkesinspektionens
chefsmyndighet fastställda kompetensfordringar.
Mindre besiktning må uppdragas jämväl åt annan
person, som skäligen kan förutsättas ega därför
erforderlig kompetens, såsom i ångpannors skötsel
erfaren maskinist eller förman vid
ångpanneverkstad. Besiktning må ej verkställas af
arbetsgifvaren själf eller uppdragas åt person, som sköter
den ångpanna besiktningen afser. Oberoende af
ofvan meddelade bestämmelser eger yrkesinspektionens
chefsmyndighet att, med angifvande af
skälen därför, förklara, att besiktningar icke må
uppdragas åt viss person. Det åligger yrkesinspektör
att på begäran af arbetsgifvare lämna denne
anvisning på person, som eger för besiktnings
verkställande erforderlig kompetens. Vidare
föreskrifves, att för hvarje ångpanna skall föras
protokoll och anteckningsbok, som vid eventuell öfverlåtelse
öfverlämnas till pannans nya innehafvare. Boken
insändes på begäran till vederbörande yrkesinspektör.
Beträffande ångpanna, som står under
uppsikt af ångpanneförening (se d. o.) eller därmed
jämförlig anstalt, må yrkesinspektionens
chefsmyndighet, därest och i den mån så profvas lämpligt,
meddela eftergift från ofvannämnda bestämmelser
rörande besiktning och protokoll däröfver. Bruk
af ångpanna i strid mot gällande föreskrifter straffas
med böter och i vissa fall med fängelse.
Socialstyrelsens ofvannämnda "anvisningar" innehålla
detaljerade föreskrifter rörande dels ångpannors
byggnadssätt samt armaturutrustning, öfverhettare
och economisers, dels rörande de förberedande
åtgärder, som af ångpanneegaren skola vidtagas före
besiktning af en ångpanna och huru själfva
besiktningarna skola utföras samt slutligen
normalbestämmelser rörande beskaffenhet, profning och
dimensionsberäkning af ångpannors material. T. B–l.
Ångpiog. Se Motokultur.
Ångpuff, tekn. Se Drag 1, sp. 801.
Ångpump, mek. Se Pump, sp. 591–592.
Ångrum. Se Ångpanna, sp. 1065.
Ångskjutvapen, kanoner och gevär, för hvilka
i st. f. krut ångtryck nyttjades till projektilens
framdrifvande. Till fästningsförsvaret konstruerade
franske generalen Girard flera batterier
ångkanoner (med 6 pipor), hvilka nyttjades vid
försvaret af Paris 1814 mot de allierade, men
före stadens intagande förstördes, på det att deras
konstruktion ej skulle bli känd af fienden. Girards
maskiner kunde utslunga ända till 1,800 kulor i
minuten med 1,000 stegs skottvidd. – I
Adelaidegalleriet i London visas som ett egendomligt
konstverk ett af engelske uppfinnaren Jacob Perkins
1824 utställdt ånggevär. Detta har endast en
pipa, betydligt längre och gröfre än ett vanligt
gevärs, för att ångans tryck skulle kunna bättre
tillgodogöras. Pipan står i förbindelse med en
ångpanna, och alltsammans transporteras på ett
underrede med hjul. Med pipan är förenadt ett rör
för kulorna, så att dessa genom en ventil kunna
nedfalla i pipan. Vapnet kunde skjuta 420–1,000
skott i minuten. Ångskjutvapen ha ej erhållit
någon praktisk användning. H. W. W. (G. af Wdt.)
Ångskorsten, tekn., vanligen till större delen
fristående skorsten för bortledande af rökgaser,
stundom äfven afloppsånga från en ångpanneanläggning.
Ångskorstenar uppföras i regel med rund,
stundom fyr- eller mångkantig sektion. Som
material används tegel, i allmänhet specialformadt
hårdbrändt "radial-tegel", eller armerad betong,
för mindre skorstenar stundom plåt (se vidare
Ångpanna, sp. 1077). Ju starkare drag (se
d. o.), som erfordras, dess högre måste skor-
stenen vara. Fmn.
Ångskåp. Se Bad, sp. 616, och
Varmluftbad.
Ångslup, sjöv., en båt, som framdrifves med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
