Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östra Herrestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet, men
skall framdeles bli annex till Rystad i samma
kontrakt.
Östra Herrestad, socken i Kristianstads län,
Ingelstads härad. 1,358 har. 553 inv. (1921).
Ö. bildar med Östra Ingelstad ett pastorat i Lunds
stift, Ingelstads kontrakt.
Östra Hisings härad, i Göteborgs och Bohus
län, ingår i Askims, Hisings och Säfvedals
domsagas tingslag samt i Inlands fögderi och omfattar,
sedan Lundby socken 1906 inkorporerats i
Göteborg, endast Tufve socken. 1,748 har. 684 inv.
(1921).
Östra Hoby, socken i Kristianstads län,
Ingelstads härad. 1,638 har. 1,957 inv. (1921). Häraf
komma 8 har, 460 inv. på det inom socknen belägna
Skillinge municipalsamhälle. Ö. utgör
ett pastorat i Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Östra Husby, socken i Östergötlands län,
Östkinds härad. 7,075 har. 1,683 inv. (1921). Ö.
utgör ett pastorat i Linköpings stift, Vikbolands
kontrakt. Kyrkans altartafla finns å pl. till art.
Hörberg, P.
Östra härad. 1. Härad i Blekinge län, utgör
Östra härads domsaga och ingår i Karlskrona fögderi
samt omfattar socknarna Kristianopel, Torhamn,
Sturkö, Tjurkö, Ramdala, Jämjö, Lösen,
Augerum, Rödeby. 63,402 har. 25,052 inv.
(1921). Se pl. I till art. Folkdräkt. –
2. Härad i Jönköpings län, omfattar socknarna
Hvetlanda landskommun, Björkö, Näfvelsjö, Karlstorp,
Kråkshult, Alseda, Skede, Ökna, Skirö, Nye,
Näshult, Stenberga, Korsberga, Lemnhult, Bäckseda,
Näsby, Myresjö, Lannaskede. 1,397 kvkm.
20,509 inv. (1921). Östra härads domsaga och
tingslag, som ingår i Njudungs fögderi, omfattar
äfven Hvetlanda stad. 1,400 kvkm. 23,658 inv.
(1921).
Östra härads domsaga. Se Östra härad 1.
Östra härads kontrakt. 1. Kontrakt i Lunds
stift, omfattar de 6 pastoraten Karlskrona
amiralitetsförsamling; Karlskrona: stadsförsamling;
Ramdala och Jämjö; Lösen, Augerum och Flymens
kapell; Kristianopel; Torhamn, Sturkö och Tjurkö.
51,111 har. 49,160 inv. (1921). – 2. Kontrakt i
Växjö stift, omfattar de 9 pastoraten Alseda, Skede
och Ökna; Korsberga, Lemnhult och Södra Solberga;
Hvetlanda; Skirö och Nye; Näshult och Stenberga;
Karlstorp och Kråkshult; Björkö och Näfvelsjö;
Bäckseda och Näsby; Myresjö och Lannaskede.
145,076 har. 24,290 inv. (1921).
Östra indiska halfön (Bortre Indien),
den östligaste af de tre sydasiatiska halföarna, nu
vanligen kallad Indokinesiska halfön l.
Indo-Kina, ett namn, som först föreslogs
af Malte-Brun. Omgifven på ena sidan af Indiska
hafvet, som där bildar Pegu- l. Martabanviken,
och på den andra af Kinesiska hafvet, som bildar
Siarn- och Tonkinvikarna, berör halfön Indien i
n. v. och Kina i n., utan att dock någondera
gränsen är tydligt markerad. Hufvudmassan af
halfön är belägen mellan 92° och 109° ö. Igd
samt mellan 28° och 9° n. br. Dessutom utsänder
Indo-Kina mot s. den smala halfön Malakka, som
når ned till 1° n. br. Arealen beräknas till
2,127,000 kvkm. Se kartorna till art. Asien.
