Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Änglamakerskor-Ängsholm
1226
vingade och fullständigt klådda, oftast i en hvit,
ideal dräkt (renässansens framställning af änglar
såsom nakna, bevingade gossebarn, "putti", är att
betrakta som en reminiscens från den antika kon-
stens genier). Då de tänkas som lofvande och pri-
sande Herren, af bildas de trakterande olika mu-
sikinstrument eller sjungande. Den förnämste ärke-
ängeln, Mikael (quis ut Deus?), är vanligen klädd
Fig. 1. Ärkeängeln Mikael (miniatyr från 1300-talet).
i ridderlig rustning (oftast utan hjälm) och väpnad
med ett flammande svärd eller med en lans (han
bekämpar de änglar, som affallit från Gud; se fig. 1)
eller försedd med en våg (han väger de aflidnes sjä-
lar). Gabriel (fortitudo Dei), bebådelsems och nådens
ängel, är hvitklädd, med en liljestaf eller liljestän-
gel i handen (se fig. 2), och Rafael (medicina Dei),
Fig. 2. Ärkeängeln Gabriel.
som beledsagar Tobias, är klädd i pilgrimsdräkt,
österländska kyrkan räknar äfven Uriel (lux Dei}
till ärkeänglarna. Han bevakar Kristi graf och bär
en pergamentsrulle eller bok (se vidare de särskilda
artiklarna om dessa fyra änglar). De änglar, som
tillhöra furstendömena, bära spira. Makterna ha
flammande svärd, krafterna en törnekrona i högra
och en kalk i vänstra handen, väldena spira och
svärd eller kors. Tronerna framställas ofta som
bevingade eldhjul med många ögon på vingarna,
keruberna som änglar eller barnhufvud med två
(eller fyra) vingar, seraferna som änglar (stundom
endast som hufvud) med sex vingar, af hvilka ett
Fig. 3. Seraf (1300-
talet).
Fig. 4. Seraf (mosaik från
gammalkristna tiden).
eller två par betäcka kroppen likt en klädnad
(fig. 3 o. 4). Se vidare Ängel.
Änglamakerskor (ty. engelmacherinnen), ironiskt
förskönande benämning på sådana vanligen till de
fattigaste klasserna i storstäder hörande kvinnor,
som samvetslöst skaffa sig lefvebröd genom att mot
betalning emottaga barn till fostring, i synnerhet
oäkta födda barn, och med flit låta dem genom
svält och vanvård föras en snar död till mötes.
Ofta är det afgiftens alltför låga belopp eller den-
sammas uteblifvande efter någon tid, som drifver
en dylik utfattig fostermor att vanvårda barnet för
att få i bästa fall åtminstone någon förtjänst öfver.
Undanröjandet af dessa fördärfliga utväxter på
fosterbarnsväsendet hör till hälsovårdspolisens vik-
tigare uppgifter. Genom lag 6 juni 1902 är det
ålagdt hälsovårdsnämnd eller, där sådan ej finnes,
kommunalnämnd att egna särskild omsorg åt foster-
barn till skydd för deras hälsa och lif. Lagen
af ser barn, som mot betalning fostras hos andra
än sina närmaste anhöriga och icke fyllt 7 år.
Barnafostraren åligger viss anmälningsskyldighet,
barnet kan fråntagas honom m. m. (se Foster-
barnsvård, sp. 973-974).
Ängnö, en omkr. 1,6 kvkm. stor, bebodd, bergig
och skogklädd ö i Tyresö socken, Stockholms län,
omkr. 6 km. s. ö. om Saltsjöbaden, mellan Norra
Ängnöf järden i ö. och Ängnösund i v. G. Brgrn.
Ängsblekning. Se Blekning 1.
Ängsborst, bot., namn på Nardus strida.
Ängsbräsma, bot., namn på Cardamine.pratensis.
Ängsbullar, bot. Se T r öl Ii u s.
Ängschampinjön, bot., namn på Psalliota cam-
pestris (Agaricus campestris). Se Champinjo-
ner och färgpl. I till art. Svampar. G. L-m.
Ängsdun, bot., detsamma som ängsull (se Erio-
p h or u m).
Ängsgröe, bot. Se P o a.
Ängshafverrot, bot. Se Tragopogon.
Ängsharf. För öfverharfning ai ängar användas
grundgående, vanligen ledade harfvar, försedda
med skarpa, helst knifformiga pinnar, s. k. län k-
och kedjeharf var. Se Ha rf. H. J. Dft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
