- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
39-40

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acormus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ointroducerade ätter); dess titel har sedermera
ändrats och lyder sedan 3:e årg. (1916) "Sveriges
ointroducerade adels kalender" (5:e arg., för 1922,
utkom 1921). – O. Wasastjerna har fortsatt
utgifningen af "Finlands adels-kalender", som från
1905 (årg. 1906) utkommit årligen.

*Adelsnäs. Ny, slottslik manbyggnad efter
ritningar af I. G. Clason fullbordades 1921 och är
afbildad å pl. till art. Byggnadskonst.
Suppl. Patronatsrätten är upphäfd fr. o. m. 1922.
Se A. Rydström, "Det gamla A." (1913).

*Adelsprivilegier. Ridderskapet och adeln
afstod vid adelsmötet i dec. 1915 från forum
privilegiatum och medgaf upphäfvande af § 29 i sina
privilegier om villkoren för adelsmans son eller
dotter att ingå giftermål. Riddarhusutskottets
förslag, att de återstående privilegierna skulle
upphöra, under förutsättning och villkor, att ett
effektivt skydd genom allmän lag åstadkommes för
adliga namn, förkastades vid adelsmöte 1916.
Adelsmans rätt såsom patronus i viss församling
blef 1921 med adelsmötets bifall upphäfd i
samband med hela patronatsrättens afskaffande.

Rld.

Adelswärd, Axel Teodor, ättling i 5:e led
af den i hufvudarbetet sp. 158 omnämnde Johan
A., politiker, industriman, f. 13 okt. 1860 i
Hyltinge, Östergötlands
län, blef efter 1878
aflagd studentexamen
elev vid Tekniska
högskolan (1878-81) och
1883 disponent för
baroniet Adelswärd,
hvaraf han är innehafvare
sedan 1901. Som
sådan igångsatte han
flera industriella
företag (se Åtvidaberg),
hvilka 1906 öfvertogos
af a.-b. Åtvidabergs
förenade industrier, och
förblef bolagets ordf.
till 1918. 1900 bildade han efter af K. M:t
medgifven afsöndring af viss egendom från
fideikommisset a.-b. Åtvidabergs kopparverk, som upphörde
1910, då Forsaströms kraftaktiebolag bildades,
hvari baroniet Adelswärds fideikommisskapital är
största aktieegare. På A:s initiativ byggdes
1904-06 den bredspåriga järnvägen
Åtvidaberg-Bjärka-Säby. Med biträde af R. Abelin anlade A.
storartade trädgårdsanläggningar, som sedan 1901
äro förenade med en från 1903 statsunderstödd
trädgårdsskola. Sedan 1902 är A. kammarherre.
Af Andra kammaren har A. varit led. 1906-08
för Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga
och 1912-19 för södra valkretsen af Östergötlands
län samt är sedan 1920 led. af Första kammaren
för Östergötlands län. Han har varit vice ordf.
i banko- (1915-17) och i krigstidstilläggsutskotten
(1917), led. i talmanskonferensen (1918-19), i
vattenlags- (1918) och konstitutionsutskotten
(1920-21) och i särskilda utskottet ang. Sveriges
anslutning till Nationernas förbund 1920. Som
motionär och debattör har A. vid skilda tillfällen
spelat en ganska framträdande roll. Motståndare
1906 till Staaffska regeringsförslaget i
rösträttsfrågan, motionerade han om proportionella
valmetodens tillämpning vid val till båda kamrarna
och en reform af båda kamrarna samt röstade
slutligen för det s. k. Påbodaförslaget. Han
motsatte sig 1907 mycket energiskt Lindmanska
regeringsförslaget och "Tällbergslinjen" samt
framlade ett eget motförslag till en rösträtts- eller
representationsreform, på grundval af konsekvent
genomförda proportionella val samt med
utsträckning af den politiska rösträtten äfven till kvinnor.
Urspr. vald på ett moderat program, motionerade
han under sin första riksdagsperiod bl. a. om
grufgeologiska undersökningar, ett särskildt
departement för kommunikationer och allmänna
arbeten samt om folkskolans reformerande i praktisk
riktning och förvandling till bottenskola samt
röstade för regeringsförslaget 1906 ang. medling i
arbetstvister och 1908 för utredning ang.
maximalarbetsdag för arbetarna inom industrien, men
bekämpade den s. k. lex Hildebrand (se Lex, sp.
325). Till andra riksdagsperioden invaldes A. på
Liberala landsföreningens program och ingick som
finansminister 7 okt. 1911 i Staaffs 2:a ministär
och kvarstod som sådan till ministärens afgång
17 febr. 1914. Bland de af A. kontrasignerade
k. propositionerna märkas de om frälseräntornas
aflösning, skogsvårdsafgift, skogsaccis och
virkestaxering, statsanslag åt transatlantiska
ångbåtslinjen, ny lag ang. arbetarskydd (samtliga dessa
1912), brännvinsförsäljningsmedlens indragning till
statsverket (1913), om aftal om ökad malmexport
från de norrländska malmfälten (s. å.) m. m. Som
märkligast torde vara att anse den på
trustkommitténs förslag baserade propositionen om sänkning af
sockertullen och höjning af sockerbeskattningen,
hvilken proposition vållade ganska märkliga
konflikter och debatter och resulterade i en
utskottskompromiss, för hvars genomförande
regeringschefen Staaff måste göra en allvarlig insats med sin
personliga auktoritet (1913). Från A:s senare
politiska verksamhet torde vara förnämligast att lägga
märke till hans både i offentliga föredrag och
riksdagsanföranden framställda skarpa angrepp mot
statsminister Hammarskjöld och hans regerings
initiativkraft och allmänna politiska tendenser.

Ordf. i riksdagens interparlamentariska grupp
1914 och svensk led. i Interparlamentariska
unionens råd sedan 1917 och i dess exekutivkommitté
sedan 1919, har A. på senare år egnat mycket
stort intresse och arbete åt internationella frågor
och uppehållandet af unionen och dess verksamhet.
Han har ock varit president vid dess konferens
i Stockholm 1921 och är medlem af europeiska
rådet för Carnegie endowment sedan 1920. Såväl
officiellt som enskildt har han äfven lifligt deltagit
i det internationella arbetet för åstadkommande af
varaktig fred och för bättre ordnande af
framtidens internationella rättsförhållanden. Bl. a.
som medlem af Nordiska interparlamentariska
förbundets råd och som president vid dess
delegerademöten i Stockholm 1916 och 1919 samt som
medlem af svenska kommittén 1918 för förberedande
af en internationell rättsordning efter kriget
(kommittén nu uppgången i kommittén för Nationernas
förbund). Han har dessutom varit delegerad vid
sammanträdena med representanter från de
neutrala staterna vid fredskongressen i Paris (1919)
och delegerad vid det af holländska regeringen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:46 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free