Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Östberg
192
hon Norge och 1886 Göteborg samt uppträdde älven
på Södra teatern i Stockholm. Först sistn. år biel
hon, efter upprepade anmaningar från pressen och
allmänheten, ånyo fäst vid K. operan, där hon
efter hand fick flera nya, maktpåliggande roller,
nämligen Agatha i "Friskytten", Elvira i "Don
Juan", "Ernani" och "Den stumma", Rezia i
"Oberon", Nattens drottning i "Trollflöjten",
Norma, Fidelio, Aida, Marie i "Regementets dot-
ter", Elisabet i "Tannhäuser", Elsa i "Lohen-
grin", Sieglinde i "Valkyrian", Margot i "Huge-
notterna", Margareta-Helena i "Mefistofeles",
Grefvinnan i "Figaros bröllop ’, Leonora i "Tru-
baduren", Martha, Jessonda och Gioconda. Hösten
1892 af gick hon från K. operan och uppträdde dec.
1892-94 på konserter i Amerika, hvarifrån hon
återkom i maj 1894 och ånyo var anställd vid K.
operan 1894-maj 1904 och sept. 1905-06,
hvarefter hon egnat sig åt sångundervisning. Hon
blef 1897 led. af Mus. akad. Fru ö:s röst har
varit en hög sopran med ovanligt klar och jämn
klang; hennes aplomb och koloraturfärdighet voro
högst betydande. Genom oförtröttad energi och be-
römvärdt konstnärsallvar upparbetade hon sin säkra
sångkonst till utomordentlig finslipning och stor
värme i föredraget samt vann så rang af en bland
vårt lands förnämsta sångerskor. I dramatiskt af-
seende har hon ej nått fika högt, men dock där-
utinnan visat aktningsvärd förmåga, i synnerhet i
kraftiga eller humoristiska roller. A. L. (E. F-t.)
Östberg, Johan, ämbets-, kommunal- och riks-
dagsman, f. 18 aug. 1855 i Gäfle, blef student i
Uppsala 1874, jur. kandidat 1880 och jur. doktor
1886 på afh. Om arbetsgifvares ersättningsskyldig-
het för kroppsskada, som drabbar hans arbetare i
arbetet (tr. s. å.). Sedan han, som 1882 blifvit v.
häradshöfding, varit auditör vid Upplands rege-
mente från 1883 och (1889-91) Uppsala universi-
tets ombudsman, utnämndes han 1891 till kammar-
rättsråd, men lämnade detta ämbete 1912, då han
vardt direktör i Städernas allmänna brandstods-
bolag, hvars styrelse han tillhört sedan 1896.
Sedan ö. varit anlitad som sekreterare i arbetarför-
säkringskommittén 1884-89, bankkommittén 1890,
arbetarskyddskommittén 1891 m. fl., satt han som
led. af kommunalskattekommittén 1897-1900, in-
komstskattekommittén 1901 och stadsplanelagkom-
mittén 1904. Han var i Första kammaren led. för
Gäfleborgs län 1909-10 och för Stockholms stad
1912-21 samt intog en bemärkt plats inom mode-
rata partiet och valdes till led. af bevillnings-
utskottet 1917-18, l:a lagutskottet 1919 och banko-
utskottet 1920-21. Stadsfullmäktig i Stockholm
sedan 1897, var han fullmäktiges v. ordf. 1907-15
och ordf. 1915-19. I högerns politiska och kom-
munala valrörelse har han varit mycket verksam.
Östberg, K agn ar, arkitekt, f. 14 juli 1866
i Stockholm, studerade vid Tekniska högskolan
1884-88 och i Konstakademiens arkitekturskola
1888-91, där han 1891 erhöll k. medalj. Han
arbetade på I. G. Clasons ritkontor 1891-96,
gjorde 1893 en studieresa i Nord-Amerika och
vistades med statsstipendium 1896-99 i Tyskland,
Frankrike, Italien, Grekland, England och Spanien.
Från 1899 tjänstgjorde han tidtals som e. o. arkitekt
i öfverintendentsämbetet, och från 1900 har han
som praktiserande arkitekt varit verksam i Stock-
holm. 1921 blef han professor i arkitektur vid
Konsthögskolan och 1922 led. af Konstakademien.
ö. gjorde sig till en början bemärkt genom
ruminredningar och möbelkompositioner och genom
smärre bostadsbygg-
nader. Under de första
åren af 1900-talet till-
kommo flera byggna-
der af trä med märg-
full hållning och ut-
märkt afpassade efter
läget: Eva Bonniers
villa på Dalarö, Georg
Paulis på Utö, direk-
tör T. Laurins på
Djurgården, d:r Y.
Larssons i Storängen.
Bland bostadsbyggna-
der af sten märkas
direktör W. Biinzows
Brudnås, nära östanå
(fullb. 1902), bokförläggare K. O. Bonniers hus
på Djurgården och d:r A. Paulis i Djursholm;
bland byggnader från senare år bankir PÄ. Gebers
hus i "diplomatkvarteret" (Stockholm, fullb. 1913).
Dessutom har ö. lämnat ritningar till bostadshus
i Varberg, Tureberg, Arild, Sundsvall, Umeå
m. fl. st. Af offentliga byggnader äro att nämna
teater i Umeå, Oddfellows originella hus i Nykö-
ping (fullb. 1913; se O d d f e 11 o w .", fig. 3) och
i Stockholm Östermalms allmänna läroverk (fullb.
1910; se afb, i art. Läroverkshus) och Pa-
tent- och registreringsverket vid Valhallavägen
(fullb. 1921). Hufvudnumret i hans verksamhet är
likväl Stockholms nya stadshus, den samtida svenska
arkitekturens mest omfattande och betydande verk.
Förslaget gällde från början ett rådhus (lokaler för
magistraten, rådstufvurätten, förmyndarkammaren).
I dec. 1903 utlystes täflan om förslagsskisser för
byggnaden, af sedd att uppföras på den af staden
för ändamålet inköpta tomten i kvarteret Eld-
kvarnen på Kungsholmen. Det af ö. inlämnade
förslaget väckte genast stora sympatier för sitt
praktfulla och imponerande yttre, och vid förnyad
täflan jan. 1905 vann hans reviderade förslag första
priset. Ritningarna visade en storslagen byggnads-
komplex af fyra längor, i det närmaste kvadratiskt
omslutande en gårdsplan och sammanhållna af ett
högt och fast, dominerande torn i sydöstra hörnet
utåt Mälaren. Fasadmaterialet var granit, byggna-
dens kontur måleriskt liffull, dess yttre rikt prydt
af fönstergallerier o. a. Stadsfullmäktige beslöto
1906, att byggnaden skulle uppföras enligt ö:s
ritningar. Men i maj 1908 upphäfdes detta beslut,
och det fastslogs, att det tilltänkta rådhuset skulle
förläggas till annan plats i kvarteret Fruktkorgen
längre in på Kungsholmen och att kvarteret Eld-
kvarnen skulle upptagas af ett stadshus med lokaler
för Stockholms kommunala styrelse och dess underly-
dande verk jämte kommunala festlokaler, detta med
bibehållande af ö:s antagna ritningar till rådhus.
Beslutet, som gaf byggnaden en annan bestämmelse
än den urspr. af sedda och medförde helt nya for-
dringar, föranledde en grundlig omarbetning af rit-
ningarna. Att graniten i byggnadens yttre skulle
utbytas mot tegel, hade redan förut blifvit bestämdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
