Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrendestegring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
299
Arrendestegring-Arrhenius
300
annat ändamål än jordbruk, t. ex. som byggnads-
tomt eller upplagsplats). Arrendeaftalet skall upp-
rättas skriftligen,’så framt ej parterna åsämjas att
nöja sig med muntligt af tal. Endast vid lägen-
hetsarrende får giltighetstiden göras beroende af
uppsägning. Fardag för tillträde och afträde är
14 mars (se vidare F a r d a g). Arrendatorn får
ej utan jordegarens medgifvande åt annan upplåta
arrendejord till brukande och blott i undantags-
fall sätta annan arrendator i sitt ställe. Vid jord-
bruksarrende åligger det arrendatorn att väl hafda
jorden samt vårda och underhålla byggnaderna.
Genom syn (se Husesyn) fastställes, huruvida
arrendatorn fullgjort dessa skyldigheter. Vanvård
af den arrenderade fastigheten äfvensom dröjsmål
med erläggande af arrendeafgiften utöfver en må-
nad samt vissa andra, jordegarens intressen krän-
kande åtgärder föranleda förverkande af arrende-
rätten. Jordegaren åtnjuter till sin säkerhet
retentionsrätt och förmånsrätt (se
dessa ord) i arrendatorns å fastigheten befintliga
lösören och byggnader. (Se vidare Legoaftal,
sp. 50-53.) - I särskild lag 25 juni 1909 ha
ang. vissa arrenden inom Norrland och Dalarna
getts bestämmelser, afseende att skydda arrenda-
torerna mot jordegare, som företräda industriens
intressen (se Norrlandsfrågan, sp. 1496).
- Kronans fasta egendomar utarrenderas enligt
reglerna i k. kung. ang. förändrade grunder för för-
valtningen af kronams jordbruksdomäner 4 juni 1908.
I Finland ha arrendeförhållandena reglerats
genom lagen om lega af jord på landet 19 juni
1902 samt (den mycket starkt socialpolitiskt beto-
nade) förordn. om lega af torp m. m. 12 mars
1909. C. G. Bj.
Arrendestegring, Oskälig. Den under Världs-
kriget inträdda prisstegringen på mjölk, smör, fisk
och andra naturalster, som kunna ingå i det
arrende en arrendator har att enligt sitt aftal
(s. k. mjölkarrende) utge till Jordegaren, har
föranledt de svenska statsmakterna att genom sär-
skilda lagar "med vissa bestämmelser mot oskälig
arrendestegring", den första tillkommen 28 juni
1918, träffa anstalter för att lätta tungan af dylikt
arrende, därest det grundas på aftal, äldre än
l okt. 1917. Arrendatorn eger i sådant fall på-
fordra, att skälig andel i prisstegringen, dock ej
mot jordegarens bestridande mer än hälften, kom-
mer honom till godo. En tremanna-skiljenämnd
skall slita eventuella tvister mellan Jordegaren och
arrendatorn om storleken af arrendatorns andel i
prisstegringen eller om sättet för denna andels
tillgodonjutande. I enahanda ordning har (1921)
medgetts möjlighet till jämkning i dagsverks-
eller körselskyldighet, som kan åligga arrendator
enligt aftal, äldre än l jan. 1918. 1918-20
tillkom därjämte arrendatorer viss befogenhet att
utbyta arrende i naturalster, som de för kris-
tidens skull voro ur stånd att anskaffa, mot pen-
ningebetalning. C. G. Bj.
Arrhena’therum P. B., bot., grässläkte, nära
släkt med Avena. Se Knylhafre.
*Arrhenius. 1. J. P. A. Till hans minne
aftäcktes vid Ultuna landtbruksinstitut 27 sept. 1910
en 3 m. hög bautasten med porträttmedaljong i
brons.
2. Svante A. lämnade professuren vid
Stockholms högskola 1905, då han utnämndes till
föreståndare för Vet. akad:s Nobelinstitut (se d. o.)
för fysikalisk kemi, sedan han af böjt en kallelse till
Berlin. På denna plats har A. utöfvat en
framgångsrik verksamhet som forskare och skriftställare. Hans
många arbeten finner man dels (intill 1909)
registrerade i den festskrift, som i Tyskland 1909 utgafs på
hans 50-årsdag (band 66 i "Zeitschrift für
physikalische chemie"), dels (för tiden 1909–19)
förtecknade af hans son, botanisten filos. doktor
Olof A. (f. 1895), i Vet. akad:s festskrift (bd
5 af "Medd. fr. K. Vet. akad:s Nobelinstitut").
Dessa arbeten kunna sammanfattas i 3 grupper.
1) Den teoretiska bearbetningen af serumterapien
på fysikalisk-kemisk grundval, som A. 1902 börjat,
har han, delvis tills. med Th. Madsen (se denne),
fortsatt och i hög grad utvidgat. Det viktigaste
fallet af kemisk jämvikt på detta område är
toxiners neutralisation medelst antitoxiner. A.
lyckades visa den ingående analogien mellan denna
process och neutralisationen af en svag bas, såsom
ammoniak, med en svag syra, såsom borsyra.
Speciellt visades existensen af en sådan jämvikt
mellan difterigiftet och dess serum. Sedan P.
Ehrlich (se denne) hade anfört den s. k.
Danysz-effekten såsom stridande mot A:s uppfattning,
egnade A. ett ingående studium åt detta
fenomen. I viktiga specialarbeten om hemolys har
A. visat, att man kan beräkna den bildade
hemolysinmängden enligt massverkans lag. Af stor
betydelse är vidare A:s resultat, att antialexin, som
erhålles, om blodserum från ett djur insprutas
intravenöst i ett annat djur, innehåller
antiimmunkroppar. Äfven de speciellt af Hamburger
studerade precipitinerna (se d. o.) och likaså
agglutininerna (se d. o.) ha behandlats af A. enligt
hans teori. Sina serumterapeutiska arbeten har A.
sammanfattat i monografierna Immunochemie
(Leipzig, 1907. Immunochemistry, s. å.) och
Quantitative laws in biological chemistry (1915). En
populär skrift af A. på immunitetsområdet bär titeln
Om smittkoppor (1913). Ehrlichska skolans häftiga
opposition mot A:s serumterapeutiska arbeten har
numera tystnat, och den grundläggande betydelsen
af A:s insats på detta område träder allt mera
i dagen. – 2) Flera af de fysikalisk-kemiska
problem, som A. bearbetat (adsorption, viskositet
hos kolloidala lösningar m. m.), stå i samband med
den föregående gruppen af undersökningar. Andra
fysikalisk-kemiska arbeten handla om hans
dissociationsteori, dess utveckling och tillämpning. –
3) Den mest omfattande författarverksamheten
har A. under de båda senare årtiondena utöfvat
som kosmisk fysiker. 1903 utkom A:s "Lehrbuch
der kosmischen physik", i hvilken han ej endast
sammanställde sin tids kunskaper på detta stora
område, utan äfven själf framkom med flera nya
viktiga inlägg. I synnerhet har hans teori om
ljustryckets betydelse för kosmiska fenomen visat
sig mycket fruktbärande och fått en utmärkt
bekräftelse genom matematikern Schwarzschild. I
samband därmed står A:s uppfattning om
panspermien (se d. o.). Sina kosmiska idéer har A.
framställt i flera mycket värdefulla
populärvetenskapliga böcker; hans Världarnas utveckling (1906;
7:e uppl. 1917) och Stjärnornas öden (1915) ha
vunnit en för dylika arbeten enastående spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
