Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ödmansson, Ernst Ludvig Vilhelm - Ödmorden - Ödskölt (Ödsköld) - Ödsmål - Ödåkra - Öfjord - Öfjældsjökel - Öfningsfartyg - Öfningsläger - Öfningslärare (-lärarinna) - Öfningspatron - Öfningsterapi - Öfningsämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
patologisk anatomi vid Karolinska institutet samt
var 1869–96 e. o. professor i syfilidologi där. Som
lärare åtnjöt Ö. mycket godt anseende; hans
föreläsningar och demonstrationer voro gedigna och
intresseväckande. 1869–88 var han också
öfverläkare vid Stockholms stads och läns kurhus och
1888–98 öfverläkare vid sjukhuset S:t Göran,
hvilket sjukhus han beskrifvit i Stockholms
hälsovårdsnämnds årsberättelse för 1889. Ö:s vetenskapliga
arbeten falla till större delen inom syfilidologiens
område, men beröra af ven andra gebit af de med.
vetenskaperna. Bland dem må nämnas Fall af
encephalitis corticalis et hydrocephalus acutus (i "Med.
arkiv", III), de i "Nord. med. arkiv" införda
uppsatserna Studier öfver syfilis, Fall af
framboesi-artade vegetationer från syfilitiska sår, Subkutana
sublimatinjektioner mot syfilis, Syfilis och erythema
multiforme, Statistiska notiser från Stockholms
stads och läns kurhus, Till frågan om excision af
de syfilitiska primäraffektionerna, Om urethritis
externa och cystabildningar å förhuden, Om de
yttre iliakalkörtlarnas sjukliga förändringar vid
ljumskbuboner och Om lungaffektion efter
intramuskulär injektion af olösliga
qvicksilfverpreparater vid syfilis samt de i "Hygiea" förekommande
Studier öfver epitheliernas byggnad. Till läran om
albuminuri och Några fall af aphasi. S. å. som Ö.
afgick från professuren samlade han sin rika
erfarenhet om medfödd syfilis i ett monumentalt verk:
Till läran om syfilis congesista. 1871–77 var Ö.
led. af Stockholms stads sundhetsnämnd och 1878
–83 af dess hälsovårdsnämnd samt egnade sig med
stort intresse åt vården om hufvudstadens
hygieniska angelägenheter och redigerade
Hälsovårdsnämndens berättelser till Medicinalstyrelsen för
åren 1879–80, sedan han redan 1876 vid
nedläggandet af ordförandeskapet i Svenska
läkaresällskapet behandlat frågan Om Stockholms allmänna
helsovård jämte några inledande anmärkningar
rörande dödligheten derstädes och dödsorsakerna
("Hygiea", 38). ö. var led. af Vet. akad. (1894)
och hedersled, af Svenska läkaresällskapet (1903).
Se nekrolog af M. Möller i "Hygiea" 1910.
R.T–dt.
Ödmorden (gammalsv. Ömorþ, af morþ l. marþ,
skog), fordom namn på den bergländiga
skogstrakten i norra Gästrikland och södra Hälsingland,
hvilken, då det förra landskapet ännu räknades till
Uppland, utgjorde gränsskogen mellan Svealand
och Norrland. Odlingen trängde småningom upp
ifrån kustlandet, till en början genom
fäbodanläggningar. Slutligen förmådde ärkebiskop
Nils Allesson 1302 de kringboende socknemännen att midt
på skogen afsätta ett större område till underhåll
af ett "sälohus" (d. v. s. härbärge för resande;
nu gården Själahus), hvarefter nybyggare snart
infunno sig och Skogs socken bildades. I öfrigt
utbredde sig Ö. i södra delarna af Hanebo och
Bollnäs socknar samt i norra delen af Ockelbo. Det
säges, att Hälsinglands apostel, den helige Staffan,
mördades vid Tynnebroå på Ö. Den fordom
fruktade, stora skogen är numera betydligt uthuggen.
