- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
89-90

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrostemma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Contributions à la connaissance des mollusques
terrestres et d’eau douce de Kamérun
(1896), i
redogörelsen för svenska expeditionen till Kilima-ndjaro
m. m. 1910 skrifvit Mollusca samt för Nordisk
familjebok författat en mängd artiklar rörande
järnvägsväsendet. Om hans stora samling af konkylier
se "Svenska dagbladet" 26 jan. 1919.

L-e.

Ailsa l. A.-craig [ei’lsø kreig], en 344 m.
hög klippö i Firth of Clyde i Skottland, med
fyrtorn. Stora mängder sjöfåglar rufva på ön, som
kan bestigas blott fr. ö.

E. A-t.

Ailurus, zool. Se Procyonidæ.

Ailutaki, ö. Se Aitutaki. Suppl.

Aimafibrit, miner. Se Hemafibrit.

Aimatolit, miner. Se Hematolit.

Ainad, stad i Hadramaut, Arabien, vid Wadi
Haggar, 32 mil n. ö. om Aden. Omkr. 10,000 inv.

Aïn Beida l. A. el-Kebira, stad i Algeriet,
dep. Constantine, 112 km. s. ö. om Constantine,
förbundet med detta genom järnväg, 800 m. ö. h.
Omkr. 5,000 inv., öfvervägande arabisktalande.
A. (eg. "den hvita källan") anlades 1850 som
militärstation, men fick snart stor betydelse som
marknadsplats för den kringliggande högslättens
produkter af spannmål, läder, ull och får. S. om A.
ligga saltsjön Tarf och bergmassivet Djebel Aurès.

Ainianer, hellenisk folkstam. Se Amfiktyoner.

Ain Madi, oas i Algeriet, vid foten af Djebel
Amur, är ett viktigt handelsdistrikt med den af
tjocka murar omgifna staden A., som är säte för
en marbut och har omkr. 2,000 inv.

E. A-t.

Ain Musa, Moses källor, de källor, som
Mose skall ha slagit fram ur klippan, ligga på
Sinaihalfön, 20 km. s. s. ö. om Sues. De komma
från några små höjder och breda ut sig i den
kringliggande trakten, där de alstrat en rik vegetation
af palmer och buskar i det i öfrigt ökenartade
landskapet. Se Internationella
karantänskommissioner
.

E. A-t.

*Aino, jägar- och fiskarfolk. Se färgpl.
Asiatiska folk (fig. 3) och pl. Asiatiska
kulturföremål
(fig. 3) till art. Asien samt pl.
(fig. 19) till art. Begrafning.

Ainoshuku, jap., poststation, där man kan få
hästar och nattkvarter.

*Ain Sefra, territorium i dep. Oran, Algeriet.
Omkr. 147,000 inv.

*Aintab har omkr. 75,000 inv. (1922), af hvilka
2/3 äro muhammedaner, omkr. 20,000 kristna och
1,500 israeliter. Efter vapenstilleståndet i Mudros
(30 okt. 1918) hölls A. besatt af engelsmännen,
1 april 1920-9 febr. 1921 pågingo i A. häftiga
strider mellan de muhammedanske turkarna och
kurderna å ena samt de kristne armenierna å andra
sidan, hvarefter A. kom att tillhöra det af
Frankrike som mandatstat förvaltade Syrien.

E. A-t.

Aïn-Témouchent, stad i Algeriet, dep. Oran,
70 km. s. v. om Oran, på norra sidan af Atlas,
vid järnvägen Oran-Tlemsen. 250 m. ö. h.
7,046 inv. (1906). A. är raskt framåtgående, har
sundt klimat och liflig handel med spannmål
och vin.

E. A-t.

Aintree [ei’ntri], kommun i engelska grefsk.
Lancashire, 8 km. n. ö. om Liverpool, med stor
kapplöpningsbana. Under Världskriget var i A.
förlagd en af Englands största
flygmaskinsverkstäder. Omkr. 300 inv.

