Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afvern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korthornsraserna, af hvilka dock den sistnämnda ej blef
representerad, har vid de senare såväl denna som
låglandsrasen uteslutits, den förra på grund af
att den icke numera har någon användning vid
vårt lands nötboskapsafvel, och den senare emedan
de uppställda krafven på reaktionsfrihet vid
tuberkulinundersökning skulle ha uteslutit en stor del
af de förnämligare afvelsbesättningarna samt
dessutom tillgången på utmärkta afvelsdjur ansågs
tryggad utan den uppmuntran, som
afvelscentertäflingen innebär. Under de 3 år, som täflingen
varar, äro de täflande besättningarna underkastade
sträng kontroll och bedömning af en
afvelscenternämnd. De besättningar, som förklaras för
afvelscentra, äro fortfarande under de 4 år, som
utmärkelsen gäller, underkastade kontroll, deras
stamtjurar utses i samråd med afvelscenternämnden, och
egaren är skyldig att till salu hålla af nämnden
godkända, rasrena tjurar till ett antal
motsvarande minst 1/10 af koantalet samt att icke bruka
eller till salu utbjuda andra handjur än de af
nämnden godkända, men slakta eller före
försäljning kastrera de icke godkända, m. fl.
inskränkningar i rätten att försälja djur, samt att
fortsätta kampen mot tuberkulossjukdonien.
Fjällrashjordarna erhålla dessutom en årlig
penningbelöning af 300-500 kr.
H. J. Dft.
Afvern, sjö på gränsen mellan Bo socken,
Närke, och Regna socken, Östergötland, ligger på
66 m. ö. h. med en areal af omkr. 7 kvkm. och
afvattnas af Ysundaån till sjön Glan och Motala
ström.
O. Sjn.
Afvisning, förv. Se Utvisning.
*Afvittra. - 2. Afvittringen, som förekommit i
Kopparbergs län, där den benämndes
storskifte, samt i de norrländska länen, hade till
föremål att afskilja kronans marker från
enskildas, att af kronans marker tillägga svaga hemman
fyllnad i deras behof, att urskilja hvad hemman
utöfver deras mantal och räntor innehade i egor
samt att af kronans öfverloppsmark indela och
utstaka nybyggen. Med dessa åtgärder åsyftade
man att bereda hemmanens innehafvare full
visshet om deras egoinnehaf och arbetssamma män
tillfälle till nya hemmans anläggning på kronans
marker för att därigenom befrämja landets
uppodling och bebyggande. - Afvittringarna, som
började 1803 i Kopparbergs län, 1832 i Gäfleborgs
län samt under förra hälften af 1820-talet i de
öfriga norrländska länen, äro nu (1922) i det allra
närmaste slutförda, i det att endast utstakning af
vissa områden, en del kartkopieringar och vissa
granskningsgöromål återstå. Afvittringen i riket har
intill 1920 kostat statsverket i rundt tal 10 1/2 mill.
kr. - Tilläggsafvittring i Västerbottens
läns lappmark, hvarom förordnats genom k. kung.
30 dec. 1916, är icke en afvittring i ofvannämnda
bemärkelse, utan en ämbetsåtgärd, hvarigenom,
efter det en s. k. afvittringsnämnd
verkställt undersökning och afgifvit utlåtande, K. M:ts
befallningshafvande ålägger hemmansegare eller
nybyggare, som vid den allmänna afvittring i länet,
hvilken fastställts under 1916 eller därefter, fått
sig tillsvidare tillagda slåtterängar utanför
hemmanets eller nybyggets egentliga egoområde, att
till kronan afträda ängarna mot ersättning, som
utgår medelst bekostande af odling å fastighetens
vid allmänna afvittringen bestämda egor eller å
mark, som genom tilläggsafvittringen förenas med
fastigheten. Ändamålet med denna indragning till
kronan af dylika slåtterängar är att upplåta dem
till odling och bebyggande.
H. Rhn.
*Afzelius. - 8. J. F. Ivar A. dog 31 okt.
1921 i Stockholm. - Han var 5 dec.
1902-30 okt. 1909 ordf. i Lagberedningen, hvarunder
utarbetades förslag till
ny jordabalk (se
vidare d. o.), och
1910-18 president i Svea
hofrätt. I Första
kammaren, som han
tillhörde 1898-1903 och
1905-15, växte hans
inflytande med åren;
han var led. af
talmanskonferensen 1903
och 1907-11, af
hemliga utskottet vid
lagtima riksdagen 1905
och af särskilda
utskottet vid urtima
riksdagarna s. å. och ordf. i moderata partiet 1910;
1912-15 var han kammarens högt uppburne
talman. Till hvad förut är sagdt om hans
parlamentariska verksamhet må läggas, att han 1903
väsentligt bidrog till, att kammaren antog förslag
till förmån för oäkta barns arfsrätt, att han
kraftigt understödde de 1907 och 1908 framlagda
förslagen till särskild arrendelag för Norrland och
Dalarna (se Norrlandsfrågan, sp. 1496),
att han 1908 motsatte sig den af lagutskottet
tillstyrkta und. skrifvelsen om en s. k. prygellag,
att han var anhängare af proportionella val och
talade varmt för allmän rösträtt. Under
unionskrisen 1905 intog han en medlande ståndpunkt.
- A. var sedan 1905 led. af permanenta
skiljedomstolen i Haag och blef 1909 led. af
skiljedomstolen i renbetesfrågan (se Lappar, sp.
1212). Han utsågs 1903 till hedersled, i Vitt.
hist. o. ant. akad. och valdes för åren 1905-18
till dess preses, men undanbad sig sistnämnda år
återval; både som preses och sedermera som led.
af förvaltningsutskottet insatte han stor kraft i
arbetet för akademiens uppgifter och för
tillvaratagandet af dess intressen. Han var dessutom led.
af Vet. akad. (1905) och Svenska akad. (1907),
kreerades 1911 till juris hedersdoktor vid
Kristiania universitet och valdes 1912 till hedersled,
af Juridiska föreningen i Finland. Skrifter, utom
de i hufvudarbetet nämnda, Processreformen i
Finland (1902; i "Tidsskr. f. retsvidenskab", af
hvars redaktion han var medlem sedan 1888) och
Minne af C. H. Rundgren. Inträdestal i Sv. akad.
(i akad:s "Handlingar ifrån år 1886", d. 21-22,
1908). - 9. J. A. A., filos. hedersdoktor i
Göteborg 1916, dog 7 okt. 1918 i Göteborg. -
10. Davida A. gifte 1903 om sig med
musikdirektören K. Bohlin och var en tid mycket
anlitad som oratoriesångerska. - 11.
Henrik Nicolai Clausen A., son till A. 5,
präst, lärare, f. 25 aug. 1849 i Enköping, d.
12 mars 1914 i Stockholm, blef 1870 student
och 1884 teol. kandidat i Uppsala, prästvigdes
s. å. och blef regementspastor 1887 vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
