- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
193-194

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östberget ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

193

Östberget-Österberg

194

huset upptog förslaget en särskild byggnad för
nämnder m. m., förlagd n. om hufvudkomplexen.
1911 beviljade stadsfullmäktige medel för den sist-
nämnda, medan frågan om nämndhuset skulle
anstå. Bygget sattes nu i gång. Under dess fort-
gång ha ytterligare ändringar vidtagits, östra fasa-
den har indragits något, tornet fått en helt annan
afslutning än den tilltänkta m. m. Våren 1922
stod den väldiga byggnaden färdig till det yttre,
arbeten på den inre dekoreringen under arkitektens
personliga ledning närma sig sin fullbordan, och
flera af de institutioner, som där skola inrymmas,
ha kunnat inflytta i sina lokaler. Byggnaden anses
kunna invigas midsommaren 1923. (Afbildningar
se art. Stadshus, äfven i Suppl.)

ö:s verksamhet betecknar ett mäktigt inslag i
den moderna arkitekturen i Sverige. Med konst-
närlig fantasi, fyndighet och uppslagsrikedom för-
enar ö. fin formkänsla, smidighet på samma gång
som fasthet i viljan, oräddhet och lärdom. Hans
större verk äro hållna i tegel; de ega monumental
karaktär, storslagen hållning, helgjutenhet och spar-
samhet i utsirningen. Att hänsyn till materialets
karaktär är genomgående, behöfver knappast ens
påpekas.

ö. har flera gånger varit kallad som sakkunnig
eller som prisdomare vid byggnadsförslag och täf-
lingar, äfven i utlandet. Ofta har han liffullt,
kraftigt och väckande yttrat sig i byggnadsfrågor
i föredrag och tidskriftsartiklar (i "Arkitekten",
"Ord och bild", "Svensk tidskr.", "The buil-
der" m. fl.). G-g N.

Östberget, bergshöjd, 468 m. ö; h., å Frösön
i Jämtland med vidsträckt utsikt öfver Storsjö-
bygden och Jämtlandsfjällen, berömd turistplats,
endast en timmes promenad från Östersund. Ut-
siktstorn å toppen. O. Sjn.

Öst-Beskiderna. Se Karpaterna.

Östbo härad, i Jönköpings län, ingår i Östbo
tingslag och fögderi samt omfattar socknarna Kärda,
Hånger, Värnamo landskommun, Tånnö, Våxtorp,
Rydaholm, Gällaryd, Fryele, Hagshult, Käfsjö,
Åker, Toftaryd, Byarum. 1,676 kvkm. 21,058 inv.
(1921). - Jfr J. Allvin, "Beskrifning öfver östbo
härad i Jönköpings län" (1852).

Östbo kontrakt, i Växjö stift, omfattar de 7
pastoraten Kydaholm och Gällaryd; Värnamo, Våx-
torp och Tånnö; Karda och Hånger; Fryele och
Hagshult; Tofteryd; Byarum och Bonstorp; Åker
och Käfsjö. 1,780 kvkm. 25,274 inv. (1921).
Framdeles skall Gällaryd afskiljas till eget pastorat.

Östbo och Västbo domsaga, i Jönköpings län,
omfattar två tingslag, östbo tingslag och Västbo
härad. 3,871 kvkm. 55,845 inv. (1921).

Östbo tingslag, i Jönköpings län, ingår i östbo
och Västbo domsaga samt omfattar östbo härad
och Värnamo stad. 1,679 kvkm. 24,781 inv.
(1921).

Östen, sjö. Se ösan.

Östen (fnod. Eysteinn), svensk konung, norska
konungar, isländsk skald, norsk ärkebiskop m. fl.
Se E y st e i n.

Östen, T h., tysk tonsättare. Se O est e n.

Östenfjeldske Norge. Se Söndenfjeldske
Norge, sp. 228.

Östensbro, hvilken landskapslagarna omtala som
en af de orter konungen passerade på sin eriks-

T ryckt den 19/8 22

gata, ledde Öfver den på gränsen emellan Väst-
manland och Uppland flytande Sævuström 1. Sagan
och var belägen vid det nuv. östanbro.

Östensson, Henrik. Se Hästesko 1.

Öster. Se Väderstreck.

Österberg, Aurora Vilhelmina, skåde-
spelerska. Se Strandberg 4.

Österberg. 1. Martina Sofia Helena
ö. (Bergman- ö.), född Bergman, gymnast,
f. 7 okt. 1849, d. 29 juli 1915, var privatlärarinna
1870-73, medarbetare
i Nordisk familjebok
1874-77, genomgick
till 1881 Gymnastiska
centralinstitutet i Stock-
holm och studerade
gymnastik i Schweiz,
Tyskland, Frankrike
och England samt var
1881-87 gymnastikin-
spektris vid Londons
folkskolor. På denna
post införde hon svensk
gymnastik i mer än
100 engelska skolor och
ledde utbildningen af
tusentals gymnastiklärarinnor. Hon anlade 1885
det första svenska institutet i London för ut-
bildning af gymnastiklärarinnor, Hampstead phy-
sical training college, flyttade det 1895 till
Dartford i Kent och egnade sig där förnämligast
åt att utbilda gymnastiklärarinnor för högre flick-
skolor, blind- och döfstumskolor, arbeterskeklubbar
o. s. v. Hennes system gick ut på en förening af
Lings svenska gymnastik och engelsk friluftslek.
Hon var från 1886 gift med d:r E. österberg (se
ö. 2). Hon testamenterade sitt institut till engelska
staten, skänkte till Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt bl. a. 50,000 kr. (1911) till före-
läsningar i samhällskunskap bland landsbygdens
kvinnor och donerade till Fredrika-Bremer-förbun-
det dels gården Apelryd (se d. o. Suppl.) för
hållande af en trädgårdsskola där, dels 10,000 kr.
till stipendiefond för svenska kvinnor och genom
testamente ytterligare 150,000 kr. dit till yrkes-
och studiestipendier för svenska kvinnor. - 2.
Edvin Per Vilhelm ö., den föregåendes make,
pedagog, f. 15 juni 1850 i Stockholm, d. där 13 juni
1917, student i Uppsala 1869, medlem af Nordisk
familjeboks redaktion 1874-76, filos. doktor 1886,
blef adjunkt i latin, franska och engelska vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1892, lektor i tyska
och engelska där 1906, va,r 1908-12 rektor vid
statens samskola i Trälleborg och tjänstgjorde 1912
-15 som lektor vid Norra realläroverket i Stock-
holm. 1905-06 var han kronprinsessan Margaretas
lärare i svenska. Dels under flerårig studievistelse
i utlandet, dels under nästan årliga resor dit,
särskildt till England, skaffade ö. sig utomordent-
lig skicklighet som språklärare och nedlade ett
mycket högt skattadt arbete på att införa en lef-
vande språkundervisning i skolan, med tillämpning
af imitativa metoden (se d. o.). - Han
kallades ock 1906 och 1908-09 att som sakkunnig
deltaga i utarbetandet af plan och metodiska an-
visningar för undervisning i engelska vid real-
skolan och gymnasiet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free