Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Addo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälsovårdsminister för skarp kritik i underhuset. A. har
utgett ett stort antal skrifter i anatomi.
V. S–g.
Addo [ä’dåu] l. Ado. 1. Stad i engelska
kolonien Nigeria, Afrika, prov. Lagos, 70 km. s. v.
om Abbeokuta, ö. om floden Yewa, som är segelbar
till A. – 2. Stad i samma prov., 275 km. ö. n. ö. om
Lagos och 10 km. från högra Nigerstranden vid en flod
af samma namn. A. var förr hufvudstad i Beninriket A.
och fullständigt stängdt för européer.
E. A–t.
Addolorato [-ålåratå], it., mus., smärtfullt, sorgmodigt.
*Adel, sp. 144. Forum privilegiatum är
afskaffadt (se Adelsprivilegier. Suppl.). –
Danmark, sp. 147. I Danmark finnas f. n. omkr.
160 adliga ätter med 3,500 medlemmar. Enligt lag af
4 okt. 1919 skola län och stamhus öfvergå till
privategendom. Som en följd däraf kommer adeln att
mista den viktigaste grundvalen för sin inflytelserika
sociala ställning. –
Finland, sp. 147. Genom 1906 års landtdagsordning
upphäfdes adelns rätt att som politiskt stånd deltaga
i lagstiftning och beskattning.
Adela, dansk drottning. Se Edel.
*Adelaide [ä’dileid], hufvudstad i Syd-Australien,
hade med förstäder 256,660 inv. 1919.
Adelaide [ä’dileid], segelbar flod i Nord-Australien,
uppstår af två källfloder från tafellandet och mynnar ut i
Adamsbukten. A. upptäcktes 1862 af John Mac-Douall Stuart.
Adelaide [ä’dileid], Adelheid, drottning af
Storbritannien och Irland, f. 13 aug. 1792, d.
2 dec. 1849 i Bentley priory n. v. om London,
var äldsta dotter till hertig Georg af
Sachsen-Meiningen och förmäldes i juli 1818 med hertig
Vilhelm af Clarence (sedermera konung Vilhelm
IV). De lefde tillbakadraget på godset Bushey
park till Vilhelms tronbestigning, 26 juni 1830.
A. var de första åren som drottning impopulär,
enär hon ansågs påverka sin svage gemål i
konservativ riktning. Sedermera blef hon allmänt
aktad, särskildt för sin stora välgörenhet. Hon blef
änka 20 juni 1837. Efter henne är Syd-Australiens
hufvudstad uppkallad.
Jfr Doran, "Memoir of queen A." (1861).
V. S–g.
Adelboden [-båden], lifligt besökt kurort (1,357
m. ö. h.) i Engstligenthal i schweiziska kantonen Bern,
30 km. s. om Thun, vid Engstligenbach. 2,163 inv. (1911).
*Adelborg, Eva Ottilia, har utgett två arbeten,
Från Gagnä-mäns näs (1909) och
Gråns, en by som varit (1918),
med akvareller af henne själf och ett häfte
Dalritningar (1920),
i hvilka hon tillvaratagit hembygds- och kulturintresset,
för hvilket hon verkat äfven genom att 1903 i Gagnef
inrätta knyppelskola och sockenmuseum.
Adelholzen [-håltsen], badort i Öfre Bajern vid
byn Bergen, 656 m. ö. h., med kalk- och kolsyrehaltiga
källor. Besökes särskildt af patienter med njurlidande.
Adelig öfning. Se Rålamb 5.
Adelsförbund (Adelsförening). 1. Dansk
adelsförbund, stiftadt 1908 på initiativ af
baron Chr. Zytphen-Adeler (d. 1915) med uppgift
att "höja adelsståndet", är i själfva verket en
understödsförening, som därjämte sprider kännedom
om adeln. Ledningen utöfvas af en bestyrelse af
25 medlemmar, och understödsarbetet uträttas af
bestyrelsens ordf. och 4 af dess medlemmar.
Förbundet utger "Dansk adelsblad" (1 gång i
månaden). Det har (1921) 612 medlemmar och fonder
till belopp af 210,000 kr
2. Svenska adelsförbundet, stiftadt
1914 på initiativ af dåv. majoren G. H. W.
Planting-Gyllenbåga, friherre G. Ridderstolpe m. fl.,
har till uppgift att vid årliga möten sammanföra
sina medlemmar, hvilka äro både manliga och
kvinnliga, för dryftande af gemensamma
angelägenheter, att meddela uppfostringsbidrag till
mindre bemedlade adelsmäns barn, stipendier och
studielån, att förmedla platser för medlemmar och
deras familjer och att lämna hjälp vid
släktforskning m. m. Medlemmarna erlägga en efter
inkomsten proportionerad årsafgift (högst 200 kr., lägst
20 eller, för i landsorten boende, 10 kr.) och lika
stor inträdesafgift. Ledningen utöfvas af en
öfverstyrelse, ett verkställande utskott, styrelser för
underafdelningar utom Stockholm och årsmötet.
Förbundet har expedition och samlingslokal
Brunkebergsgatan 3, Stockholm. Omkr. 260 ätter äro i
förbundet representerade. Äfven medlemmar af
utländsk adel kunna vinna inträde. Dess organ är
tidskr. "Arte et Marte" (se d. o. Suppl.).
3. Finska adelsförbundet stiftades i
mars 1922 på initiativ af A. Ramsay med i första
hand ekonomisk uppgift.
4. Sveriges ointroducerade adels
förening, stiftad 10 nov. 1911, har i
hufvudsak samma uppgift som de ofvannämnda förbunden.
Föreningen, hvars nu gällande stadgar äro af 7
mars 1918, har sitt säte i Stockholm och räknar
omkr. 150 led. (1921). En fast fond har samlats.
Ledningen utöfvar en styrelse af 7 medlemmar.
Adelsklubben. Se Nya sällskapet.
*Adelsköld, K. A., afled 1 okt. 1907 i
Stockholm. Af hans okritiska stridsskrift mot Karl XII,
Karl den tolfte och svenskarne, utkom del 2 1903.
Han publicerade på ålderdomen ytterligare bl. a.
Uttalanden i malmfrågan (1907)
och den populärhistoriska skriften
Konung Gustaf Eriksson Wasa (s. å.). –
A. donerade till Vet. akad. 1904 30,000 kr. och
senare 10,000 kr. till en fond, hvaraf ränteafkastningen
skulle användas till en medalj i guld att utdelas
minst hvart 10:e år som belöning för uppfinningar,
hvilka gagna mänsklighetens förbrödring och
framåtskridande i bildning och humanitet; när
fonden nått 50,000 kr., skall af ränteafkastningen
utgå utrikes resestipendier för ingenjörer.
Adelsköldsmedaljen utdelades 1909 till
Th. A. Edison och 1914 till civilingenjör Birger
Ljungström (för en af honom konstruerad
dubbelrotationsturbin).
Adelsmarskalk, i Ryssland före 1917 års
revolution benämning för ordföranden vid
sammankomster af ridderskapet inom ett guvernement.
*Adelsmatrikel. "Sveriges ridderskaps och
adels kalender" utgafs 1905–18 af Adam
Lewenhaupt och utges numera, sedan 1919, af
Klas C:son Lewenhaupt. K. K:son Leijonhufvuds
"Svensk adelskalender" utkom t. o. m. 1906 och
fortsattes af "Ny svensk adelskalender", för 1910
utg. af K. M. Stenbock. T. E. von Gerber
började 1912 utge "Nordisk adelskalender" (öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
