- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
257-258

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrike ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

257

Österrikiska folksången-Österrikiska tronföljdskriget

258

första fortgördeln enligt systemet byggdes vid Ve-
rona 1835-41, och 1854 följde sådana vid Krakau
och Olmiitz. De polygonala forten flankerades där
från dubbelkaponjärer liggande vid skulderhörnen,
ryggen slöts med em krenelerad mur, och i fortets
inre anordnades en 2-vånings kasematterad reduit.
På senare tid hade Österrike, särskildt i sina berg-
befästningar, inslagit på nya vägar genom att an-
vända den redan af Harrach i utsikt ställda pansar-
kasematten och af pansarskydd i forten. L- W:son M.

Österrikiska folksången, "Gott erhalte Franz
den kaiser", komponerades 1797 af Joseph Haydn
med användning af slaviska folkmelodier. Samma
tema begagnade Haydn med variationer i en stråk-
kvartett, och melodien har lånats till tyska foster-
landshymnen "Deutschland, Deutschland iiber
allés" (se Nationalsång).

Österrikiska Lloyd. Se Lloyd.

Österrikiska Schweiz. Se Salzkammer-
gut, sp. 554.

Österrikiska stjärnorna (lat. sldera austrifaca),
astron. Se Solen, sp. 311.

Österrikiska tronföljdskriget (successions-
kriget). Med kejsar Karl VI utslocknade 20 okt.

1740 mansstammen af huset Habsburg. Karls hela
politik hade afsett att betrygga hans dotter Maria
Teresias arfsrätt till de österrikiska länderna,
och med dyra uppoffringar hade han fått lagen
därom (se Pragmatisk sanktion) bekräf-
tad af de flesta stater. Knappt hade han dock
aflidit, förrän krig utbröt om arfvet. Konung
Filip V af Spanien, kurfurst Karl Albert af Bajern
och konung August III af Polen (och Sachsen)
gjorde anspråk på delar af arfvet såsom ättlingar
på kvinnolinjen af huset Habsburg. Konung Karl
Emanuel af Sardinien fordrade Milano, och Fredrik
II i Preussen ville ha Schlesien. Den sistnämnde
var den, som först angrep. Redan i dec. 1740
inryckte hans armé i Schlesien. Af ven Frankrike
slöt sig till Maria Teresias fiender. I Nymphen-
burg slöto Frankrike, Bajern och Spanien 28 maj

1741 ett formligt förbund emot hennes arfsrätt,
och till detta sällade sig snart Kurpfalz och Köln.
Äfven med Preussen ingick Frankrike ett förbund
5 juni 1741, enligt hvilket kurfursten af Bajern
skulle bli kejsare och få de nordliga arfländerna
utom Schlesien, som skulle tillfalla Fredrik, Sachsen
skulle få Mähren och en del af Schlesien, Maria
Teresia få behålla endast Ungern, Nedre Öster-
rike, Kärnten, Krain och Steiermark. - På Maria
Teresias sida ställde sig Ryssland, som dock genom
Sveriges anfall 1741 hindrades att komma till hjälp,
och England, som verkligen längre fram gaf henne
ett kraftigt understöd. Efter Fredriks seger vid
Mollwitz (10 april 1741) började Maria Teresia
underhandla med honom, men då han samtidigt
slöt fördrag med Bajern och lofvade dess kurfurste
en del af de österrikiska arfländerna, fortsattes kri-
get med honom, det s. k. första schlesiska kriget.
En bajersk-sachsisk-fransk armé inryckte i Böhmen
och eröfrade Prag (27 nov. 1741); spanjorerna in-
föllo i hertigdömet Milano. Då vände drottningen
sig i sin nöd till ungrarna, som hade medlidande
med hennes olyckor och uppställde en armé, som
snart rensade Böhmen från fiender och inryckte i
Bajern. Dess kurfurste hade emellertid låtit välja