Ytförhållanden. Indo-Kina genomlöpes i
meridianens riktning af bergskedjor, som vid halföns norra
gräns sammansnöras, men sedan solfjäderformigt
breda ut sig, så att de olika systemen komma att
åtskiljas af längddalar, som vattnas af betydande
floder: Iravadi, Salween (båda till
Peguviken), Menam (till Siamviken), Mekong och
Songkoi. Indo-Kinas västligaste bergskedja
bildar vattendelaren mellan Brahmaputra och Iravadi;
den aftar i höjd från n. till s. I Namkiubergen
når den ännu 5,700 m. ö. h., Patkoibergen längre
i s. kulminera med 3,830 m., medan de sydligare
Arakanbergen, som sluta med Kap Negrais, ej når
högre än 3,300 m. På andra sidan Iravadi vidtar
halföns centrala kedjesystem, som löper i
nord–sydlig riktning ända ned till Malakkas sydspets.
Där har Salween skurit ned en djup och trång dal,
som icke är att jämställa med de öfriga
indokinesiska floddalarna. Först Menams breda bäcken är
jämbördigt med Iravadis. Närmast bortom Menam
mot ö. finner man en kalkplatå, 1,000–2,000 m.
hög i n., men endast 200–400 m. i s. Denna
genomskäres i sicksackformigt lopp af öfre
Mekong, ö. om hvilken flod sedan den annamitiska
kustkedjan tar vid (2,760 m.). Den i
Tonkinviken infallande Songkoi flyter i en endast 150–200
m. bred dal mellan 1,000–1,800 m. höga
klippväggar och har blott i sitt nedersta lopp öppnare
slättområden. – Klimatet är tropiskt, men skarp
skillnad råder mellan en östlig och en västlig del;
gränslinjen är det centrala, nord-sydliga
bergskedjesystemet. Väster därom är landet utsatt för
den indiska sydvästmonsunen och blir därför rikt
bevattnadt samt erhåller en jämn
temperaturfördelning. Öster om bergskedjan är klimatet däremot
torrare och har större temperaturmotsatser. De
meteorologiska stationerna på västkusten ha en
genomsnittlig årstemperatur af 26°. Den varmaste
månaden är i Mergui april med 27,6°, den
kallaste jan. med 24,5°. Huë på östkusten har en
årstemperatur af 24,5°, medan den varmaste
månaden uppvisar 29° och den kallaste 19,3°.
Beträffande nederbördsmängden framträder skillnaden
mellan v. och ö. ännu tydligare. Akjab i v. har
en årlig nederbördsmängd af 4,971 mm., medan
Saigon i Mekongdeltat har 1,873 mm. och
Bangkok endast 1,487 mm. Regntiderna äro också
motsatta i v. och i ö. I v. faller nederbörden
under sommarmånaderna: sålunda har Akjab mer
än hälften af sin nederbörd samlad under juni och
juli, under det att jan. och febr. äro nästan
regnlösa. I ö. faller däremot i det stora hela den mesta
nederbörden under vinterns nordöstmonsun. –
Äfven växtvärlden har att uppvisa en motsats mellan
v. och ö. Regnskogen har betydande utbredning
i v. Mangrovevegetationen trifves i själfva
kustbrämet; längre inåt utgöras karaktärsväxterna af
palmer. I ö. är den tropiska prägeln redan
betydligt dämpad, och grässlätter utbreda sig i det
högländta inre. Skogarna lämna i tekträdet ett för
skeppsbygge oumbärligt virke. Kautschuk hämtas
från flera trädarter; på senare åren ha stora
kautschukplantager anlagts på Malakka. I flodernas
deltaområden samt utmed hela västkusten odlas ris
i så stor utsträckning, att halfön kommer i främsta
rummet, då det gäller exporten af denna vara. –
Indiens flesta djurarter anträffas också i Indo-Kina,
dock visar sig med aftagande fuktighet åt ö. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
