Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östra Ingelstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jesuiternas ökade inflytande i Kina nya
förbindelser mellan Europa och halfön. De upprättade en
karta öfver Kinas sydligaste provinser och
förvärfvade därigenom äfven kännedom om angränsande
delar af Indo-Kina. Kapten de Rosily undersökte
1787 Mekongs mynningar och en del af
Kochinkinas kust, och hans arbeten fortsattes af den
franske officeren Dayot, som undersökte Annams
kust. Öfverste Symes’ ambassad till Ava 1795 gaf
anledning till viktiga geografiska underrättelser
om landet, hvilka sedan 1800-talets början
ständigt ökats genom en mängd forskningsresor,
företagna företrädesvis af engelsmän och fransmän.
Under 1800-talet började de europeiska makterna
gå mera aggressivt till väga och tilltvingade sig
stora delar af halfön. Om engelsmännens gradvis
skeende eröfring af Burma se Burma, sp.
644–646. På halfön Malakka ha engelsmännen af det
fruktade sjöröfvarnästet Singapore gjort den
blomstrande hufvudstaden för sina besittningar vid
Malakkasundet (se Straits settlements)
samt på 1880- och 1890-talen utsträckt sitt
protektorat öfver malajstaterna där (se Malajiska
skyddsstaterna). Fransmännen fattade fast
fot i Bortre Indien genom fördraget i Saigon 5 juni
1862, i hvilket Annam afträdde tre n. om
Mekongdeltat belägna provinser. Riket Kambodja ställdes
genom fördrag 11 aug. 1863 under Frankrikes
protektorat. Om Frankrikes senare förvärf på halfön
se Annam, Franska Indo-Kina och
Tonkin. Jfr litteraturanvisningar till artiklarna
Annam, Burma, Kochinkina, Malakka
och Raffles.
Östra Ingelstad, socken i Kristianstads län, In-
gelstads härad. 1,324 har. 589 inv. (1921).
Annex till östra Herrestad, Lunds stift, Ingelstads
kontrakt. Jfr Folkdräkt, sp. 750 och pl. I.
Se ock N. Gr. Bruzelius, "Allmogelifvet i Ingelstads
härad" etc. (1876).
Östra Jämtlands revir. Se Jämtlands re-
vir 3.
Östra Jörn, revir af Skellefteå distrikt, Väster-
bottens län, omfattar Byske socken och vissa delar
af Jörns socken. Det är indeladt i 4 bevaknings-
trakter och omfattar 42,732 har allmänna skogar
(1920), hvaraf 35 kronoparker med en areal af
42,140 har. S-r.
Östra Karleby (östra K a r a b y), socken i
Malmöhus län, Onsjö härad. 696 har. 275 inv.
(1921). Annex till Reslöf, Lumds stift, Onsjö
kontrakt.
Östra Karup, socken i Hallands län, Höks härad.
4,582 har. 1,184 inv. (1921). ö. bildar med
Skummeslöf ett pastorat i Göteborgs stift, Laholms
kontrakt.
Östra Klagstorp, socken i Malmöhus län, Vem-
menhögs härad. 1,536 har. 1,258 inv. (1921).
Annex till Äspö, Lunds stift, Vemmenhögs kon-
trakt.
Östra kontrakt. Se östra härads kon-
trakt.
Östra Korpilo^mbolo, revir af öfre Norrbottens
distrikt, Norrbottens län, omfattar hufvuddelen af
öfvertorneå socken och större delen ai de öster
om Kalix älf belägna delarna af Korpilombolo
kapellförsamling. Det är indeladt i 4 bevaknings-
trakter och omfattar 96,392 har allmänna skogar
T ryckt den-9,9 22
(1920), hvaraf 6 kronoparker med en areal af
92,290 har. S-r.
Östra Kärrstorp, socken i Malmöhus län, Färs
härad. 2,262 har. 1,142 inv. (1921). ö. utgör
ett pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Östra Lerskäret, blixtfyr med 4:e ordningens
lins på 59° 44’ 22" n. br. och 19° 14’ 45" ö. Igd
fr. Gr., v. om Söderarm, 5 m. öfver medelvatten.
Agaljus, 600 hlj. styrka. Uppförd 1893 och ändrad
1914.
Östra Ljungby, socken i Kristianstads län, Norra
Åsbo härad. 2,924 har. 1,322 inv. (1921). Ö.
bildar med Kallna ett pastorat i Lunds stift, Norra
Åsbo kontrakt.
Östra Luröy, ö. Se Luröy.
Östra Ny, socken i Östergötlands län, Björke-
kinds härad. 4,985 har. 914 inv. (1921). ö.
bildar med Könö ett pastorat i Linköpings stift,
Vikbolands kontrakt.
Östra Nöbbelöf, socken i Kristianstads län,
Järrestads härad. 1,334 har. 1,123 inv. (1921).
Häraf komma 30 har, 530 inv. på till socknen
hörande del af Branteviks municipalsamhälle.
Annex till Simris, Lunds stift, Albo och Järrestads
kontrakt.
Östra Ryd. 1. Socken i Stockholms län,
Danderyds skeppslag. 7,491 har. 970 inv. (1921).
Ö. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Roslags östra
kontrakt. – 2. Socken i Östergötlands län,
Skärkinds härad. 13,108 har. 1,652 inv. (1921). Ö.
utgör ett (t. o. m. 1921 patronellt) pastorat i
Linköpings stift, Skärkinds kontrakt.
Östra Sallerup, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 4,473 har. 1,407 inv. (1921) Ö. bildar
med Långaröd ett pastorat i Lunds stift, Frosta
kontrakt.
Östra Silen, insjö. Se Le och S i len.
Östra Skrukeby, socken i Östergötlands län,
Åkerbo härad. 2,626 har. 416 inv. (1921). ö.
bildar med Lillkyrka ett pastorat i Linköpings
stift, Domprosteriet.
Östra Skånes järnvägar (sign. ö. S. J.), nor-
malspåriga (1,435 m.), af sammanlagdt 185,6 km.
längd, egas och trafikeras af östra Skånes järn-
vägs-a.-b. I östra Skånes järnvägar ingå följande
bansträckor, af hvilka några under de tidigaste
åren ha tillhört andra järnvägs-a.-b.: Karpa-
1 u n d-D e g e b e r g a, 32 km., öppnad för trafik
2 dec. 1881; Hör-Hörby, 12,7 km., öppnad
för trafik 24 okt. 1882; E v er ö d-Å hus, 14,i
km., öppnad för trafik 15 dec. 1883; Hörby -
T ollar p, 24,8 km., och Ha st ved a-K a r-
p a l u n d, 36,8 km., öppnade för trafik 13 nov.
1886; Eslöf-H örby, 23,6 km., öppnad för
trafik 31 maj 1897; Förlöf-Strö, 5,o km.,
öppnad för trafik 4 okt. 1899; Degeberga -
B ros ar p, 15,9 km., öppnad för trafik 2 maj
1900; Långebro-Ef v er ö d, 15,3 km., öpp-
nad för trafik 2 maj 1901; Skepparslöf N.-
Långebro, 4,2 km., öppnad för trafik 25 sept.
1902, och Kristianstad-Långebro, 1,2
km., öppnad för trafik 25 juli 1919. Vid 1920
års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden
för ifrågavarande järnvägar 10,907,843 kr., hvaraf
banan med byggnader 7,910,179 kr., rullande ma-
teriel 2,806,870 kr. och inventarier 190,791 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