Tryckt den "/» 22

sig till kejsare (24 jan. 1742), men på hans krö-
ningsdag (12 febr.) besatte österrikarna München,
och från denna tid hade han icke stort inflytande,
om han än behöll en del af sitt land. - Fredrik II
segrade s. å. vid Ghotusitz (17 maj), men slöt
därpå fred, preliminärt i Breslau 11 juni och defi-
nitivt i Berlin 28 juli 1742, hvarvid han fick Schle-
sien. Äfven Sachsen var inneslutet i denna fred.
Maria Teresia kunde nu vända hela sin styrka
emot Bajern, Frankrike och Spanien. Samtidigt
ingrep England i kriget. Konung Georg II slog
vid Dettingen (27 juni 1743) i spetsen för den
s. k. pragmatiska armén en fransk armé under
Noailles. Sardinien öfvergick samtidigt på Öster-
rikes sida och förband sig att uppställa hjälptrup-
per för dess räkning; äfven Holland slöt sig till
förbundet och sände drottningen undsättning. Allt
detta gjorde Fredrik II orolig; han började frukta
för sin nya eröfring och närmade sig åter Frank-
rike, hvars arméer opererade i Flandern, Khen-
dalen och norra Italien. Slutligen började Fredrik
ånyo krig i aug. 1744, det s. k. andra schlesiska
kriget. Han inföll i Böhmen, men fick intet under-
stöd af sina bundsförvanter, som voro upptagna
på annat håll. Dock vann han 1745 slagen vid
Hohenfriedberg (4 juni), Sorr (30 sept.) och Hen-
nersdorf samt slöt därpå ny fred i Dresden (25
dec. 1745), då han fick bekräftelse på Schlesien,
men erkände Maria Teresias gemål, Frans I, som
kejsare. - 20 jan. 1745 hade kejsar Karl VII
aflidit, och den nye kurfursten af Bajern, Maximi-
lian II Josef, slöt separatfred med Österrike, i
Fiissen (22 april 1745), hvarvid han erkände prag-
matiska sanktionen och fick tillbaka sitt af fienden
eröfrade och svårt förhärjade land. Därigenom
kommo Frankrike och Spanien att stå ensamma
kvar bland Österrikes viktigare fiender. Frank-
rike, som mot engelsmännen lidit svåra förluster
till sjöss och i kolonierna, lyckades i Morits af
Sachsen finna en räddare. Han slog i grund engels-
män, holländare och österrikare under hertigen af
Gumberland vid Fontenoy (11 maj 1745), hvar-
efter en mängd orter i Belgien föll i fransmännens
händer; äfven i Italien blefvo s. å. österrikarna
flera gånger slagna. Mot England riktades ett
svårt anfall, då "den yngre pretendenten", Karl
Edvard Stuart, i Skottland började en resning för
att söka återvinna sina fäders tron (1745). Före-
taget misslyckades väl, men en del af de engelska
trupperna på kontinenten måste återkallas, hvilket
gaf Morits tillfälle att storma Bruxelles 1746 och
vinna slaget vid Eocoux, 11 okt. s. å. Följande
år slog han åter de allierade under hertigen af
Cumberland, vid Laffeld (2 juli). - Det långa
kriget började nu utmatta alla parterna, ej minst
engelsmännen. Därför inleddes i början af 1748
fredsunderhandlingar i Aachen, och 18 okt. s. å.
af slöts freden. Maria Teresia behöll sin faders
alla länder utom Schlesien, som garanterades åt
Fredrik, samt Panna med Piacenza och Guastalla,
som den spanske infanten Don Filip fick som bour-
bonsk sekundogenitur. Äfven Sardinien erhöll ett
par mindre områden. Frankrike och England åter-
lämnade åt hvarandra ömsesidiga eröfringar. Jfr
Arneth, "Geschichte Maria Theresias" (10 bd,
1863-79), E. F. de Vault, "Guerre de la succes-
sion d’Autriche, 1742-48" (2 bd, 1893) och öster-

34 b. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:25 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free