Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andersson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skådespel af Kalidasi" (1906). I Kuno Amérs
skolår, en pedagogisk lärodikt (1918) framställer
han sin personliga uppfattning af en skolmans och
uppfostrares kall.
A. M. A.
Andersson, Nils Bernhard, bokbindare,
f. 27 maj 1858 i Falun, lärde yrket i Gäfle och
Stockholm 1873-79, då han erhöll ett statens rese-
stipendium och for till Paris, där han arbetade hos
olika firmor, hvarefter han återvände till Stock-
holm, anställd hos bokbindare I. A. V. Lind-
mansson, hvars firma för af A. verkställda arbeten
erhöll stora guldmedaljen på utställningen i Kö-
penhamn 1887. S. å. upprättade A. eget bok-
binderi i Stockholm, hvilket 1917 ombildades till
aktiebolag och som står i främsta ledet inom sitt
fack i vårt land. A:s specialitet är handförgyll-
ning; utom den finare biblioteksinbindningen och
lyxband har A. företrädesvis framställt adresspermar
och diplomband. Sedan 1897 är A. styrelseledamot
i Stockholms bokbinderimästareförening. R-n B.
Andersson, Lars Ivar, läkare, f. 26 febr.
1860 i Nora, blef student i Uppsala 1878, med.
licentiat vid Karolinska institutet 1888 och med.
hedersdoktor 1907. Efter åtskilliga förordnanden
i militär och civil sjukvård blef han sundhetsin-
spektör i Stockholm 1891 och förste stadsläkare
där 1898. A. har varit led. i flera kommittéer
(för åtgärder mot smittsamma könssjukdomar, för
revision af lagstiftningen mot yrkesfara, för revi-
sion af rikets hälsovårdsstadga) och utgett ett fler-
tal uppsatser, utredningar, betänkanden hufvud-
sakligen på det hygienisk-epidemiologiska området
samt Stockholms stads hälsovårdsnämnds berättelse
sedan 1898.
J. K.
Andersson, Per, industriidkare, kommunal- och
riksdagsman, f. 3 febr. 1861 i Gunnarskog, Värmlands län,
bondson, började som bysmed, öfvertog ett litet
gjuteri ("Igelska verkstaden") i Arvika, utvidgade
det och började tillverka äfven landtbruksmaskiner.
Firman öfvergick 1899 till "A.-b. Arvika verkstäder",
med ett 20-tal arbetare och med A. som disponent.
1918 hade arbetarantalet ökats till of ver 1,000.
Kriget hade gett ökad sysselsättning åt verken, hvilkas
namn ändrats till "A.-b. Arvikaverken". A. afgick 1917
från disponentskapet, men kvarstod i styrelsen. A. har
dessutom varit disponent för Arvika elektriska a.-b.
och styrelseled, i andra företag. Han har många
år varit stadsfullmäktiges ordf. och led. af landstinget
samt vice ordf. i handelskammaren för Värmland, Dal
och Bohuslän. 1909-12 var han, vald af Jösse domsaga,
led. (högerman) af Andra kammaren. Han var under kristiden
led. af produktionskommittén och bränslekommissionen, hvars
ordf. A. är sedan juni 1918.
T. B–l.
Andersson, Bror John Fritiof, ingenjör,
donator, f. 14 mars 1862 i Köpenhamn af
svenska föräldrar, studerade vid flottans minskola
och Tekniska högskolan samt anställdes 1884 vid
Stockholms Belltelefon-a.-b:s ingenjörskontor, men
öfvergick 1890 i telegrafverkets tjänst, hvari han
först som ingenjör, sedan som telefonombud kvar-
stod till 1901. 1890-1902 innehade A. i Stock-
holm John Anderssons elektrotekniska byrå, och
sedan 1901 är han verkst. direktör i A -b. Svensk
normaltid. Han stiftade 1901 och blef 1902 ensam
innehafvare af Åskledar-kontroll-anstalten i
Stockholm. Denna har till uppgift att insamla material
för vetenskapligt studium af företeelser samman-
hängande med åskväder, upprätta statistik rörande
sådana, tillhandagå allmämneten med råd och upp-
lysningar till skydd mot blixtens härjningar samt
kontrollera och upprätta förslag till åskledaranlägg-
ningar, men ej att utföra sådana. A. och hans
hustru donerade 1918 till Uppsala universitet
fastigheter, värderade till 600,000 kr., och upprättade i
samband därmed B. John F. och Svea An-
derssons stiftelse, hvilken skall förvalta
donationen, lämna medel till en professur i "Elek-
tricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska
elektriska urladdningar", samt har fått till sig
öfverlåten Åskledar-kontroll-anstalten. Denna före-
stås dock fortfarande af A., men dess samlade
erfarenheter, statistik m. m. öfverlämnas till inne-
hafvaren af professuren för vetenskaplig behand-
ling. - A. har haft måoiga kommunala förtroende-
uppdrag (bl. a. var han 1908-10 stadsfullmäktig
i Stockholm). Han eger (sedan 1911) Vallstanäs
säteri i Uppland och har egnat stort intresse åt
jordbrukets industrialisering samt omläggning för
elektromaskinell djuparbetning af jorden, bärgning
af skörden m. m.
Fmn.
Andersson, Nils, kännare och samlare af
svensk folkmusik, f. 29 juli 1864 i Hofterup, Mal-
möhus län, d. 31 mars 1921 i Lund, blef student
där 1886, filos. kandidat 1889, juris kandidat 1892
och stadsnotarie i Lund 1901, t. f. revisionssekre-
terare 1915, tjänstgjorde som sekreterare i andra
försvarsberedningen 1912 och i 1914 års riksdags
försvarsutskott, som sakkunnig ang. omorganisatio-
nen af armémusiken 1915-16 och ang. ändringar
i den kommunala rösträtten 1917 samt var förlik-
ningsman i arbetstvister inom södra distriktet sedan
1913. A. egnade sig alltifrån 1880-talet åt folk-
musikforskning, upptecknade flitigt gamla vallåtar,
vismelodier, gånglåtar, polskor o. s. v. från Skåne
och nordliga landskap, främjade kraftigt spelmans-
täflingarna (se vidare d. o.), inlade stor förtjänst
om Svenska folkmusikkommissionen (se Låt) och
offentliggjorde i landsmålsföreningarnas tidskrift en
stor samling Skånska melodier upptecknade (1895
-1916) och ett antal Skånska danser (1895) samt
skref flera bidrag till tidskrifter, förutom juridiska
uppsatser. Vid sitt frånfälle hade han under arbete
ett större samlingsverk af flera tusen melodier.
E. F–t.
*Andersson, K. F. Gunnar, blef 1906
lektor i botanik vid Skogsinstitutet och 1909
professor i ekonomisk geografi vid Stockholms
handelshögskola, där han skapat ett geogra-
fiskt institut och ett råvarumuseum. Han
lämnade dec. 1920 sekretariatet i Sv. sällskapet
för antropologi och geografi och erhöll
samtidigt Wahlbergsmedaljen i guld för sina
förtjänster om den svenska geografiska forskningens
utveckling. För denna har han ej minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
