- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
93-94

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ajuruoca ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit inriktadt på undanröjande af förefintliga
grundlagsenliga hinder för kvinnors tillträde till
vissa statstjänster. Detta arbete har burit frukt
i grundlagsändringar, 1909 och 1921, hvarigenom
för akademiskt bildade kvinnor tillgängliga
arbetsområden afsevärdt vidgats och nya öppnats.
Vidare arbetar föreningen för en rättvis lösning af
de kvinnliga statstjänstemännens löne- och
pensionsfråga och söker i öfrigt tillvarataga de
akademiskt bildade kvinnornas intressen.

A. Ph-n.

Akademiskt konsistorium (Större och
Mindre akademiska konsistoriet
). Se
Universitet, sp. 1123-24.

Akajaure, föreslaget namn för den stora af Stora
Lule älf genomflutna Lapplandssjö omkr. 434 m.
ö. h., som uppkommer genom de 9 m. höga
fördämningar, som anläggas vid Suorvajaures östända
(Lilla sjöfallet). Den kommer att få en areal af
omkr. 187 kvkm. och omfatta hela sjökedjan från
Ruotjajaure öfver Kaskajaure, Luoktanjarkajaure,
Alemusjaure, Vuoksajaure och Suorvajaure ned
till Lilla sjöfallet.

O. Sjn.

Aka’kios (Akacius), patriark af
Konstantinopel, mera politiker än präst, var upphofsman till
kejsar Zenons henotikon (se d. o.), som i st. f.
att som var beräknadt medla i striden om Kristus’
naturer, åstadkom den stora schism mellan de
västerländska och "ortodoxa" kyrkorna, som varade
ända till 519.

J. C.

Akali, krigarklass bland sikherna (se d. o.,
sp. 470).

Akalkot [akalkåu’t]. 1. Vasallstat i
brittisk-indiska presidentskapet Bombay. 1,290 kvkm.
83,500 inv. (1911). Hufvudnäringar äro åkerbruk
och väfnad. - 2. Hufvudstad i staten A. 18,750
inv. (1911).

1-2. E. A-t.

Akamba (Wakamba), bantunegerstam i
landet Ukamba (se d. o., äfven i Suppl.).

Akamagaseki. Se Shimonoseki.

A’kan, en man af Juda stam, som förgrep sig
på det till förstörelse prisgifna bytet efter Jerikos
fall och därför af Josua dömdes att tillika med
sin familj stenas i Akors dal (Jos. 7).

E. S-e.

Aka’nthos, nu Erisso, i forntiden grekisk
stad, koloni från Andros, på Chalkidike, vid
smalaste delen af halfön Akte, som Xerxes lät
genomskära nära A. för att föra fram sin flotta 480
f. Kr. En sänka, af traktens invånare kallad
Provlika (genomskärningen), visar ännu, hvar
kanalen gått.

E. A-t.

Akarider, zool., detsamma som kvalster (se
Spindeldjur, sp. 721).

Akarececidier, zool. Se Gallkvalster.

Akarodomatier, bot. Se Domatier.

Akashi [-Ji], stad på södra kusten af japanska ön
Hondo, v. om Kobe, vid järnvägen dit. 33,099 inv.
(1920). Från A. regleras Japans normaltid.

E. A-t.

Akassa, stad i brittiska kolonien Nigeria, vid
mynningen af Rio Nun i Nigers delta. A. har
fabriker och reparationsverkstäder samt exporterar
nötter och olja.

E. A-t.

illustration placeholder
Fjällmassivet Akavares nordvästsida, sedd från Pålnotjåkko. (Fotogr. af A. Hamberg, 1910.)


A’kavare. Ortnamn på aka (= lappgumma) äro
inom Pite och Lule lappmarker ingalunda
sällsynta. Så finnes strax n. om Arvidsjaur tre
skogsberg med namnet Akavare, vid Tjäggelvas två
med namnet Akapakte. Omkr. 15 km. s. v.
om Sarektjåkko ligger det mäktiga Akatjåkko,
hvars topp enl. förf:s mätningar når 1,983 m. ö. h.
Ännu märkligare är det betydande fjällmassivet
Akavare (se fig.) vid Vuojatätnos utlopp i
Arrojarnga, en af sjöarna i Stora Lule älfs sjökedja.
Genom sitt isolerade och mot denna farled framskjutna
läge uppmärksammades detta berg redan tidigt och
finnes upptaget på kartor från slutet af 1700-talet,
ehuru under annat namn. 1870 anges det med
sitt nuv. namn. Från Sarekfjällen i s. skiljes det
genom en halfmilsbred slätt. Enl. förf:s mätning
reser sig A:s Stortopp till 2,013 m. ö. h. och är
efter höjden den femte i ordningen af Sveriges
bergstoppar. Mest majestätiskt synes berget från
n. och n. ö., då det höjer sig närmare 1,600 m.
öfver sjökedjan. Dess norra fot är omgifven af
björkskog. A. har en utsträckning i ö.-v. af
närmare 10 km., dess bredd i nord-sydlig riktning ung.
hälften. Från den mot s. förskjutna hufvudkammen
nedgå mot n. fyra glaciärfyllda dalar, skilda af
bergskammar (se fig.). Äfven på öst- och
sydsluttningarna träffas glaciärer. Liksom Sarekfjällen
uppbyggas A:s högre delar af gabbrodiabaser och
amfiboliter; därunder komma företrädesvis
syenitiska bergarter. A:s Stortopp synes första gången
ha bestigits af N. Flygare 1900. En kartskiss öfver
berget i skalan 1:50,000 har publicerats af H. N.
Pallin. Om färder dit se "Sv. turistföreningens
resehandböcker" XXV och XXVII.

A. H-g.

*Akebäck, socken, är sedan 1920 annex till
Roma.

A’ken, stad i preussiska prov. Sachsen, vid
Elbe och järnvägen Köthen-A. Omkr. 9,700
inv., mest protestanter. A. har fabriker för
tillverkning af oljor och essenser, väfverier och
skeppsbyggerier.

*Aker. Akers sorenskriveri innefattar
nu pastoraten Nordstrand, Östre och Vestre Aker,
Ullern samt Vestre och Östre Bærum. 719 kvkm.
46,050 inv. (1917).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:25 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free