- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1221-1222

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af det gamla flygsandsfältet vore bunden och delvis
besådd med skogsfrö. De verkställda skogssådderna
misslyckades emellertid i stor omfattning.
Småningom uppväxte emellertid dels genom själfsådd,
dels efter sådder med tallfrö ett skogsbestånd, och
omkr. 1820 kunna de gamla sandfälten anses ha
börjat bli skogbärande. Sandfälten lågo från början
på mark, som var samfälld för åtskilliga byar i
trakten. Alla åtgärder till sandflyktens dämpande
äfvensom skogsplanteringarna verkställdes emellertid
på statens bekostnad och genom statens försorg,
fastän jordegarna i trakten, åtminstone under vissa
perioder, ansågos skyldiga att utgöra dagsverken
vid planteringarna på sandfälten, då de ju hade
direkt nytta af flygsandens bindande. På grund
af denna sin omsorg om och kostnader för sandfälten
öfvertog kronan småningom helt förvaltningen
och dispositionen af desamma. Då sandfälten
sedermera genom skogens uppväxt började få värde,
ville emellertid de gamle jordegarna ha dem
tillbaka och gjorde under midten af 1800-talet
upprepade framställningar om att få öfvertaga fälten
till fri disposition. Dessa framställningar blefvo
emellertid af K. M:t afslagna. 1870 väckte
hemmansegarna i Höja och Starby socknar rättegång
mot kronan med yrkande om att återfå vissa
delar af planteringen. Denna rättegång fortgick
till 1885, då K. M:t 16 okt. bestämde, att
den omstridda delen af sandfälten skulle af
kronan köpas för ett pris af 50 kr. per tunnland.
Kronan har därefter ansetts vara rätter egare
till hela området. Kronoparkens areal är 678 har
(1915). 1. O. Sjn. L. W:son M. 2. S-r.

Ängelholm, fideikommissegendom i S:t Annæ
socken, Östergötlands skärgård, med underlydande i
omgifvande socknar, omfattar 22 1/2 mantal, areal
7,000 har, hvaraf 722 har åker, tax. till 1,266,700
illustration placeholder
Hufvudbyggnadens gafvel (t. v.) och flyglar å godset Ängelholm.


kr. Hufvudbyggnaden (se fig.) från slutet af 1600-
talet, är af trä med 2 1700-talsflyglar. Godset
bildades i början af 1600-talet genom donationer till
ståthållaren Erik Ulfsparre. Gårdar under detsamma
omtalas redan på 1300-talet som tillhörande hertig
Bengt Algotsson och Bo Jonsson Grip samt lydde
sedan under Stegeborgs kungsgård, under det
andra tillhörde Johan III:s arfvegods. Sedan det
kommit till släkten Spens, gjordes det 1728 till
fideikommiss inom den s. k. Ängelholmsgrenen
af denna ätt. Nuv. innehafvare är grefve G.
Spens. O. Sjn.

Ängelholm–Klippans järnväg (sign. E. K. J.),
normalspårig (1,435 m.), 26,5 km. lång, eges och
trafikeras af Ängelholm–Klippans nya
järnvägsa.-b. Järnvägen, åt hvilken beviljades koncession
8 sept. 1899, utgår från Ängelholms station å
Västkustbanan först i hufvudsakligen östlig
riktning, svänger sedan åt s. och skär
Skåne–Smålands järnväg vid Östra Ljungby, hvarefter den
fortsätter till Klippans station å
Hälsingborg–Hässleholms järnväg. Sträckan Ängelholm–Östra
Ljungby öppnades för trafik 30 nov. 1904 och den
öfriga delen af banan 30 april 1907. Vid 1919
års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden
905,369 kr., hvaraf för banan med byggnader
702,273 kr., rullande materielen 195,377 kr. och
inventarier 7,719 kr. Aktiekapitalet uppgick till
600,000 kr. Bolagets styrelse har sitt säte i
Ängelholm.
F. P.

Ängelsberg (Engelsberg), bruksegendom i
Västervåla socken, Västmanlands län, vid Strömsholms
kanal och Norbergsån, mellan sjöarna Snyten
(87 m. ö. h.) och Åmänningen (76 m. ö. h.),
1 km. n. om Ängelsbergs station vid Norbergs
järnväg samt linjen Tillberga–Vansbro af
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg. Areal 1,776
har, hvaraf 280 har inegor och 1,496 har skog
med 952,100 kr. tax.-värde (1921). På egendomen
finnas såg, järnbruk och masugn, smältsmedja med
6 härdar och valsverk för råskenor (sedan 1917).
Ä., fordom Englikobenning, egdes troligen på
1300-talet af bergsmannen Engliko, Engelbrekts stamfader.
Bruket anlades 1597, och ny masugn uppfördes
1663. Corps-de-logiset är ett mycket naturskönt
beläget hvitt tvåvåningshus med två fria rödmålade
envåningsflyglar, flankerade af låga, med skottgluggar
(fordom äfven kanoner) försedda slaggstenstorn.
Det har tillhört släkterna Gyllenhök, Strömer,
Söderhielm, Hebbe och Timm, sedan 1825.
1916 öfvertogs Ä. af nuv. egaren, Avesta
järnverks a.-b.
E. A-t.

Ängelsberg-Ludvika-Vansbro järnväg. Se
Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gäfle.

Ängelsborgen (Engelsburg). Se San
Angelos borg
.

Ängeltofta, gods i Barkåkra socken,
Kristianstads län, 1,4 km. n. ö. om Barkåkra kyrka,
omfattar 5 3/8 mtl med 1,050 har areal, hvaraf 600
har åker och 450 har skog, samt 1,220,000 kr.

illustration placeholder

Manbyggningen å Ängeltofta.

tax.-värde (1922). Hufvudbyggnaden, ett långt hus
med frontespis, uppfördes 1844-49. Ä. egdes
under 1600- och 1700-talen av bl. a. medlemmar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free