Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 101-102 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alaskagolfen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

101

Alaskagolfen Albanien

102

af koppar till 12,9e mill. doll. Värdet af allt i
A. produceradt guld från 1880, då det först
började brytas, till 1920 beräknas till 310,800,234
doll. Bergverksprodukternas samtliga värde s. å.
anslogs till 22,07 mill. doll. 1919 funnos i A. 1,138
km. järnvägar och 164 postkontor. - Om senaste
forskningar i A. se Amerika. Suppl. E. A-t.

Alaskagolfen, bukt af Stilla hafvet, på södra
kusten af Alaska, begränsas i n. af den långt
utskjutande Alaskahalfön, innesluter flera stora
öar, bland dem Kodiak, och har flera djupt in
i landet inträngande vikar, Cookviken, Prins
Williams sund m. fl. E. A-t.

Alaskakedjan (eng. Alaskan range), bergskedja
i södra Alaska, går i en stor båge från s. v. till
n. ö., från Stilla hafvet till Tananas, en biflod
fr. v. till Yukon, dalgång. Högsta toppen, Mount
Mac Kinley, når 6,187 m., och flera toppar ligga
öfver 4,000 m. högt. E. A-t.

Alasornia. Se E lass o n a. Suppl.

Ala’stor (af stammen lafh-\ jfr lèthe, glömska,
och a’lastos 1. a’lestos, oförgätlig), grek. myt.,
hämnare, plågoande, straffande gudom; brottsling,
hvars missgärning aldrig kan glömmas.

A Ia7tere, lat., "från sidan", särskildt i titeln
legatus a låter e, från påfvens sida utsändt ombud.
Se Legat.

Åla tingslag, i Gäfleborgs län, ingår i Sydöstra
Hälsinglands domsaga och Söderhamns fögderi
samt omfattar socknarna Skog, Söderala, Mö,
Eengsjö, Norrala och Trönö. 1,325 kvkm. 24,917
inv. (1920).

Alatornio, socken. Se Nedertorneå 3.

Alatyr [-ti’r], kretsstad i ryska guv. Simbirsk,
vid den 200 km. långa floden A:s utlopp i Sura.
13,300 inv. (1904). Liflig handel med spannmål
och trä. Stora garfverier. A. grundlades 1552
af Ivan IV. E. A-t.

*Alauda, zool. Se Lärkor, sp. 220.

Alausi’. stad och kurort i prov. Chimborazo,
Ecuador, 120 km. ö. om Guayaquil, med hvilket
A. har järnvägsförbindelser.

A’laveteli, socken. Se Nedervetil.

*Alavo. Det i hufvudarbetet omnämnda monu-
mentet återges i bifogade fig.

Minnesobelisken^vid Alavo.

Alba Fuce^tia, stad. Se Alba 2.

Albäner, nu allmänt namn på det folkslag, som
tidigare plägade kallas albaneser (se d. o.).

*Albanien är sedan 1912 en oberoende stat
med omkr. 28,500 kvkm. areal och 1,400,000 inv.
Landets gränser hålla f. n. på att definitivt
fastställas af en internationell af stormakterna
tillsatt kommission. Det omges i n. och ö. af

Kartskiss af Albanien.

Jugo-Slavien, i s. af Grekland och i v. af Adriatiska
hafvet. Af befolkningen äro omkr. 2/3
muhammedaner, resten grekisk-ortodoxa i s. och romerska
katoliker i n. – Näringslifvet är
mycket outveckladt, och stora delar af landet äro
ouppodlade. Det jordbruk, som bedrifs, är mycket
primitivt. De viktigaste produkterna äro tobak, ull
och olivolja. Landet är fattigt på skog, men anses
ega god tillgång på koppar, kol, silfver, guld och
bly. Kommunikationerna äro dåliga; i landets
centrala delar finnas inga vägar, endast i s., n. och
ö. finnas af den italienska förvaltningen byggda
landsvägar. Järnvägar saknas h. o. h. Landet har
5 hamnar: San Giovanni di Medua, Durazzo,
Valona, Porto Palermo och Santi Quaranta. Valona
är utsedt till att bli medelpunkt för en
transbalkansk järnväg, som skall förbinda Italien med
Konstantinopel. A. har inga egna banker och intet
eget mynt. De viktigaste städerna äro Durazzo,
provisorisk hufvudstad, Skutari, Elbasan, Tirana,
Argyro-Kastro, Berat, Koritza och Valona. –
Undervisningsväsendet är outbildadt. I
Koritza finns sedan 1891 en flickskola; jesuiterna
ha en skola i norra delen och de grekisk-ortodoxa
en i södra delen af landet. – Styrelsen
utöfvas af en provisorisk regering, upprättad 1917
i Durazzo och f. n. förlagd till Tirana.

Historia. A. tillhörde trots flera uppror
Turkiet, tills det efter första Balkankriget genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>