Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acormus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora andar. Den lärde Casaubon skref 1612 i
Jakob I:s namn nästan ordagrant af tankar från A.
1631 utgafs A:s verk i England och gick i flera uppl.
Särskildt upptogos hans tankar af de moderate
episkopalerna i lord Falklands krets, bl. a.
Chillingworth och John Hales, och af Englands mest
europeiskt läste uppbyggelseförfattare före Bunyan,
Jeremy Taylor ("Liberty of prophesying", 1646).
De upprepade alla A:s hufvudtankar, fast de
gåfvo kronan mera inflytande i religionssaker.
Deras latitudinarism är ett något afkortadt arf från
A. Men ej blott i högkyrkan, utan äfven i
independentismen satte A. spår. Det var den radikale
independenten John Goodwin, som öfversatte A.
och som gjorde den fulla religionsfrihetens kraf till
det för independentismen särskiljande emot alla
andra riktningar i England ("A reply", 1647). I
viss mån går ock A. igen i Cromwells
kyrkoordning 1657. På A. byggde skotten Duræus sin äfven
till Sverige utsträckta verksamhet. Puritanen
Richard Baxter har i sina öfver Europa lästa
uppbyggelseskrifter bl. a. öfvertagit A:s skillnad
mellan väsentliga och icke-väsentliga läror. På många
olika vägar har A. alltså nått vår tid. – Se K.
Müller, "Kirchengeschichte" (II: 2, 1916-19),
A. Matthæi, "Jacob A. und seine gedanken über
toleranz" (i "Neue kirchliche zeitschrift", 1919),
Gaston Sortais, "La philosophie moderne", I
(1920), och Hj. Holmquist, "Till frågan om A."
(i festskr. tillegnad E. Stave, 1922).
Hj. H-t.
Acormus. Se Missbildning, sp. 658.
*Acqua, C. Dell’, dog 1904 i Bruxelles.
Acquapendente [akkva-], stad i italienska
prov. Roma, 50 km. n. n. v. om Viterbo, på höga
basaltklippor vid floden Paglia. 6,442 inv. (1911).
A. är biskopssäte, har en domkyrka och utförsel
af pozzolanjord.
Acquaviva [akkva-] 1. A. delle fonti, stad
i italienska prov. Bari, 32 km. s. om Bari vid
järnvägen Bari-Tarento i en på vin och oliver
rik trakt. 11,454 inv. (1911).
Acraeinæ, zool., en underfamilj af
fjärilsfamiljen Nymphalidæ (se d. o.).
*Acre, S:t Jean d’, tillhör nu det sedan
konferensen i San Reino april 1920 af England såsom
mandat förvaltade Palestina. A. är numera genom
en 17,7 km. lång järnväg förenadt med Haifa i
s. Under Världskriget intogs A. 23 sept. 1918 af
engelsmännen under general Allenby.
E. A-t.
Acre [ei’ke] l. Aquiry, flod i Syd-Amerika,
upprinner i Peru på Anderna och flyter ned i
Brasilien som högerbiflod till Purus. A. är segelbar
ung. 480 km. Jfr Acre-området.
E. A-t.
*Acre-omrádet. Tvisten mellan Brasilien och
Bolivia om detta område löstes i godo genom ett
fördrag i Petropolis 17 nov. 1903, enligt hvilket
Brasilien inköpte det gummiproducerande området
ofvanför 11:e breddgraden och gränsen i öfrigt
reglerades genom ömsesidiga eftergifter.
V. S-g.
*Agria. Se vidare Skarpa ämnen.
Acridiidæ, zool. Se Gräshoppor.
Acrobates, zool. Se Flygpungdjur.
Acrocephalus, zool. Se Kärrsångarsläktet.
Acrocinus longimanus, zool. Se Prioninæ.
Acrodus, paleont. Se Trias-systemet,
sp. 704.
Acrulocercus nobilis, zool. Se Oo.
Acryllium vulturinum, zool. Se
Pärlhönsen (med fig.).
Acta (handlingar, af lat. a’gere, handla),
benämning på flera internationella medicinska
tidskrifter, som på svenskt initiativ utges i Sverige
på utländska språk. Den sedan 1869 utgifna
tidskriften "Nordiskt medicinskt arkiv" (se d. o.),
upptagande arbeten från de fyra nordiska länderna,
delades 1901 i en kirurgisk och en
medicinsk afdelning, hvilkas innehåll i regel
öfversattes till ty., eng. eller fr. 1919 ombildades
de båda afdelningarna till två skilda tidskrifter,
som utkomma under namn af Acta chirurgica
scandinavica, red. af öfverläkaren docenten Einar
Key, samt Acta medica scandinavica, red. af
professor Israel Holmgren. I dessa Actas
redaktioner ingå äfven andra svenska samt norska,
danska och finska forskare. Till dessa tidskrifter
ansluter sig närmast Acta gynæcologica
scandinavica, som, med redaktioner i samma nordiska
länder, redigeras af professor Hjalmar
Forssner och började utkomma under hösten 1921.
Vidare må nämnas Acta oto-laryngologica, som
1918 började utges i st. f. den 1916 uppsatta
"Nordisk tidskrift för oto-rhino-laryngologi". Acta
oto-laryngologica har redaktioner i de fyra
nordiska länderna och i Holland samt redigeras
närmast af professor Gunnar Holmgren.
Ytterligare märkas: Acta pediatrica, som, med
redaktioner i de fyra nordiska länderna, började utkomma
1921 och redigeras af professor I. Jundell;
Acta radiologica, som, redigerad af professor
Gösta Forssell, likaledes började utges 1921
och har medredaktioner äfven i de öfriga nordiska
länderna; samt Acta dermato-venereologica, som
uppsattes 1920 och redigeras af professor Johan
Almkvist under redaktionell medverkan af
fackkolleger äfven i Norge, Finland, Holland och
Tjecho-Slovakien. Tidskrifterna åtnjuta
statsbidrag. Samtliga huvudredaktörerna äro lärare vid
Karolinska institutet i Stockholm.
C. G. S.
Acta chirurgica scandinavica. Se Acta.
Suppl.
Acta dermato-venereologica. Se Acta. Suppl.
Acta gynæcologica scandinavica. Se Acta.
Suppl.
Acta martyrum. Se Acta sanctorum.
Acta medica scandinavica. Se Acta. Suppl.
Acta oto-laryngologica. Se Acta. Suppl.
Acta patrum. Se Acta senatus.
Acta pediatrica. Se Acta. Suppl.
Acta radiologica. Se Acta. Suppl.
Acta zoologica, internationell zoologisk
tidskrift, som sedan 1920 utges af Nils
Holmgren under medverkan af ett femtiotal zoologer
af olika nationer; förläggare är K. O. Bonnier,
Stockholm. Företagets uppgift är att
sammanföra de genom Världskriget och dess följder
splittrade krafterna på det zoologiska gebitet till förnyad
samverkan. Tidskriftens arbetsområde omfattar
företrädesvis allmän zoologi, morfologi, paleontologi
och fysiologi, medan ren zoografi är utesluten.
Afhandlingarna böra vara affattade på franska,
engelska, tyska eller italienska.
L-e.
Actinidia Lindl., bot., ett hufvudsakligen i
Öst-Asien förekommande släkte af slingrande buskar,
hörande till fam. Dilleniaceæ. Blommorna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
