- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
297-298

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arosmässan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

Arosmässan-Arrende

298

och klädesfabrikation, anlade olika kemisk-tekniska
fabriker i Sverige samt 1814 en "normalfabrik för
finaste kläden" i Norrköping. Han fick 1808 asses-
sors titel. 1812, 1815 och 1828-30 var han riks-
dagsman samt 1827 och 1828 statsrevisor. 1837
blef han lärare vid Ebersteinska skolinrättningen i
Norrköping och verkade kraftigt för tillgodogöran-
det i Sverige af nya utländska rön på teknikens
område. Han var led. af Vet. akad. (1821) och
Landtbruksakad. (1827).

2. Jakob Fredrik Neikter A., den
föregåendes son, topograf, f. 11 juli 1809 i Norr-
köping, d. där 17 dec. 1890, blef 1827 under-
löjtnant vid Fältmätningsbrigaden (sedermera To-
pografiska kåren) och 1874 öfverstelöjtnant i armén
(afsked 1886) samt var 1862-74 föreståndare för
Krigsarkivet. Han skref ett stort antal i Eikets
allmänna kartverk i manuskript förvarade volymer
i ’’triangelmätning" of ver större delen af Sverige,
ett arbete, h vilket betecknats som ett storverk och
ännu används. A. författade flera uppsatser i
Krigsvet. akadrs handl. (bl. a. om Sveriges höjd-
sträckningar, 1849, och årsberättelser i topografi)
samt Kortfattad topografisk och statistisk beskrif-
ning öfver Sverige och Norge (1880; i C. 0. Nor-
densvans och W. E. Krusenstiernas "Handbok för
svenska härens befäl") m. m. Han var led. af
Krigsvet. akad. sedan 1848.

3. Edvard Herman Neikter A., den
föregåendes son, statistiker, f. 30 april 1867 i
Stockholm, blef 1896 filos. doktor i Uppsala, 1893
e. o. tjänsteman, 1896 amanuens, 1910 aktuarie
och 1918 byråchef i Statistiska centralbyrån, där
han sedan 1912 förestått befolkningsstatistiken.
Förutom bidrag i "Uppland", "Sveriges land och
folk", Nordisk familjebok och tidskrifter har A.
skrifvit Om sättet för grundlagsändring under tiden
1809-1866 (1895) samt redigerat "Tidskrift för
Sveriges landsting, städer och hushållningssäll-
skap", arg. 39-45 (1907-13).

4. IvarAxel Henrik A., den föregåendes syss-
lings son, målare, f. 8 okt. 1878 i Göteborg, d. l

jan. 1909, studerade
till en början i Göte-
borg vid Slöjdför-
eningens skola och
vid museets rit- och
målarskola (för Wil-
helmson) 1897-98,
därefter i Stockholm
vid konstakademien
1898-1900 och nå-
gon tid i Konst-
närsförbundets skola
(för Bergh), vistades
utomlamds (Berlin,
München, Paris) 1903
-05 och var därefter
bosatt på landsbygden
i Sverige. A. intar
en plats för sig i den
samtida svenska konstnärsgenerationen. Med flö-
dande fantasi och idérikedom utförde han en
stor mängd målningar i olja, tempera, akvarell med
än groteska, ironiskt gycklande, än poetiska, täcka
motiv. Bland hans temperamålningar märkas Rus
(1906) och Venus (1907). I litet format utförde han

Ivar Arosenius. Själfporträtt.
(Gröteborgs museum.)

bl. a. flera serier sagobilder, däribland Fiskdrott-
ningen, Prinsessan och svennen, Trollkarlen och
den underbara fågeln (alla 1908). Kattresan utgafs
i färgtryck 1909. På det realistiska området gaf
han utmärkta karikerade typer och humoristiska
landtliga scener. Från hans sista tid stamma hem-
lifs- och barnstudier, intagande och älskvärda i
uppfattning och utförande (Flickan med ljuset 1908
m. fl.). A. egde uttrycksfull och dristig teckning,
stark känsla för dekorativt sammanfattande form
och känsligt färgsinne. Efter hans plötsliga död
(i blödarsjuka) föranstaltades omfattande utställ-
ningar af hans rikliga konstnärliga kvarlåtenskap i
Stockholm, Köpenhamn och på flera andra platser.
Han är representerad i Göteborgs museum och i
Thielska galleriet, äfven i Nationalmuseum (af en
akvarell). - Jfr "I. A., 29 bilder i färg" med in-
ledning af A. L. Eomdahl (1909). 4. G-g N.

Arosmässan (se Ar os), sedan 1907 i Västerås
årligen hållet stort sammanträde af tekniskt intres-
serade på initiativ af Tekniska föreningen i Vä-
sterås.

*Arpi, 0. A., af gick våren 1871 (ej 1872) som
anförare för Uppsala studentsång (se d. o.).

Arrabbiäti (it.; "de ursinnige"), parti i Flo-
rens. Se Savonarola.

Ärran [ä7rrm], earl af, skotsk adelstitel, som
tidigast (1467) gafs åt Thomas Boyd, konung
Jakob III:s svåger, och sedermera från 1503 gick
i arf inom släkterna Hamilton och Stuart. Se
Hamilton l, 3, 5 och 8 samt Stuart 14. -
En irländsk earltitel af A. är sedan 1762 ärftlig
inom släkten Gör e.

Arranöarna [ä/røn-]. Se Ärran 2 och 3.

*Arras intogs under Världskriget 15 sept. 1914
af tyskarna, men återtogs af fransmännen 30 s. m.
Sedermera utgjorde staden en af stödjepunkterna i
den fransk-engelska ställningen under hela ställ-
ningskriget i norra Frankrike 1914-18. Den
tyska ställningen var belägem strax ö. om A. Det
första engelska genombrottsförsöket i sept. 1915
utfördes strax n. om A. Den stora framstöt i
samma riktning, hvilken ledde till slaget vid A.,
företogs 8 april 1917 med öfverlägsna krafter och
utgjordes af fyra olika anfallsföretag, hvilka, med
några dagars uppehåll från 13 april, pågingo
till 20 maj. Första slagdagen vunno engelsmän-
nen några fördelar, och tyskarna drogo frivil-
ligt sin ställning något tillbaka, men därmed var
det slut med de förres framgång, och någon genom-
brytning lyckades icke lika litet här som sam-
tidigt af fransmännen i Champagne. Se Världs-
kriget, sp. 169, 172, 184, 218 och 235. C.O.N.

Arrecife [-thi’fe], stad på östkusten af Lan-
zarote, en af Kanarieöarna. Omkr. 3,000 inv.
Från A. utföras konschonell, orselj och soda.

Arrée, Montagnes d’ [måta’nj darre], en
låg, platåartad bergskedja i franska dep. Fini-
stère och Còtes-du-nord, som h. o. h. består af
granit och i sandstenskäglan Mont S:t Michel
ofvanpå granitlagret når 391 m. E. A-t.

* Ärr en de af jord har i svensk rätt reglerats genom
lagen om nyttjanderätt till fast egendom 14 juni
1907, 2:a kap., som behandlar dels jordbruks-
arrende ("aftal, hvarigenom jord upplåtes till
brukande mot lega"), dels ock s. k. lägen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:25 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free