Stora sträckor upptagas af magra och oländiga
ljunghedar, mossar och kärr. Bland de högsta
bergen i denna trakt märkas det omkr. 356 m.
höga Storberget, på gränsen mellan Skog och
Hanebo, samt Fansknoppen, 441 m., i
Bollnäs.
A. G.*
Ödskölt (oriktigt Ödsköld), socken i
Älfsborgs län, Vedbo härad (Dal). 9,425 har. 1,021
inv. (1921). Annex till Steneby, Karlstads stift,
Norra Dals kontrakt. Mellersta och södra delarna
af socknen utgöra en milsbred, ful och ödslig
landhöjd, kallad Ödskölts moar.
Ödsmål, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Nordre härad. 4,669 har. 1,557 inv.
(1921). ö. bildar med Norum ett pastorat i
Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt.
Ödåkra, stationssamhälle i Flenninge socken,
Malmöhus län, vid statsbanelinjen Ängelholm–
Hälsingborg, 9 km. n. ö. om det senare. Där finnas
elektricitetsverk, kvarn och spritfabrik, anlagd
1897 af Hälsingborgs spritförädlings-a.-b. och
bestående af en större fabriksbyggnad, som
inrymmer rektificerings- och filtreringsapparater,
pumpverk m. m. för brännvinsrening, samt ett tiotal
byggnader för beredning och lagring af spirituösa.
Tidigare bedrefs vid Ö. äfven brännvinsbränning
("Ödåkra akvavit"), men den nedlades 1917.
Reningsverksamheten omfattade omkr. 6,2 mill. liter
50-proc. brännvin till ett värde af omkr. 11 mill. kr.
(1921). Fastighetens areal är 35,642 kvm. med
500,000 kr. tax.-v. s. å., och arbetarnas antal är
omkr. 80. Ö. tillhör sedan 1917 A.-b. Vin- &
spritcentralen i Stockholm.
E. A–t.
Öfjord, danska namnet på Eyjafjörðr (se d. o.).
Öfjældsjökel [-fjälls-], danska namnet på
Eyjafjalla-jökull (se d. o.).
Öfningsfartyg, sjöv. Se Skolfartyg.
Öfningsläger kallades vanligen i Sverige de
truppsammandragningar utöfver regementenas
vanliga öfningar, som egde rum för att öfva trupperna
i samfälld användning i större styrka och med olika
truppslag i förening. De första dylika öfningslägren
omtalas från Stockholm 1672, Kungsör 1684, mellan
Köping och Kungsör 1685 och 1688. Sedermera
ha de med längre eller kortare mellantider utförts
på än den ena, än den andra öfningsplatsen,
företrädesvis Ladugårdsgärdet invid Stockholm, Axvall
och Ljungbyhed, samt utgjorts af dels
exercisöfningar, dels manövrer i omgifvande trakt, till dess
de från 1870-talet ersattes af s. k. större
fälttjänstöfningar (se d. o.).
C. O. N.
Öfningslärare (-lärarinna), lärare (lärarinna)
i öfningsämnen (se d. o.).
Öfningspatron, krigsv. Se Patron 4.
Öfningsterapi. Se Sjukgymnastik, sp. 709.
Öfningsämnen, pedag. Redan i våra äldre
författningar ang. högre undervisning skilde man på
läsämnen och praktiska öfningsämnen (exercitia);
ännu i dag benämnas lärarna i öfningsämnen
vid universiteten i Uppsala och Lund
exercitie-mästare. I Uppsala äro dessa:
akademistallmästaren, universitetets gymnastiklärare
(ordinarie och biträdande) och "director musices", i
Lund: ritmästare, fäktmästare (d. v. s.
gymnastiklärare), kapellmästare. Vid allmänna
läroverken äro öfningsämnena välskrifning, musik,
teckning (och linearritning), gymnastik (och
vapenöfning) samt, frivilligt, trä- och metallslöjd; åt
kvinnlig lärjunge i samskola (och samgymnasium)
meddelas undervisning i "handarbete" och
"huslig ekonomi" (matlagning och kostnadsberäkning
därför). Platser som lärare i öfningsämnen
(öfningslärare, -lärarinna) vid allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
