Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 1189-1190 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Älfdals kontrakt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

turbinkamrarna är inmonterad en turbin med
horisontal axel och 4 turbinhjul, direkt kopplad till
i generatorsalen uppställd 10,000 volts generator
för 50-periodig växelström. Hvarje turbin
utvecklar normalt 11,250 hkr. I ställverksbyggnaden
upptransformeras strömmen till 20,000, 40,000
eller 70,000 volt, beroende på de linjesystem, i
hvilka den sedermera inledes. Till Ä. hör ett
omfattande distributionsnät med sekundärstationer
i Dannemora, Uppsala, Enköping, Hallsta,
Forsbacka, Sandviken, Hedemora, Strängnäs,
Eskilstuna, Södertälje och Norrviken. Ä:s ledningsnät
är sammankoppladt med statens ångkraftsstation i
Västerås, Motala kraftverk och, sedan dec. 1921,
med Trollhätte kraftverk, hvarigenom vunnits
mycket stora möjligheter till driftekonomisering och
utjämning af de olika kraftverkens belastningar.
I Älfkarleby kraftverk genererades 1921 totalt
omkr. 205 mill. kw.-tim., maximibelastningen var
53,400 kw. Vid 1921 års utgång var Ä:s bokförda
värde, inberäknadt distributionsanläggningar 44,15
mill. kr. Häri ingår det uppskattade
naturkraftvärdet med 3 mill. kr. Driftöverskottet för 1921
utgjorde 2,0 mill. kr.
Fmn.

Älfkarlebysjukan. Se Spetälska, sp. 699.

Älfkarleby vattenfall, Dalälfvens nedersta och
största fall, tillika ett bland de mest natursköna

Fig. 1. Storfallet före dammens uppförande.

i Skandinavien, omkr. 9 km. från flodmynningen.
Älfven, som vid Älfkarleby flyter från s. mot n.,
delas där af Flakön och Laxön i tre grenar, från ö.

Älfkvarn från Kymlinge, Spånga socken, Uppland (nu på Skansen, Stockholm) med ett 70-tal gropar på ofvansidan.

smörjas med något fett ämne eller i hvilka offer ai
obetydligt värde (knappnålar, småslantar o. s. v.)
nedläggas af personer, som önska befrias från en
sjukdom eller något annat ondt. Ofta kallas ock
själfva den med dylika håligheter försedda stenen
älfkvarn. Den vidskepelse, som ännu utöfvas med
dessa stenar, är tydligen en fortsättning på en
gammal hednisk dyrkan af förfäderna och står måhända
äfven i sammanhang med de alfablot i
Västergötland, som omtalas af Snorre Sturlasson. Älfkvarnar
äro ganska allmänna i södra och mellersta Sverige;
mest bekant är kanske den s. k. Ballerstenen, vid
Rantens järnvägsstation. I åtskilliga af våra
mellersta landskap fortlefver älfkvarnskulten på sina håll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>