- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
217-218

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Östergötland. 1. Hertigdöme (se d. o., sp.
576 och 578, och Östergötland, sp. 215).
- 2. Hertig af, titel, som burits af Adolf Fredriks
son Fredrik Adolf (diplomet utfärdadt af Gustaf
III 8 sept. 1772) 1772-1803, Oskar I:s son Oskar
Fredrik (sedermera konung Oskar II) 1829-72 och
dennes sonson Karl (hertig Karls af Västergötland
son), sedan 10 jan. 1911.

Östergötlands Ansgariiförening. Se Mission,
sp. 673.

Östergötlands dagblad, daglig morgontidning,
som utges i Norrköping, uppsattes på hösten 1890,
närmast på initiativ af brukspatron Karl Ekman
på Finspång m. fl. meningsfränder, som under den
då pågående stora tullstriden ville i Östergötland
skapa ett organ för frihandelsvänliga åsikter. Efter
några profnummer i nov. 1890 började tidningens
regelbundna utgifning med 1 dec. s. å., då samt
t. o. m. sept. 1895 från eget tryckeri i Linköping,
men fr. o. m. 1 okt. s. å. från tryckeri i
Norrköping. Tidningens förste hufvudredaktör blef
A. V. Södergren (se denne; nov. 1890-sept.
1896), förut medarbetare i "Stockholms dagblad",
som efterträddes af lektor Johan Bergman (sept.
1896-sept. 1897), hvilken åt tidningen gaf en
mera utpräglad liberal-radikal färg. På sommaren
1897 förvärfvades aktiemajoriteten i
tidningsbolaget af redaktör Karl Hammarberg, förut
medarbetare i "Dagens nyheter", som var
redaktör från okt. 1897 till utgången af 1913. Från mars
1898 och tre år framåt var han ensam egare af
tidningen, men öfverlät den i april 1901 på ett nytt
aktiebolag, hvilket i sin ordning på sommaren 1905
aflöstes af det bolag, Österg. dagbl:s nya a.-b.
(kapital 83,500 kr.), som sedan dess eger
tidningen. Hammarberg fullföljde tidningens
liberala traditioner, men kom under kampen för
rösträttsfrågans lösning i samband med
proportionell valmetod i öppen brytning med det
liberala partiet och i nära samarbete med
högerpartiet. Denna brytning förde tidningen ut i en
allvarlig kris både politiskt och ekonomiskt, men
den öfvervanns, och från den tiden daterar sig för
tidningen ett starkt uppåtgående, liksom tidningen
från samma tid får räknas som ett organ af
öfvervägande högerfärg. Med nyåret 1914 inträdde som
redaktör H. V. Millquist (se denne), hvilken
kvarstod till sin död, i nov. 1916. Samtidigt
förvärfvades aktiemajoriteten i företaget af redaktör
Gustaf Gustafsson (se denne. Suppl.).
Från våren 1917 har han innehaft den redaktionella
ledningen af tidningen. Bland dennas fasta
medarbetare må nämnas O. Dehn, G. Eriksson, K. M.
Lindh, J. Lybäck, H. Nelson, K. E. Otterdahl,
K. V. Spångberg och Y. A. Svartengren.
Tidningen, som tryckes i en modern 16-sidig
rotationspress, utkommer alla söckendagar och har
(1922) en uppl. af 11,000 ex.;
prenumerationspriset är 16 kr.

