Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örlogsblockad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigstjänst (särskildt till sjöss), fsv. örlögh, örlogh,
örligh är liksom da. orlog väsentligen lån från
lågtyskan och nederländskan. Ordet finns ej i
eng., ej heller i ty., utom i några från holl. lånade
sammansättningar (t. ex. orlogsschiff). I vår tids
svenska har det, då det nyttjas ensamt, en stark
bismak af ålderdomlighet, men är ännu vid friskt
lif såsom första led i flera sammansättningar (se nedan).
Ad. N–n.
Örlogsblockad, sjöv. Se Blockad.
Örlogsfartyg, Örlogsman (eng. man of war),
Krigsfartyg, fartyg, som tillhör örlogsflottan,
d. v. s. den del af ett lands flotta,
som är af sedd för kriget och till handelns skydd.
I Svenska marinens rulla finnes förteckning öfver
flottans fartyg (utom undervattensbåtarna),
upptagande deras namn, byggnadsår, hufvuddimensioner,
deplacement och artilleribestyckning.
Liknande förteckningar för alla länder finnas i
utländska handböcker såsom Brassey’s "Naval and
shipping annual", Jane’s "All the world’s
fighting ships", "Taschenbuch der kriegsflotten" m. fl.
–Om svenska flottans styrka 1918 se
Sverige, sp. 1179. – Kronofartyg omfatta icke
allenast örlogsfartyg, utan äfven alla andra
staten tillhöriga fartyg, såsom lotsfartyg, postångare
m. fl. Se vidare Arméns flotta, Flotta,
Kryssare 2 och Pansarfartyg med fig.
samt Skärgårdsartilleriet.
H. W-l.
Örlogsflagga l. Örlogsflagg. Se Flagga
och Befälstecken (äfven i Suppl.).
Örlogsflotta, sjöv. Se Flotta, sp. 639, och Örlogsfartyg.
Örlogsgaljadet, sjöv., i svenska flottan
befälstecken för underofficer, som är fartygschef; den
kallades förut underofficersgaljadet. Jfr Befälstecken.
H. W–l.
Örlogsgös. Se Flagga, sp. 527, och Gös.
Örlogshamn, en af naturen skyddad och säker
hamn, som är tillräckligt stor och djup att kunna
rymma ett större antal örlogsfartyg. I en sådan
hamns omedelbara närhet måste finnas
reparationsverkstäder, docka, upphalningsbädd (slip), förråd
m. m., och den bör om möjligt ega flera utlopp,
hvilka försvaras af fästningsverk, minstängsellinjer
o. d. Se Hamn, sp. 1272 och fig. 4.
R. N.*
Örlogshem, Drottning Viktorias, samlings-
lokal i Stockholm, har tillkommit 1908 på drottnin-
gens initiativ och med stöd af enskild donation samt
invigdes 18 dec. s. å. Dess ändamål är att be-
reda flottans sjömanskår med tillhörande, till
tjänstgöring inkallade värnpliktiga en hemtreflig
samlingsplats, där äfven frivilligt arbete kan ega
rum för manskapets höjande och fostrande i fysiskt
och sedligt hänseende. Hemmet förvaltas af en
styrelse om 9 led., bland hvilka stationsbefälhafvaren
vid flottans station i Stockholm är ordf. och
2 utses inom sjömanskåren. 1916 erhöll örlogs-
hemmet, som har sin lokal i den s. k. Fersenska
terrassen, genom donationsbref 100,000 kr.,
afsedda att bereda detsamma "eget hem på egen
grund i eget hus".
H. W–l.
Örlogsman, person, som gör krigstjänst till sjöss;
örlogsfartyg (se d. o.).
Örlogsmannasällskapet i Karlskrona bilda-
des 1771 i Stockholm af sjöofficerare på initiativ
af dåv. kaptenen F. V. Leijonancker i ändamål
att arbeta för sjövetenskapens utveckling och för
att genom ömsesidigt utbyte af erfarenheter och
åsikter inom denna vetenskap äfven höja egna kun-
skaper i densamma. 1778 beslöts, att sällskapet
skulle förlägga sin verksamhet till Karlskrona, men
första sammanträdet där egde rum först 1784. 1805
blef konung Gustaf IV Adolf sällskapets beskyd-
dare, hvarvid det fick epitetet "Kungliga". Säll-
skapets stadgar ha tid efter annan undergått för-
ändringar; dock äro hufvudgrunderna i viss mån
bibehållna (de nu gällande äro af K. M:t
fastställda 17 nov. 1893). Sällskapet, h vars ändamål
i stadgarna anges vara "att följa och arbeta för
utvecklingen af .sjökrigsvetenskapen äfvensom af
sjöväsendet i allmänhet och därigenom befrämja
fäderneslandets nytta", utgöres af hedersled, samt
arbetande och korresponderande led. Arbetande
led. skall tillhöra marinen; antalet dylika led. i
tjänst må ej of verstiga 75. Redan i början af sin
tillvaro utgaf sällskapet en tidskrift, som dock
snart upphörde. 1870 öfvertog det utgifningen af
"Tidskrift i sjöväsendet" (se d. o.), som egt
bestånd sedan 1836. Ämbetsmännen inom sällskapet
utgöras af ordf., vice ordf. och sekreterare. Sällskapet,
eger ett värdefullt bibliotek samt åtskilliga
taflor och manuskript. Högtidsdagen firas årligen
15 nov., årsdagen af sällskapets första sammanträde i
Stockholm (1771). Förutom å högtidsdagen har sällskapet
7 ord. sammanträden om året. Se E. Holmbergs
minnesskrift vid sällskapets 150-års jubileum 1921.
L. H.
(C. K. S.)
Örlogsmarin. Se Marin.
Örlogsskepp, krigsskepp, örlogsfartyg (se d. o.).
Örlogsstandert, sjöv. Se Standert och Befälstecken.
Örlogstjänst, krigstjänst till sjöss.
Örlogsvarf, ett för ett lands krigsflotta afsedt
varf (se d. o.). Jfr Karlskrona, sp. 1086.
Örlogsvimpel. Se Vimpel. 1717 och 1751
utfärdades i Sverige bestämmelser ang. begagnandet
af vimpel å örlogsfartyg, och 17 nov. 1756
utkom ett k. förbud för kofferdi- och privata fartyg
att bruka vimpel samt 26 sept. 1844 dylikt förbud
för tullverkets fartyg. I hamnförordningen för
Stockholms stad af 21 j an. 1848 stadgades äfven-
ledes förbud att på svenska handelsfartyg föra
örlogsvimpel och klufven flagg, hvaremot där,
genom k. medgifvande, det tilläts sådana fartyg att
föra bruten vimpel, d. v. s. en vimpel, som på
ungefär 1/s af sin längd, inifrån räknadt, är
afklippt och har färgerna omkastade, så att de stå
korsvis emot hvarandra, och h vars yttre tredjedel i
likhet med örlogsvimpeln är klufven. Denna
hamnförordning är nu upphäfd och ersatt af en annan,
i hvilken sådant k. medgifvande icke finnes inrymdt.
R. N.*
Örmandlar, med. Se Mandel 2.
Örmevalla. Se Ölmevalla.
Örn, zool. Under benämningen örnar
sammanfattar man stundom en grupp bland dagroffåglarna,
som utmärkes genom naken vaxhud. Tarsometatarsus är
längre än mellantån. Till örnarna räknas bl. a.
släktena Aquila (se Landörnsläktet med
fig.), Circaetus (se Ormörnsläktet), Haliaëtus
(se Hafsörnen med fig.), Harpyia (se
Harpyan med fig.), Lophaëthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
