- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
203-204

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anderson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203

Andersson

204

bidragit genom de som resultat af hans resor till
Amerika (1912) och Australien och Nederländska
Indien (1914) utgifna arbetena. A. var 1906 led.
i kommittén för uppgörande af förslag till den
högre skogsundervisningens omläggning och där-
efter led. i styrelsen för den nyinrättade Skogs-
högskolan jämte Skogsförsöksanstalten; 1906-08 var
han ordf. för af sättningen af skyddsskogar i Jämt-
lands län. Under krisåren var han led. eller ordf. i
flera kommittéer. Han valdes 1919 af Hälsingborgs
stadsfullmäktige till led. af Första kammaren med
20 högerröster och 6 frisinnade, ehuru han var de
senares kandidat. Utom sina botaniska skrifter umder
senare år, bland h vilka de mest omfattande äro
Hasseln i Sverige (1903) och Den norrländska fo-
rans geografiska fördelning och invandringshistoria
(1912, jämte S. Birger), har A. i större och mindre
arbeten behandlat problem från området för natu-
rens och människans ömsesidiga växelverkan, där-
ibland Timmertransporten på de svenska vatten-
dragen och dess geografiska förutsättningar (1907),
Australien, natur och kultur (1915), Vårt dagliga
bröd (1916; 3:e uppl. 1918; belönad af Vet. akad.
med Söderströmska priset 1917), Kraft och kultur
(1920) m. fl. Han är led. af Yet. o. vitt. samh.
i Göteborg (1917) och Landtbruksakad. (s. å.).
Om hans broder Selim Birger Gotthard se
Birger. Suppl.

Andersson, Lars Gabriel, zoolog, f. 22
febr. 1868 i Yagnhärad, Södermanland, blef stu-
dent i Uppsala 1887 och filos. doktor där 1909,
utnämndes till lektor i biologi vid Högre latinläro-
verket å Norrmalm i Stockholm 1912 och blef 1920
rektor för samskolan på Lidingön. Han har tjänst-
gjort under flera år som assistent vid Naturhistori-
ska riksmuseum. A. har författat ett stort antal
uppsatser, behandlande amfibiernas och kräldjurens
zoografi och flertalet offentliggjordt i Yet. akad:s
skrifter; dessutom har han utgett (som gradualdis-
putation) Untersuchungen uber die äusseren geni-
talorgane und des afters bei den nagetieren (1909)
samt flera läroböcker i zoologi för skolorna. L-e-
Andersson, Jakob Teofil, ämbetsman, f.
27 sept. 1869 i Ystad, studerade i Lund, där han
1897 blef filos. doktor och s. å. docent i statistik
och statskunskap. S. å. blei han e. o. tjänsteman
i Kommerskollegium, förestod våren 1898 e. o.
professuren i historia och statskunskap vid Lunds
universitet, blef 1904 aktuarie och 1906 biträdande
förste aktuarie i Kommerskollegiets af d. f. arbetssta-
tistik. 1910 blef han t. f. byrådirektör och sjuk-
kasseinspektör och 1912 byråchef i Socialstyrelsen.
Han har dessutom inlagt betydande förtjänst om
ordnandet af sjukkasseverksamheten i Sverige samt
sjukförsäkringen och blef 1915 medlem af kommit-
tén för obligatorisk sjukförsäkring. Förutom en
mängd tidskriftsuppsatser i sjukkasse- och samhö-
rande frågor har A. skrifvit Den inre omflyttnin-
gen. I. Norrland (1897) och Handbok vid tillämp-
ningen af lagen om folkpensionering (1914).

* Andersson, Johan Gunnar, geolog, ut-
nämndes 1906 till chef för Sveriges geologiska
undersökning (1914 öfverdirektör) och professor,
var generalsekreterare vid 10: e internationella
geologkongressen i Stockholm (se Geologiska
kongresser. Suppl.), hvarvid han inlade myc-
ket stor förtjänst såväl om kongressens lyckliga

genomförande i allmänhet med exkursioner öfver
hela Sverige och till Spetsbergen, samt om de geolo-
giska arbeten, hvilka utfördes som förarbeten till
kongressen och speciellt till guiderna för den-
samma; härigenom erhöllos värdefulla tillskott till
vår geologiska litteratur. 1914 åtog sig A. att
organisera geologiska undersökningar i Kina, huf-
vudsakligen med praktiskt syfte, som "rådgif-
vare i grufangelägen-
heter" (han åtföljdes
af dåv. statsgeologen
F. Tegengren) och er-
höll därför fr. o. m.
l maj 1914 två års
tjänstledighet från sitt
ämbete, och 1916 be-
gärde han och erhöll
afsked från detsamma
för att ytterligare egna
sitt arbete åt Kinas
geologiska genomfor-
skande och anställdes
då ånyo för fem år
som regeringens "råd-
gifvare i grufangelägenheter". Under vidsträckta
resor i landet, hufvudsakligen dess mellersta
och norra delar, gjorde A. många upptäckter
på olika geologiska områden och insåg snart, att
här fanns ett rikt och obrutet arbetsfält, som var
värdt ett väl organiseradt arbete af de bästa
krafter. Gemom svenska vänner af vetenskaplig
forskning insamlades en "Kinafond" å 70,000 kr.
för att möjliggöra vidsträcktare resor och insam-
lingsarbeten, under samarbete mellan å ena sidan
A. och svenska forskare och å andra sidan Kinas
myndigheter, väsentligen dem ny upprättade Kinas
geologiska undersökning, och 1919 bildades en
"Kinakommitté" för att handha de vetenskapliga
och ekonomiska angelägenheterna, som voro för-
bundna med A:s resor och samlingar. 1920 års riks-
dag beviljade för A:s arbeten i Kina en summa af
.90,000 kr. att utgå umder åren 1921-23. Dess-
utom ha insamlats ytterligare medel för arbeten,
som stå i samband med detta ändamål, så att i
rundt tal ha hittills (sommaren 1922) användts
200,000 kr. Då A:s anställning utgick 1921, för-
längdes den till 1924 under former, som medgåfvo
honom större frihet för sina rent vetenskapliga
syften. För insamling af vetenskapligt material har
A. dels utbildat en stab ai infödda samlare, dels
organiserat ett samarbete med de svenske missionärer,
som arbeta i Kina, såväl för meddelanden om geolo-
giska förhållanden i allmänhet som för insamling.
A:s arbeteoi beröra så godt som alla delar af
Kinas geologi, men koncentrera sig dock kring den
fossila floran, den tertiära däggdjursfauman, lan-
dets tertiära och kvartära historia och dess pre-
historiska arkeologi. Utforskandet af de växtläm-
ningar, som åtfölja stenkolsflötserna, blef en af de
första arbetsuppgifterna. Redan 1916 gjorde pro-
fessor Halle från Stockholm em resa till Kina för
att studera den fossila floran, och sedan har en
kinesisk vetenskapsman under flera år i Stockholm
närmare studerat fytopaleontologi. Yäxterna ut-
säga, att största delen af Kinas stenkolsbildningar
härrör från karbon och perm, de betecknas som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free