Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 161-162 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örnsköldsvik ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

161

Örnsköldsvik

162

frost, 228,256 lass sten från åkrarna bortförda,
2,503 tunnland åkerjord, 2,153 dito ny äng vunna
och höskörden ökad med flera tusen lass". Stadig-
rarande apotek inrättades under hans tid för första
gången i Härnösand och i Sundsvall, ö. deltog
själf i undersökningen af mineralkällor och ifrade
för dessas rensande. Kartor såväl öfver hela länet
som särskildt öfver Medelpad lät han utge, som
det tyckes, på egen bekostnad. Han ifrade dess-
utom för strömrensningar för att underlätta utför-
seln af landets råämnen, framför allt af trävaror.
Tills, med A. Ehrensvärd yrkade han vid riks-
dagen 1765-66 på upprättandet af noggranna
sjökort öfver Bottniska viken till förekommande af
skeppsbrott, ty sådana hade därstädes ofta inträffat
till följd af de gamla, felaktiga kartorna. Vid
samma riksdag genomdref han mot sitt eget partis,
hattarnas, önskningar det för Norrland högst väl-
görande oeslutet, att några städer vid Bottniska
viken erhöllo stapelrätt.

Trots sina förtjänster blef ö. vid 1769 års
riksdag angripen af några riksdagsbönder från hans
eget län; "troligtvis hade någon herrehand fört
pennan". Anledningen till detta angrepp tyckes
ha varit "dels afundens förbittring öfver den store
mannens ära, dels tröghetens ovilja mot de många
tvärhastigt införda reformerna, dels själf känslans
harm öfver hans något egenmäktiga förfarande".
Nordencrantz beskyllde dessutom ö. för delaktighet
i Jennings’ förvaltning af bankens angelägenheter.
ö:s fiender utgåfvo Nordencrantz’ skrift i tryck
för att nedsätta honom i allmänhetens omdöme,
men den hade ingen annan verkan, än att han
1769 förflyttades till Nyköpings län. Äfven på
denna plats utvecklade han stor verksamhet. Vid
1771 års riksdag beskylldes han för att ha
begått flera olagfigheter vid riksdagsmannavalen
till förmån för sina partivänner, hattarna. S. å.
upphöjdes han i friherrligt stånd. - ö:s verksam-
het som landshöfding i Norrland har blifvit skildrad
af biskoparna Nordin (1808) och Franzén (i"Sv.
Akad:s handl."). Staden Örnsköldsvik är uppkallad
efter honom. Hans minne har ock på flera andra
sätt hedrats af invånarna i det län han först
styrde. A. H-ld.’

Örnsköldsvik, stapelstad i Ångermanland, norra
delen af Västernorrlands län, vid Örnsköldsviks-
l. Lungångersfjärden
(norra delen af Domsjöfjärden), omkr. 2
km. från Moälfvens utlopp, naturskönt belägen i en dalsänka (fig.
3) omkr. 3 km. s. ö.
om Åsberget (209 m.
ö. h.). Stadsområdet
är 450 har land. Folkmängden utgjorde 4,327
pers. 1921, en ökning
med 22 proc. senaste
årtionde. Tax.-v. å fast

Fig. 1. Örnsköldsviks vapen.

egendom var s. å. 9,156,000 kr., hvaraf
142,000 kr. för jordbruksfastighet. Stadens
tillgångar voro s. å. bokförda till 2,247,671 kr. och dess
skulder till 2,071,211 kr., inkomsterna utgjorde
488,933 kr., utgifterna 548,217 kr. (1917) och den
taxerade inkomsten af kapital och arbete 8,427,000
kr. (1921). I kommunalskatt utdebiterades 8 kr.
pr 100 kr. inkomst s. å. – Ö. är enkelt till
anläggning med de förnämsta gatorna, Storgatan,
Lasarettsgatan och Nygatan i riktning n. n. v.–s. s. ö.
och vinkelrätt skurna af tvärgator, några
trädplanterade. Senast fastställda stadsplan är af 1910;

Fig. 2. Situationsplan af Örnsköldsvik. 1. Kyrka. - 2. Rådhus. - 3. Samskola. - 4. Folkskola. - 5. Småskola. - 6. Museum. - 7. Elektrisk station. - 8. Tingshus. - 9. Länssjukhus. - 10. Stadshotell. - 11. Järnvägsstation. - 12. Ångsåg. - 13. Brädgårdar. - 14. Stora torget. - 15. Torgparken. - 16. Stadsträdgård (Hamnparken). - 17. Vasaparken. - 18. Vikingalunden. - 19. Västra industrikvarteret. - 20. Östra industrikvarteret.

förslag till ny med väsentliga områdesutvidgningar
föreligger (1922), men är ännu ej stadfäst. De
flesta privathusen äro oansenliga tvåvånings trähus.
Bland större byggnader märkas det 1909 uppförda
rådhuset (fig. 5), den 1909–10 efter ritningar af G.
Améen i tegel på granitsockel byggda tornprydda
kyrkan, ett 1895 byggdt folkskolehus, samskolan
(uppf. 1905), ett stort länslasarett, strax n. om staden,
uppf. 1907, ett ståtligt stadshotell samt några
bankhus. Staden har en del planteringar, Hamnparken,
vid hamnen, en plantering vid Torget, med ett
örnmonument i granit (af B. Liljefors), m. fl. –
Staden hade 94 handlande (77 enskilda pers.,
hvaraf 15 kvinnor, 1 gårdfarihandlande och 16
aktiebolag) med 194 biträden, hvaraf 67 kvinnor,
och 583,700 kr. upptaxerad inkomst af
handelsrörelse (1915), och handeln är mycket liflig, då Ö.
är stapelplats för norra Ångermanland och södra
Lappland. Ö. har en af Norrlands bästa hamnar (fig.
4) med en kajlängd af omkr. 1,2 km. I staden voro
2 ångf. om 237 bruttoton samt 1 segelf. om 74
bruttoton hemmahörande 1919. Där finnas
sjömanshus, hvarest s. å. i tonafgifter erlades 2,018 kr. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>