E. A-t.

*Aira, bot. A. cæspitosa kallas äfven tuftada,
A. flexuosa krustada.

*Aird. - 2. Sir John (ej Benjamin) A.
dog 6 jan. 1911.

Airedaleterriern [äö’deil], zool. Se Hunden,
sp. 1313, pl. III, fig. 1.

Aisjaure, sjö i Arjepluogs socken, Norrbottens
lappmark, belägen 419 m. ö. h. på samma nivå
som Uddjaure, till hvilken sjö den afrinner. Sjön
fortsättes mot s. af en vik benämnd Hammarsjön
och Korsträsk i v. samt mot ö. af Fluka. Med
inräknande af dessa har A. en areal af omkr. 53 kvkm.
Sjöns egendomliga topografi tyder på glacial
omformning, hufvudsakligen genom moränuppdämning
af ett par med Laisälfven och Hornavans dalgång
parallella flodlopp.

O. Sjn.

*Aisne. Under Världskriget var den n. om A.
mellan Berry au Bac (s. ö. om Craonne) och
Soissons löpande höjdsträckningen, på hvars krön
vägen Chemin des Dames är anlagd och
som af tyskarna efter återtåget från Marne i sept.
1914 starkt befästes, föremål för upprepade,
häftiga strider mellan dem och de allierade. De
viktigaste af dessa strider, som i regel antogo
karaktären af långvariga fältslag, vanligen uppkallade
efter A., voro 12-17 sept. 1914, 8-26 jaa. 1915,
6 april-27 maj och 24 okt.-2 nov. 1917 samt
27 maj-13 juni och 18 aug.-4 sept. 1918. Se
Världskriget, sp. 166, 183, 219, 221, 236,
237 och 240.

H. J-dt.

Aitareya-brahmana. Se Indiens språk
och litteratur
, sp. 535.

*Aitchison. - 1. G. A., f. 1826, dog 16 maj
1910 i London.

Aitken [ei’tkin], Robert Grant, amerikansk
astronom, f. 31 dec. 1864, är astronom vid
Lick-observatoriet å Mount Hamilton, Kalifornien. Hans
arbeten röra sig hufvudsakligen om
dubbelstjärnorna, öfver hvilka han utfört synnerligen
omfångsrika och viktiga observationsserier. Han har
upptäckt flera tusen nya dubbelstjärnor. Utom en
mängd specialafh. har han utgett en utförlig
monografi rörande dubbelstjärnorna, The binary stars
(1918).

B-d.

Aitutaki l. Ailutaki, ö i Cook’s arkipelag i
Stilla hafvet, 14 km. lång och 34 km. i omkrets,
upptäcktes 1777 af kapten Cook och innesluter
jämte några af ett korallref omgifna holmar en
lagun, som förr varit påtänkt till örlogshamn.
Omkr. 1,300 inv.

E. A-t.

Aix, zool. Se Andfåglar, sp. 967, och
Praktankor.

*Aizelin, E., dog 1902 i Paris.

’Ajdukiewicz, T. - Zygmunt A. dog 1918 i
Wien.

*Ajesja, mindre riktigt i st. f. A’jesja (arab.
`A’isja, `Ajisja).

Ajo [a’jå], it., och Ayo, sp. (jfr Aja),
uppfostrare, i Spanien särskildt infanters guvernör.

Ajos, fyr i Bottniska viken, vid inloppet till Kemi
stad, Finland, uppfördes 1887. Ljuset (fast hvitt
med rödt och hvitt klipp) 6,5 m. öfver vattenytan;
lysvidd 10 sjömil; ljusstyrka 1,500 (hvitt ljus) och
300 (rödt ljus) hlj.

O. B-n.

Ajudu, stad. Se Nagy-Enyed.

Ajugoideæ, bot., underfamilj af fam. Labiatæ,
utmärkt af en- eller tvåläppig krona, oftast 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:36:17 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free