Östergötlands folkblad, socialdemokratisk
tidning, som utges i Norrköping från
Tryckeriföreningen Norrköpings officin. Uppsatt på andelar
om 10, sedermera 50 kr., eges tidningen
förnämligast af medlemmar i de socialdemokratiska och
fackliga arbetarorganisationerna, företrädesvis i
utgifningsstaden. Tidningen började utkomma 1
april 1905 som hvarannandagstidning, men blef 1
dec. 1906 daglig. Dess redaktörer ha varit filos.
kandidaten A. L. Andersson (1906-juli 1910),
riksdagsmannen Sven Persson (f. 1873) från
juli 1910 till sin död (30 april 1919) och
därefter tidningens förutvarande redaktionssekreterare
Karl Ward (f. 1888). Tidningen har jämn och
stor spridning öfver hela länet. Från att i början
vara uteslutande handsatt och tryckt på två enkla
snällpressar, sedermera på dubbel snällpress, utgår
den numera från modernt tryckeri, försedt med
bl. a. fem sättmaskiner och 8-sidig rotationspress
med stereotypgjuteri. Den utkommer numera i en
middagsuppl. (A), afsedd för orterna utanför
Norrköping med omnejd, och en kvällsuppl. (B), afsedd
för Norrköping och dess förorter.

Östergötlands län omfattar Östergötland och
Kvarsebo socken af Södermanland samt är beläget
mellan 57° 40’ och 59° 1’ n. br. samt 3° 31’
och (fastlandet) 1° 6’ v. lgd från Stockholms
observatorium. Det gränsar i n. till Örebro och
Södermanlands län, i ö. till Östersjön, i s. ö. till
Kalmar län, i s. v. till Jönköpings län och i v. till
Vättern. Arealen utgör, oberäknadt länets andel
af Vättern, 11,049 kvkm., hvaraf 9,972 kvkm.
land och 1,077 kvkm. vatten. Länets största längd
är i n.-s. 150 km. och största bredd i ö.-v.
130 km. Folkmängden vid 1921 års slut utgjorde
307,521, hvaraf 150,311 mankön och 157,210
kvinnkön, 202,773 på landsbygden och 104,748 i
städerna. Folkmängdstätheten var 31 inv. på 1
kvkm. land. Folkökningen har under de sista tio
åren utgjort endast 4,0 proc. emot 7,1 proc. för
riket öfver hufvud. - I judiciellt hänseende är
landsbygden jämte Mjölby stad delad i 8
domsagor, under Göta hofrätt, i allmänhet benämnda
efter de härad de omfatta, med tills. 10 tingslag:
Kinda och Ydre (2 t:g); Vifolka, Valkebo och
Gullbergs (2 t:g; Vifolka, omfattande Vifolka h:d och
Mjölby stad, samt Valkebo och Gullbergs,
omfattande de nämnda häraden); Lysings och Göstrings
(1 t:g); Aska, Dals och Bobergs (1 t:g); Finspånga
läns härads (1 t:g); Björkekinds, Östkinds, Lösings,
Bråbo och Memmings (1 t:g); Hammarkinds,
Stegeborgs och Skärkinds (1 t:g, omfattande
Hammarkinds h:d och Skärkinds h:d); samt Åkerbo,
Bankekinds och Hanekinds (1 t:g). - I administrativt
af seende är länet deladt i 6 fögderier: Kinda
och Ydre, omfattande de nämnda häraden;
Linköpings, omfattande Valkebo, Skärkinds, Åkerbo,
Bankekinds och Hanekinds härad; Mjölby,
omfattande Vifolka, Lysings och Göstrings härad samt
Mjölby stad; Motala, omfattande Gullbergs, Aska,
Dals och Bobergs härad; Finspångs, omfattande
Finspånga läns, Bråbo och Memmings härad;
samt Norrköpings, omfattande Björkekinds,
Östkinds, Lösings och Hammarkinds härad.
Landsfiskalsdistrikten äro tillsammans 22. Städerna äro
(1 jan. 1922) 7: Linköping, residensstad,
Norrköping (ingår ej i landstinget), Söderköping,
Motala, Vadstena och Skänninge, samtliga med
rådstufvurätt, samt Mjölby, som tillhör Vifolka
tingslag. Länet har 1 köping, Valdemarsvik, och
5 municipalsamhällen, Kisa, Åtvidaberg, Borgs
villastad, Boxholm och Borensberg; antalet
landskommuner utom köpingen är 145. - I ecklesiastikt
hänseende tillhör länet Linköpings stift, med
undantag af Kvarsebo socken, som hör till Strängnäs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:25 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free