Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-VIII). Skolan grundlades af fru Sofi
Almquist (se d. o., sp. 682) 1892 med 4 klasser,
växte efter hand, så att lärjungar därifrån 1904
kunde aflägga studentexamen, samt fick 1905 dimis-
sionsrätt och 1910 normalskolekompetens. Karak-
teristiska för läroverket äro den jämförelsevis korta
arbetstiden (möjlig därigenom, att klasserna hållas
små och att den väsentligaste delen af skolarbetet
är förlagd till 9–12 f. m. eller, för gymnasiet,
8–11, då intensiteten är störst och engelska som
första språk. Läroverket, som eges af fru Alm-
quist och af henne leddes t. o. m. 1915, har
till föreståndarinna (sedan 1916) hennes dotter
Signe Almquist (f. 9 febr. 1879) och till
studierektor lektor Bengt Söderborg. Det är
sedan 1904 inrymdt i huset n:r 13 Nybrogatan,
byggdt för skolans räkning af ett bolag, bildadt
förnämligast af föräldrar till barn i skolan. Läs-
året 1921-22 var aintalet lärjungar 462 (v. t.
215 gossar och 247 flickor), hvaraf 67 tillhörde
gymnasiet.
*Almqvist (sp. 684). – 1. P. V. A. afgick 1903
från professuren och dog 18 maj 1911 i Stockholm.
Om hans son Johan Reinhold se Almkvist. Suppl.
Almqvist, Sven Alexander, direktör,
industriman, f. 12 dec. 1840 på Liljeholmen, Bränn-
kyrka socken, studerade vid Svenska slöjdföreningens
skola 1854–55 och Teknologiska institutet 1856–57,
blef 1857 järnkontorselev vid Motala verkstad,
där han arbetade till 1868, från 1862 som
ritare. Efter en kortare tjänstgöring vid marin-
ingen jörstaten blef A. 1869 konstruktör och senare
chef för ritkontoret vid Motala verkstads filial,
Lindholmens mek. verkstad, 1877 teknisk chef och
öfveringenjör vid Motala bolags verkstäder, i hvil-
ken befattning han kvarstod till 1892. Han blef
då direktör för a.-b. Lindholmens arrendatorer
och var 1894-1906 direktör för Lindholmens verk-
stads a.-b. Sistnämnda år öfvertog A. såsom verk-
ställande direktör ledningen af Göteborgs nya verk-
stads-a.-b. (Götaverken). Denna tjänst lämnade
han 1910, då han blef ordf. i styrelsen för samma
bolag och dess kassadirektör, i hvilken egenskap
han kvarstod till juli 1917. De stora varfs- och
verkstadsföretag, åt hvilka A. sålunda egnat 60
års intensivt och framgångsrikt arbete, ha under
hans ledning undergått en mycket betydande ut-
veckling (jfr Lindholmen 4 och Motala
mekaniska verkstad), och hans insatser
för den svenska varfsindustrien och handelsflottans
nydaning ha varit högst afsevärda.
Äfven ett flertal af svenska flottans fartyg ha
byggts under A:s öfverledning. Såsom fartygs-
konstruktör har A. gjort sig särskildt ka o d genom
de af honom i samarbete med Ludvig Nobel och
öfverste P. A. Bilderling konstruerade oljetankfar-
tygen, speciellt lämpade för transport af petroleum
på Kaspiska hafvet och ryska flodfarleder. A. var
ledamot af Östergötlands landsting 1883-86, har
varit styrelseledamot i Sköfde mek. verkst. a.-b.
och Elektriska svetsnings-a.-b. samt ordf. i
Rosengrens kassaskåpsfabriks-a.-b:s styrelse.
Fmn.
Almsplintborren, zool., tillhör släktet Scolytus
af fam. barkborrar (se d. o. och Skogens
skadeinsekter, pl. II, fig. 4-5).
Almstad, herrgård i Tåby socken, Östergötland,
omfattar inom Tåby och Tingstad 41/2 mtl, areal
300 har, hvaraf 125 har åker, tax.-v. (1921)
157,500 kr. Till slutet af’1600-talet hörde gården
under Stegeborg och har sedan 1750-talet tillhört
släkten Funck. Nuv. egare är frih. Fr. Funck. O. Sjn.
Almström, A. F. R. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>